Julfritt

Bokens titel: Julfritt
Författare: John Grisham
Originalets titel: Skipping Christmas
Översättare: Lennart Olofsson
Förlag, Bonnier Pocket, 2004
Antal sidor: 178

En tunn liten pocketbok med en sällsynt vackert omslagsillustration, tilltalande att se på. Boken är luftigt satt, snabb att läsa, enkel att ta till sig. Inte på det minsta vis krävande, snarare nästan barnsligt simpel. Dessutom skriven av en amerikansk gigant till författare. En perfekt gå-bort-present i glöggmingeltider!

I korthet kan man säga att det handlar om att våga säga nej till julhysterin, pyntandet och pysslandet, bakandet och matlagandet, det tvångsmässiga konsumerandet, den påtvingade "julglädjen". Kan man inte bara fly till Karibiens sol istället för att dekorera hela villaträdgården med glittrande julljus?

Mitt foto: Vanliga julgranskulor fick duga, men egentligen skulle jag väl haft en gigantisk Frosty the Snowman eftersom det är vad mycket av boken kretsar kring...

Betyg: Helt okej. Lite "Ett päron till farsa"-varning, men så är det ju också en bok vars enda syfte tycks vara avkopplande underhållning i juletider.

Rekommenderas till: jäktade julfirare, med fördel med viss kunskap om amerikanskt julfirande.

Snackis: Helt ointressant som sådan. Bara till för att avnjutas helt kravlöst efter lussebullsbak och knäckkokande.

Den svenska pocketboken är slutsåld på förlaget, men här är en länk till boken på Adlibris: ENGELSK POCKET.

Frälst Förmögen Förskingrad

Bokens titel: Frälst Förmögen Förskingrad
Författare: Ewonne Winblad
Förlag: Bonnier Pocket, 2008
Antal sidor: 248

Det här är en sån där oväntad bekantskap som man blir mycket, mycket glad över! Ewonne Winberg? Det är ju hon som varit nyhetsankare ungefär hela mitt liv - inte visste jag att hon var duktig på att skriva också. Men vem är Hanna Lindmark, och varför skulle man rimligen bry sig?!

Jag har ju en förkärlek för det där med historia, i synnerhet kvinnohistoria, det kan jag tydligt se när jag listar mina favoritböcker. Det är något särskilt med den igenkänning som finns då svenska författare skriver om ett kapitel i svensk historia - hur man åt, klädde sig, arbetade, bodde, umgicks, framlevde sina liv.

Hanna Lindmark har jag aldrig hört talas om förut, men det spelar ingen roll. Boken griper tag så otroligt starkt i mig! Ännu efter drygt fyra år minns jag så väl vad som hände henne och hur sorgligt det hela var...

Sara Johanna, kallad Hanna, föddes 1860 i en fattig torparfamilj och såldes nio år gammal till lägstbjudande på sockenauktion. Hon fick växa upp som fosterbarn och sedan tjäna som piga. Hennes mamma dog tidigt efter att ha blivit svag och sjuklig av många graviditeter och förlossningar. Hennes pappa hade sammanlagt tre hustrur och tjugotvå barn, men bara nio av hans söner och döttrar levde till vuxen ålder. Hanna ville bli missionär och resa utomlands. Hon ville också gifta sig och få barn, men de fästmän som fanns dög inte - hon ville aldrig mer vara utfattig utan siktade högre än så.

Det här är den alldeles sanna berättelsen om hur den driftiga torparflickan från Ångermanland hamnade i en bibelskola i Stockholm, lärde känna andra kompetenta kvinnor, tog mod till sig och startade en restaurang i Östersund, tjänade pengar, gifte sig med en änkling, blev styvmor till hans tre barn, expanderade verksamheten och hur hon så småningom blev en oerhört framgångsrik kvinna med en stor förmögenhet. Det låter ju bra, men så lyckligt slutade det inte. Hannas livsverk förstördes och kvarlåtenskapen förskingrades.

"Frälst Förmögen Förskingrad" är en på många vis sorglig bok men samtidigt visar den ju på den drivkraft, iver och kompetens som Hanna (och många med henne) hade och som gjorde att hon kunde lyfta sig ur misären och skapa sig ett liv som hon knappast kunnat drömma om som barn.

Mitt foto: Mina ärvda mattallrikar och silverbestick passar utmärkt till berättelsen om restaurang- och cateringverksamheten som Hanna Lindmark byggde upp i början av förra seklet.

Betyg: Överraskande spännande för att vara en dokumentär skildring.

Rekommenderas till: med risk för att låta tjatig, men denna bok passar dem som är intresserade av svensk nutidshistoria och i synnerhet kvinnohistoria.

Snackis: Kan vara en bra bok att samtala kring.

Boken är tyvärr slutsåld på förlaget. Se till att låna den på bibblan, det är den värd!

Borta bäst

Bokens titel: Borta bäst
Författare: Sara Kadefors
Förlag: Pocketförlaget, 2010
Antal sidor: 346 + extramaterial

Det är länge sedan nu, men 2001 belönades Sara Kadefors med Augustpriset för sin ungdomsbok "Sandor slash Ida". Jag har ännu inte läst den, men minns mycket väl uppståndelsen kring den. Några år senare, 2006, kom "Fågelbrovägen 32" som jag ska recensera vid ett annat tillfälle; en mycket bra bok med många moraliska frågor. Och sedan kom alltså "Borta bäst" 2009, som denna recension handlar om.

För mig är fortfarande Sara Kadefors ett namn jag mest associerar med radion, ärligt talat, för hur många gånger har man inte hört påannonseras att hon leder ett radioprogram? Men hon är också en mycket duktig författare och förutom romaner skriver hon tydligen dramatik (att döma av vad det står på omslagets insida).

"Borta bäst" är en bok som på många vis engagerar och ställer knepiga frågor om livsval, etik och moral. Den är också rolig, rent av lite tramsig och väldigt orealistisk många gånger, men jag försöker ha överseende med det mest utflippade och koncentrera mig på kärnfrågorna som är bokens behållning.

Kadefors skrivet lätt och ledigt, hela historien egentligen är komplett absurd och huvudpersonen Sylvia varken är trevlig eller trovärdig, men det viktiga här är att servera existentiella frågor på ett lättsmält och underhållande sätt. Så ser åtminstone jag på det.

Romanen handlar om den medelålders Sylvia som blivit hemlös och tvingas bo i en skruttig bil. Hon har inga pengar, hon sköter sin hygien på IKEA:s kundtoalett och hon käkar rester ur papperskorgar. Varför har hon hamnat i den sitsen, vad ledde dit? Hur mycket är tvång och hur mycket är egen fri vilja? Och allt det där som Sylvia tyckte var så viktigt - pengar, fint hus, lyckad man, välartade barn - spelar det egentligen någon roll?

Mitt foto: Ölburkarna får symbolisera de hemlösa som letar pantburkar på gatan.

Betyg: En osannolik historia och ett överdrivet märkligt leverne drar ner mitt betyg, men tanken är spännande och boken är klart läsvärd.

Rekommenderas till: dem som gillar lättsmälta bladvändare med sens moral och viktiga frågor.

Snackis: Det här borde vara en bra bokcirkelbok, med tanke på diskussionerna kring hur långt man själv skulle kunna gå och vilka val man själv har gjort.

Länk till boken på Adlibris: POCKET.

Tema: Augustpriset

Ha! Nu ska banne mig även jag ha ett tema på min bokblogg! Alla andra är ju så duktiga och har nya teman varje vecka:

• Läsa tio klassiker. 
• Läsa två böcker från Franska Polynesien, på franska.
• Läsa Joyce Carol Oates samlade produktion. 
• Läsa alla nobelpristagare i litteratur, i tur och ordning.
• Läsa en bok från varje land på jordklotet. 
• Läsa fem skräckböcker på fem dagar. 

Den sortens utmaningar! (Som jag aldrig är med på och heller aldrig själv initierar.)

När jag startade bloggen sa jag att

• Den skulle enbart handla om böcker, åtminstone till absolut största delen.
• Den skulle möjligen kunna handla om sånt som relaterar till böcker, såsom bokhyllor och bokstöd, läslampor och vackra bokmärken.
• Den skulle aldrig handla om mig! Fokus är helt och hållet på de böcker jag läser. 
• Den skulle inte ha några tävlingar eller jippon.

Men nu börjar jag alltså undra om jag kanske ska töja lite på den sista punkten. Funderar på om jag ska skaffa mig ett lästema, trots allt! Man måste ju inte utmana andra. Man måste ju inte känna någon press...

Mitt tema kommer sig av den korta "brevväxlingen" med Elisabeth Åsbrink, apropå min recension av "Smärtpunkten". Den blev hon ju nominerad till Augustpriset för (och på många andra vis hyllad för) så det är bara att konstatera att mängder av belästa och i litteratur insatta personer tyckte att den var bra. Likaså hennes senare bok, "Och i Wienerwald står träden kvar", som hon faktiskt fick just Augustpriset för. Den har jag inte läst, men nu blev jag ju suktad!

Börjar snoka på hemsidan för Augustpriset och hittar en lång lista med böcker, där jag hört talas om de allra flesta och läst säkert hälften. Det här kan ju bli kul! Sätter nästan teet i vrångstrupen när jag inser att en annan av de ytterst få böcker som jag gått riktigt hårt åt i bloggen OCKSÅ hör till vinnarna: "Hummelhonung" av Torgny Lindgren. Ojdå. Jag får nog passa mig litegrann i fortsättningen...

Mitt val av tema - på obestämd tid, nota bene! - blir alltså Samtliga Augustprisvinnare i skönlitteratur. Det ska bli riktigt roligt. Så här ser min lista ut, efter att jag skalat bort nästan alla fakta-, barn- och ungdomsböcker:

2014: Kristina Sandberg, Liv till varje pris
2014: Jakob Wegelius, Mördarens apa (BARN OCH UNGDOM)
2013: Lena Andersson, Egenmäktigt förfarande
2013: Bea Uusma, Expeditionen. Min kärlekshistoria (FAKTA)
2012: Göran Rosenberg, Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz
2012: Ingrid Carlberg, Det står ett rum här och väntar på dig (FAKTA)
2011: Tomas Bannerhed, Korparna
2011: Elisabeth Åsbrink, Och i Wienerwald står träden kvar (FAKTA)
2010: Sigrid Combüchen, Spill. En damroman
2010: Jenny Jägerfeld, Här ligger jag och blöder (BARN OCH UNGDOM)

2009: Steve Sem-Sandberg, De fattiga i Łódź
2008: Per Olov Enquist, Ett annat liv
2008: Jakob Wegelius, Legenden om Sally Jones (BARN OCH UNGDOM)

2007: Carl-Henning Wijkmark, Stundande natten
2006: Susanna Alakoski, Svinalängorna
2005: Monika Fagerholm, Den amerikanska flickan
2004: Bengt Ohlsson, Gregorius
2003: Kerstin Ekman, Skraplotter
2003: Johanna Thydell, I taket lyser stjärnorna (BARN OCH UNGDOM)
2002: Carl-Johan Vallgren, Den vidunderliga kärlekens historia
2001: Torbjörn Flygt, Underdog
2000: Mikael Niemi, Populärmusik från Vittula
1999: Per Olov Enquist, Livläkarens besök
1998: Göran Tunström, Berömda män som varit i Sunne
1997: Majgull Axelsson, Aprilhäxan
1996: Tomas Tranströmer, Sorgegondolen
1995: Torgny Lindgren, Hummelhonung
1994: Björn Ranelid, Synden
1993: Kerstin Ekman: Händelser vid vatten
1992: Niklas Rådström, Medan tiden tänker på annat

Många av dem har jag redan läst för länge sedan, men jag ska anstränga mig att lägga ut recensioner för dem också.
//Joelinda

Sekten

Bokens titel: Sekten
Författare: Peter Pohl
Förlag: Alfabeta Pocket, 2006
Antal sidor: 253

Verklighetsbaserat (eller kanske helt igenom sant, det beror ju på vem man frågar...) om hur en familj sugs in i en manipulativ sekt och hur mamman kämpar för att ta sig därifrån med sina barn. Extra skrämmande var det att detta inte är någon amerikansk familj på andra sidan jordklotet, utan en svensk familj av idag. Det är helt otroligt vad folk vill tro på och sedan håller fast vid trots att både de och deras barn far illa.

Ruggigt läskigt och lärorikt men jag stör mig kopiöst på att man inte får veta mer om "före" och "efter". Tyvärr var boken inte så bra som den hade kunnat vara om vi fått en djupare förståelse för familjemedlemmarna, deras tankar och känsloliv. Jag vill veta mer om dem, vilka de var i grunden, vad som hände med dem sedan, vad som gjorde att just de var så mottagliga för den hjärntvätt de utsattes för.

Betyg: Bra, men inte tillräckligt för att få ett högre betyg. Känner mig snuvad på den totala inlevelsen, står mest utanför som betraktare.

Rekommenderas till: new age-flummisar, religiöst intresserade, sektmotståndare eller vem som helst som vill veta mer om hur man hamnar i det där träsket.

Snackis: En bra snackis!

Länk till boken på Adlibris: INBUNDEN.

Mitt dåliga samvete

Bokens titel: Mitt dåliga samvete
Författare: Stina Hjelm
Förlag: Kolik förlag, 2014
Antal sidor: (inte paginerad och jag orkar inte räkna)

Otroligt modigt att ge ut något så självutlämnande - när det dessutom till övervägande delen handlar om att författaren (och seriens huvudperson) ligger med främmande killar var och varannan helg för att komma över att hennes pojkvän dumpat henne, super på tok för mycket och gör en massa pinsamheter under tiden och röker hasch trots att hon själv anlitats för ett anti-drog-projekt. Inte direkt såna sidor man brukar vilja visa upp!

Boken är snyggt formgiven av Josefin Svenske och framför allt otroligt fint tecknad av Stina Hjelm, på papper och Post-it-lappar, myndighetskuvert och randiga block, dyra Moleskin-anteckningsböcker och vad som finns till hands. Den kan sägas vara utdrag ur en ung kvinnas dagbok under ett turbulent år i hennes liv. Hon har just fått veta att hennes mamma är svårt sjuk - och hennes pojkvän, hennes Stora Kärlek, har gjort slut. Hon är nerstämd och sorgsen, kanske rent av deprimerad, och gör vad som krävs för att dämpa ångesten (promenader i obefintligt novembersolsken, sex med främmande män, självmedicinering med hjälps av sprit och tabletter samt terapisamtal med tålmodigt lyssnande vänner).

Dagboken får ta emot alla möjliga förtroenden som nog inte var menade för omvärlden. I slutet får man se en av hennes bästa vänner säga just det, "Jag vet inte om jag VILL att du visar det här för alla!".

Något dåligt samvete tycker jag verkligen inte att Stina Hjelm borde ha! Vet inte vad titeln syftar på, men hon tycks ju inte ha glömt eller försummat någon mer än möjligen sig själv och hon verkar inte ha varit elak mot någon heller.

Jag själv är nog så långt man kan komma från den här huvudpersonen - som jag uppfattar faktiskt ÄR Stina Hjelm, på riktigt - för jag kan knappt komma på en enda sak vi delar.

Hon bor i lägenhet i Malmö, hon dricker mer på ett sommarlov än jag gör på ett år, hon röker cannabis och springer på klubbar och sover över hos kompisar och har tuffa dreadlocks och kan massor om musik och ligger med någon enstaka tjej och mängder av killar och jobbar som serietecknare och verkar bo äckligt stökigt och har massor av sköna kompisar som hon kan stövla in till när som helst på dygnet. Dessutom tycks hon pendla mellan ångest och eufori.

Jag känner inte igen mig ett enda dugg. Jag är som ett ufo. En präktig tant i jämförelse, en tönt, någon som gått miste om allt det där man förväntas göra när man äntligen blivit myndig men ändå inte är fullständigt stelnad vuxen.

Men det hindrar inte att jag sitter på pendeltåget och fnissar högt åt hennes underbara serier, beundrar hennes osannolika liv som skiljer sig så totalt från mitt, gläds åt att se äkta "girl power" och feminism. Eller att jag tar med mig boken in i badrummet där min man senare tar ett foto av mig med sin mobil (han tyckte väl att hans läshungriga fru gått över alla gränser som satt och borstade tänderna på badrumspallen och läste en seriebok och frustade så att det sprutade vitt tandkrämsskum i luften).

Mitt foto: Några (oanvända) tamponger vid sidan av den uppslagna boken, som en hint till den läbbiga strippen med näsblod och mensblod...

Betyg: Fin och underhållande!

Rekommenderas till: kanske lite yngre människor, som har ännu mer att känna igen sig i - eller alla som gillar smarta serier. En fantastisk present till en 25-åring!

Snackis: Kanske, men eftersom det är en dagbok så blir det inte så mycket att analysera och ha åsikter kring; så här är huvudpersonens liv och det är väl bara att förhålla sig till det.

Länk till boken på Adlibris: HÄFTAT ALBUM

P.S. Nu när jag har skrivit klart recensionen, hittade jag att författaren har en egen blogg. Gå in och kolla där!

Recensions-ex: Jag uppfattade det som att jag fick detta recensions-ex av Norstedts, men tydligen är det Kolik förlag jag ska tacka! Eller så är de egentligen samma? Kolik är tydligen ett hyfsat nytt förlag och deras paroll är passande nog "intelligent underhållning", läser jag på nätet.

Min mormors historia

Bokens titel: Min mormors historia
Författare:
Agneta Pleijel
Birgitta Stenberg
Bodil Malmsten
Emma Hamberg
Inger Frimansson
Katarina Mazetti
Maria Ernestam
Maria Sveland
Mian Lodalen

Märta Tikkanen

Zinat Pirzadeh
Åsa Linderborg
Förlag: Månpocket efter en överenskommelse med Bokförlaget Forum, 2010
Antal sidor: 219

Jag har flera gånger refererat till min kära bokklubb och nu måste jag göra det igen. Vi är en tämligen homogen grupp bestående av sex kvinnor i hyfsat samma ålder, alla med varsin man, alla med en uppsättning ungar i skolåldern, alla med krävande men också mycket givande yrken och alla med ett stort behov av att ständigt läsa. Utåt sett lever vi väldigt lika liv, med hus i förorten och en ordnad tillvaro, men såklart skiljer sig våra erfarenheter och värderingar åt, även om jag inte skulle säga att det är radikalt.

Ens bakgrund är förstås en viktig del av vem man är. Förhållandet till föräldrarna och de eventuella syskonen. Uppväxtmiljön, skolgången, vännerna, ekonomin. Men även längre tillbaka - vilka var våra mor- och farföräldrar och hur har de påverkat oss i våra liv?

Av det dryga 40-tal böcker som vi hunnit läsa tillsammans under våra år som sammansvetsad bokklubb, är det två som sticker ut extra mycket. Jag gjorde en undersökning där alla tjejerna fick kryssa i vilka böcker (fem av då kanske trettio) som de tyckte bäst om. Först gick diskussionerna i riktningen "Kan man säga att EN bok är bättre än de andra?" och "Vad betyder egentligen Den Bästa Boken?" - tills vi enades om att kriteriet skulle vara: den bok som betytt mest för dig personligen eller som gjort störst intryck på dig eller som du helt enkelt anser vara den bästa du läst i vår bokcirkel.

De överlägsna vinnarna var McCarthys dystopi "Vägen" samt den svenska antologin "Min mormors historia". Vi var rörande överens om dessa två, men i övrigt hade vi ganska olika åsikter. Det är något i denna samling med kända svenska kvinnliga författare som berättar om sina egna mormödrar som är så fantastiskt bra och engagerande. Jag kan inte annat än rekommendera boken! Har faktiskt köpt flera stycken och gett bort till vänner.

Det behövs just ingen förklaring till själva boken. Var och en av de tolv mycket skickliga och uppskattade författarna har skrivit en kort berättelse om sin egen mormor. Ibland ur mormoderns perspektiv, ibland ur sitt eget. Det är så otroligt bra, så jag nöjer mig med att konstatera det. En lättläst bok som verkligen har förmågan att suga tag i en och beröra.

Betyg: Högsta betyg för en så jämn kvalitet på samtliga tolv "noveller" i antologin.

Rekommenderas till: dem som är intresserade av kvinnohistoria.

Snackis: En given snackis, för (nästan) alla har ju en egen mormor att referera till!

Obegripligt nog är boken slut på både Forum och Månpocket. Jag vill att fler ska läsa denna samling, kanske kan ni skriva till Månpocket och tjata lite? Länk till bokens presentation: HÄR!

I skuggan av ett brott

Bokens titel: I skuggan av ett brott
Författare: Helena Henschen
Förlag: Brombergs bokförlag, 2005
Antal sidor: 253

Det här är en på många vis fantastisk bok, där Helena Henschen berättar om sin mamma som 15 år gammal mister sin familj i ett gruvligt mord. Mammans sjukliga mor dog några år tidigare, och nu mördas hennes far Hjalmar von Sydow.

Det är ingen mindre än mammans 23-årige storebror Fredrik som håller i vapnet. Han tar även livet av kokerskan Karolina och husan Ebba samt slutligen även sin unga hustru Sofie och sig själv. Kvar lämnas Fredriks och Sofies lilla dotter, som tycks ha fått ett svårt liv då ingen ville kännas vid ett barn vars far var en mördare.

Kvar är också Fredriks lillasyster, hon som senare blir Helenas mor, även om jag har för mig att det finns två betydligt äldre systrar också någonstans i periferin. För resten av sitt liv ska traumat påverka henne - och även hennes omgivning. Därav den passande titeln "I skuggan av ett brott".

Helenas mamma talade aldrig om morden eller vad hon varit med om som barn. Då ska man veta att 1932 var det här en skandal utan dess like, med braskande tidningsrubriker. Brottet blev känt över hela riket som "de sydowska morden". Tänk själv, en son skjuter ihjäl sin far och två av familjens trotjänarinnor, flyr med sin hustru och dödar sedan även henne innan han tar livet av sig.

Familjen är mycket förmögen, adlig, bor centralt i Stockholm. Fadern har mängder av värdefulla kontakter och stor pondus. Klart folk spekulerar i vad som kan ha gått så fruktansvärt fel.

Jag tycker mycket om Henschens sätt att skriva, detaljerat och fullt av fakta, ihopvävt med uppdiktade scener som tycks mycket sannolika och gör att berättelsen flyter på. Det är en sorglig och gripande bok, men också mycket intressant för mig som har nära släkt som växt upp och levt i dessa omgivningar.

Läs gärna även Henschens andra bok, "Hon älskade", om sin farmor Signe Thiel. Den är lika underbar, den! Jag kan inte låta bli att förundras över de fyra som blev Henschens mormor och morfar, farmor och farfar. Alla kom från släkter med stort inflytande, god bildning, mängder av pengar - och djup tragik. Vilken uppväxt författarinnan måste haft och vad mycket det finns att berätta om hennes mors och fars arv. Så tråkigt att hon inte lever längre, för jag skulle gärna läst mer av henne...

Betyg: Högsta möjliga! Den här boken är en av mina favoriter.

Rekommenderas till: historie- och dokumentärintresserade människor.

Snackis: Kanske, kanske inte.

Länk till boken på Adlibris: POCKET.

Vintersaga

Bokens titel: Vintersaga
Författare: Mark Helprin
Originalets titel: Winter´s Tale
Översättare: Rose-Marie Nielsen
Förlag: Wahlström & Widstrand, 1986
Antal sidor: 500

Någon tyckte väl att pocketboken redan var så tjock så den inte kunde bli större - femhundra sidor, nä nu får det räcka! Bokryggen knäcks ju nästan. Att man har satt texten med Times New Roman 7,5 p/10 verkar inte bekymra förlaget. Även med perfekt syn är det lite, lite jobbigt att palla sig igenom en sådan tegelsten till bok när bokstäverna är som små fluglortar...

Men bortsett från det: Det här är en magisk bok. Jag har bara orkat läsa den en enda gång, det var vintern 1986, men jag minns fortfarande att jag aldrig ville att den skulle ta slut. Den är så märklig och mäktig på samma gång. En äkta saga! Att berätta vad den handlar om känns nästan omöjligt. En grandios vinterfantasi är det och både titeln och omslaget passar så otroligt bra!

Jag tänker inte ens försöka berätta vad den handlar om. Det är modern tid men samtidigt en sagoålder och här utspelar sig underliga och spännande saker i kampen mellan det goda och det onda.

Det är lite komiskt att när jag har haft bokbloggen i något år utan att nämna "Vintersaga", så ser jag nu att just när jag väljer att recensera boken så har den filmats för bio och dessutom kommit ut under ny titel "A New York Winter´s Tale", februari 2014. Jag kände inte till någondera, utan såg det nu när jag skulle leta reda på boken på internetbokhandlarna.

Betyg: Saga för vuxna. En värld att fly till, när man riktigt vill försvinna in i en god bok.

Rekommenderas till: passionerade boknördar.

Snackis: Nej, den här upplevs nog bäst i tystnad.

Länk till boken på Adlibris: POCKET A winter´s tale eller POCKET A New York Winter´s Tale