Ett halvt kilo grönt te

Förra påsken fick jag ett halvt kilo grönt te av min svärmor, som fått det av sin svägerska, som förmodligen vunnit det på ett missionslotteri eller liknande (visst låter 1/2 kg te som något man vinner på ett missionslotteri?), men jag var den närmaste personen som faktiskt tycker om grönt te så jag fick det alltså.

Nytt försök att optimera garderoben

Jag har en kroniskt överstor garderob (ett problem jag inte är ensam om) och genom åren har jag testat olika metoder för att krympa den. Längre och kortare köpstopp på antingen alla kläder eller vissa kategorier har funkat sådär, slutresultatet blir att jag mest har slitna kläder. Utrensningar gör jag nu och då, men problemet är att jag är rädd för att göra mig av med för mycket och sedan inte ha råd att köpa nya kläder. Min klädbudget är på ca 600 euro i året, och eftersom jag vill köpa kvalitet och helst ekologiskt så räcker det inte till hemskt många plagg.

Ingenting kan stoppa julen

Vi orkade inte riktigt med julförberedelserna i år. Min man har varit sjuk och jag har inte heller varit på topp. Lyckligtvis blir det jul ändå, ofrånkomligen. Så vi lämnade vår ostädade lägenhet och drog till Vasa. Här skiner solen som vanligt.

God jul.

Advent

Idag har jag varit i kyrkan och sjungit in adventstiden, tillsammans med väldigt många andra, det var mäktigt. Efter en stressig höst har jag lyckats varva ner inför julen. Jag läser texter om att advent är fastetid, tid för eftertanke och förberedelse för det som komma skall.

Jag har mycket att grubbla på för tillfället, och är tacksam att jag äntligen lärt mig göra rum i kalendern och prioritera enligt vad som är viktigt för mig istället för vad jag tror att jag borde bry mig om. Tänk att det tagit 33 år att lära mig lyssna på mig själv.

Eller, vem försöker jag lura, ju mer jag lär mig om mig själv och andra, desto mer inser jag att jag har kvar att lära.

Ha en fridfullt advent.

Tankar kring likalönsdagen

Idag infaller likalönsdagen, två dagar senare än ifjol. Dagen väljs utgående från den dag då kvinnor enligt lönestatistiken förtjänat sin andel. I år tjänar kvinnorna 83,9 % av männens inkomster, men då har inte nedskärningarna i semesterpenningen, som bara gäller den kvinnodominerade offentliga sektorn, räknats med.

Kompromisser med miljösamvetet

Ju mer vi närmar oss undergången (jo, det gör vi) desto mer kämpar jag med mitt miljösamvete. Det är så mycket man vet och så lite man gör. Å ena sidan vill man rädda världen, å andra sidan vill man sticka huvudet i busken och fortsätta med sitt bekväma liv. Man måste ju få njuta av livet och ha det bra. Det är någon annan som borde lösa problemen. Det löser sig nog av sig själv med ny teknik. Det spelar ändå ingen roll vad en enskild människa gör. Eller? Mitt samvete håller inte med, vi grälar om de här frågorna varje dag.

Vilodag

Det är märkligt hur vissa dagar bara flyter iväg medan andra rymmer allt möjligt trevligt. Idag är en dag av den andra sorten, jag har:

• Läst några kapitel i en roman
• Ätit morgonmål i lugn och ro
• Löst ett korsord
• Läst några tidskriftsartiklar
• Gjort mig färdig i lugn och ro
• Cyklat runt Ramsholmen
• Gått i kyrkan
• Cyklat runt lite till
• Fotat blåklockor
• Stekt en nässelomelett

Och klockan är bara tolv ännu. Jag tar det som ett tecken på att livet är (mer än vanligt) i balans när jag faktiskt klarar av att vara ledig och njuta av det, i stället för att bara kollapsa på soffan och övermannas av trötthet, svårmod och förtvivlan över att vilodagen kommer att ta slut.

Inget går upp mot drakar

När jag behöver en liten paus från verkligheten/livet/mina egna tankar är det få saker som funkar så bra som drakar. För tillfället läser jag parallellt två episka serier med drakar i centrala roller, nämligen Temeraire av Naomi Novik och Liveship Traders av Robin Hobb.

Ett sätt att semestra rätt

Som jag ser det är poängen med sommarsemestern att vila upp sig från det gågna arbetsåret och ladda upp inför det nya, och hur man sen bäst gör det beror på hur man själv funkar. Det har flera gånger hänt mig att jag sett fram emot semestern jättelänge, och sedan går hela första veckan åt till att vara totalt utmattad och olycklig. Semesterchock, helt enkelt. Men inte i år, för i år har jag gjort någonting rätt, nämligen tagit det lugnt de sista veckorna på jobbet och varvat ner lite redan före semestern.

Om att fatta beslut

Jag har faktiskt försökt blogga den senaste månaden, men appen bara kraschar och datorn har jag inte orkat öppna. Huvudet fullt av både jobb och privata bekymmer, ni vet hur det kan vara.

Men nu har jag semester och tid att göra vad jag vill. Tydligen vill jag bland annat städa, skriva och läsa en massa. Jag har också tid att fundera över livet och fatta beslut om vad jag vill göra, vad jag vill lägga min tid och energi på resten av året och längre fram.

Digitalat läsfrämjande

Igår var jag på ett seminarium om läsning och det gav mig verkligen nytt hopp om framtiden. Första presentationen handlade om det elektroniska skolbiblioteket Ebban, som ger elever obegränsad tillgång till ett stort utbud av böcker och ljudböcker plus tips och möjlighet att chatta med en bibliotekarie. Det här öppnar också upp för nya möjligheter för mig som bokpratare, då jag slipper problemet med att böckerna inte alltid räcker åt alla.

Den andra presentationen gällde det digitala läromedlet Läsväskan, som än så länge inte finns allmänt tillgänglig men det är på gång. Läsväskan sporrar eleverna till läsning genom spelifiering samtidigt som den hjälper lärare och föräldrar att följa med läskarriären. När eleven flyttar från lågstadiet till högstadiet följer läsväskan med. Dessutom ingår en läsebyrå, dvs bibliotekets sida, som är en direkt länk mellan eleverna och barnbibliotekarien. Fantastisk!

Det är just sådana här lösningar som behövs, där digitala verktyg fungerar som kontaktyta mellan läsare och bibliotekarier.

Raketvår

Min telefon (eller rättare sagt Blogger-appen i min telefon) har i två dagar utan framgång försökt publicera ett inlägg om brännässlor. Kanske den dyker upp ännu, med vidhängande bild. Hur som helst: I förrgår plockade jag vårens första skörd av brännäslor och kirskål, det var vårens första riktigt varma dag och de hade precis kommit upp. Igår och idag har jag ätit ogärssoppa till lunch, något jag kan rekommendera.

Och vidare: det finns, tro det eller ej, vitsippor! Jag hade inte väntat dem på ett par veckor ännu och kan inte minnas att jag någonsin tidigare sett dem blomma medan det ännu finns snö på marken och is i vikarna. Men nu gör de det. För bara två veckor sedan var marken täckt av ett tjockt snötäcke, men det var då det. Nu kommer våren med raketfart.

Somliga går med trasiga skor

I det här fallet beror det på att jag slarvat med att ta hand om mina skor. Har nu tre par söndriga skor varav ett par bortom räddning, inga hela som passar för årstiden. Lösningen: jag går med de sämsta medan de två andra är hos skomakaren. Men jag har lärt mig min läxa, det lönar sig att ta hand om skodonen så slipper man köpa nya varje år.

Mitt skobestånd består av:
1 par rejäla vinterkängor
1 par låga läderskor
1 par lätta sommarskor
1-2 par tossor
1-2 par finskor
2-3 par dansskor
1 par gummistövlar

Den uppsättningen har jag mer eller mindre kört med de senaste 10-15 åren och det är precis vad jag behöver, varken mer eller mindre. Eventuellt kunde samlingen ännu kompletteras med ett par slasktåliga stövletter om jag får syn på ett perfekt par, men i stort sett är jag nöjd. Tänk om jag kunde få lika bra koll på resten av garderoben.

Ett steg tillbaka och två steg framåt

Snön som föll igår (och det var inga små mängder) har smultit bort idag (till största delen) och fåglarna sjunger "Hurra för våren! Hurra hurra!"

"Allt går sönder"

Man läser ju för lite om Afrika, så jag bestämde mig för att läsa Chinua Achebes Allt går sönder, världens mest lästa afrikanska roman. Jag har inget minne av att den skulle ha varit med i grundkursen i litteraturhistoria, rätta mig om jag har fel, men den borde definitivt vara med.

Livsstilsförändring #6: inget ensamtittande på TV-serier

Den här har jag dragit på, för den är svår, men nu är jag redo att ge upp TV-serierna som jag ser på datorn eller, oftast, på telefonen medan jag vilar, äter, stryker kläder, lagar mat... Det är inte konstruktivt, jag får inte ut något annat av det än att jag slipper försöka koncentrera mig på det jag faktiskt håller på med och det är bort från min lästid.

Vårvinterkampen

Ett replikskifte som hörts flera gånger denna vinter: "Det är fint när det är vinter på vintern." "Ja, mycket bättre än när det är vinter på sommaren."

Jag tycker om när det är vinter ända till våren, som nu, hellre än en lång och blaskig vårvinter utan vare sig snö eller sol. Nu kan man njuta av att följa med kampen mellan kölden, som håller kvar isen och snön, och solen, som smälter bort dem. Man kan gå på skaren och lyssna på fåglarna som sjunger i mun på varandra. För varje dag stiger solen lite högre, värmer lite mer och stannar uppe lite längre. Vi vet att värmen kommer att segra till slut. Därför kan jag ännu njuta av snön.

Rulla tummarna

Vi talade om att rulla tummarna och om varför ingen rullar tummarna nuförtiden. Vi funderade om man borde rulla tummarna? Ja, det borde man. Och så satt vi alla och rullade tummarna.

En sådan arbetsdag

Alla som tror att det är lugnt och fridsamt att jobba på bibliotek borde ha varit med idag. På förmiddagen var vi fyra på plats av nio på grund av olika ledigheter, möten och sjukfrånvaro. Normalt hade detta inte varit något problem, men idag var ingen helt vanlig dag.

På fredag förmiddag har vi alltid transport av böcker mellan biblioteken och vanligtvis kommer det 10-15 lådor, idag kom det 17 lådor böcker som skulle packas upp och åtgärdas på olika sätt. Jag kunde bara packa upp med en hand eftersom jag var ikull på isen i förrgår och stötte vänster arm (ingenting brutet men helt bra är det inte), så det gick lite långsammare än vanligt och en annan höll på att få feber och var inte heller särskilt rask. Det gick en bit in på eftermiddagen innan allt var upprett, för samtidigt som vi packade upp och sorterade och aviserade kom det en stadig ström av besökare som ville låna, lämna tillbaka eller ha hjälp med något.

Nå, klockan 11 väntade jag en skolklass till bokprat och hade noga förberett allting så att det inte skulle bli stressigt. Men i stället för en klass dök det upp två, eftersom så många lärare var sjuka att de slagit ihop klasserna. Och ingen hade tänkt på att förvarna mig. Men det gick bra, en del av eleverna var också sjuklediga så de var "bara" 27 trots allt. Det som räddade mig var nog att jag hade fem lugna minuter just innan de kom så att jag hann sitta ner och samla mig.

Efter det åt jag en snabb lunch gick några ärenden och återvände till kundtjänsten. På eftermiddagen var det lite lugnare och vi var också flera på plats, men just innan jag skulle sluta blev jag ännu tvungen att reda upp ett missförstånd kring ett fjärrlån.

Sen hem, byta kläder, packa väskan och traska iväg (försiktigt!) till tåget som ska föra mig till veckoslutets retreat. Ska. Bli. Så. Skönt.

Te!

Med tanke på bloggens namn är det väldigt sällan jag bloggar om te, men här är nu en kopp. 

Eftersom jag inte mått så bra de senaste veckorna har jag tagit paus från koffein och dricker bara örtte, företrädesvis kamomillte, eller ingefära och citron-te om jag vill ha något skarpare. Jag tror inte det egentligen är så bra att regelmässigt pigga upp sig på konstgjord väg, eftersom man då dels gör mer än man på riktigt orkar, dels blir man sämre på att känna efter hur mycket ork man har. Så nu kör jag koffeinfritt fram till påsk ungefär.

På sistone har min hjärna nämligen börjat osa bränt och går nu på sisådär två tredjedelars effekt. Med andra ord hög tid att växla ner alltid när det går. Vare sig det gäller att dricka kamomillte i stället för Darjeeling, tacka nej till evenemang eller åka på retreat ett veckoslut, som jag ska göra imorgon. En tyst retreat i vårvintersolen, med telefonen avstängd. 

Tror det är precis vad jag behöver.