Digitalat läsfrämjande

Igår var jag på ett seminarium om läsning och det gav mig verkligen nytt hopp om framtiden. Första presentationen handlade om det elektroniska skolbiblioteket Ebban, som ger elever obegränsad tillgång till ett stort utbud av böcker och ljudböcker plus tips och möjlighet att chatta med en bibliotekarie. Det här öppnar också upp för nya möjligheter för mig som bokpratare, då jag slipper problemet med att böckerna inte alltid räcker åt alla.

Den andra presentationen gällde det digitala läromedlet Läsväskan, som än så länge inte finns allmänt tillgänglig men det är på gång. Läsväskan sporrar eleverna till läsning genom spelifiering samtidigt som den hjälper lärare och föräldrar att följa med läskarriären. När eleven flyttar från lågstadiet till högstadiet följer läsväskan med. Dessutom ingår en läsebyrå, dvs bibliotekets sida, som är en direkt länk mellan eleverna och barnbibliotekarien. Fantastisk!

Det är just sådana här lösningar som behövs, där digitala verktyg fungerar som kontaktyta mellan läsare och bibliotekarier.

Raketvår

Min telefon (eller rättare sagt Blogger-appen i min telefon) har i två dagar utan framgång försökt publicera ett inlägg om brännässlor. Kanske den dyker upp ännu, med vidhängande bild. Hur som helst: I förrgår plockade jag vårens första skörd av brännäslor och kirskål, det var vårens första riktigt varma dag och de hade precis kommit upp. Igår och idag har jag ätit ogärssoppa till lunch, något jag kan rekommendera.

Och vidare: det finns, tro det eller ej, vitsippor! Jag hade inte väntat dem på ett par veckor ännu och kan inte minnas att jag någonsin tidigare sett dem blomma medan det ännu finns snö på marken och is i vikarna. Men nu gör de det. För bara två veckor sedan var marken täckt av ett tjockt snötäcke, men det var då det. Nu kommer våren med raketfart.

Somliga går med trasiga skor

I det här fallet beror det på att jag slarvat med att ta hand om mina skor. Har nu tre par söndriga skor varav ett par bortom räddning, inga hela som passar för årstiden. Lösningen: jag går med de sämsta medan de två andra är hos skomakaren. Men jag har lärt mig min läxa, det lönar sig att ta hand om skodonen så slipper man köpa nya varje år.

Mitt skobestånd består av:
1 par rejäla vinterkängor
1 par låga läderskor
1 par lätta sommarskor
1-2 par tossor
1-2 par finskor
2-3 par dansskor
1 par gummistövlar

Den uppsättningen har jag mer eller mindre kört med de senaste 10-15 åren och det är precis vad jag behöver, varken mer eller mindre. Eventuellt kunde samlingen ännu kompletteras med ett par slasktåliga stövletter om jag får syn på ett perfekt par, men i stort sett är jag nöjd. Tänk om jag kunde få lika bra koll på resten av garderoben.

Ett steg tillbaka och två steg framåt

Snön som föll igår (och det var inga små mängder) har smultit bort idag (till största delen) och fåglarna sjunger "Hurra för våren! Hurra hurra!"

"Allt går sönder"

Man läser ju för lite om Afrika, så jag bestämde mig för att läsa Chinua Achebes Allt går sönder, världens mest lästa afrikanska roman. Jag har inget minne av att den skulle ha varit med i grundkursen i litteraturhistoria, rätta mig om jag har fel, men den borde definitivt vara med.

Livsstilsförändring #6: inget ensamtittande på TV-serier

Den här har jag dragit på, för den är svår, men nu är jag redo att ge upp TV-serierna som jag ser på datorn eller, oftast, på telefonen medan jag vilar, äter, stryker kläder, lagar mat... Det är inte konstruktivt, jag får inte ut något annat av det än att jag slipper försöka koncentrera mig på det jag faktiskt håller på med och det är bort från min lästid.

Vårvinterkampen

Ett replikskifte som hörts flera gånger denna vinter: "Det är fint när det är vinter på vintern." "Ja, mycket bättre än när det är vinter på sommaren."

Jag tycker om när det är vinter ända till våren, som nu, hellre än en lång och blaskig vårvinter utan vare sig snö eller sol. Nu kan man njuta av att följa med kampen mellan kölden, som håller kvar isen och snön, och solen, som smälter bort dem. Man kan gå på skaren och lyssna på fåglarna som sjunger i mun på varandra. För varje dag stiger solen lite högre, värmer lite mer och stannar uppe lite längre. Vi vet att värmen kommer att segra till slut. Därför kan jag ännu njuta av snön.

Rulla tummarna

Vi talade om att rulla tummarna och om varför ingen rullar tummarna nuförtiden. Vi funderade om man borde rulla tummarna? Ja, det borde man. Och så satt vi alla och rullade tummarna.

En sådan arbetsdag

Alla som tror att det är lugnt och fridsamt att jobba på bibliotek borde ha varit med idag. På förmiddagen var vi fyra på plats av nio på grund av olika ledigheter, möten och sjukfrånvaro. Normalt hade detta inte varit något problem, men idag var ingen helt vanlig dag.

På fredag förmiddag har vi alltid transport av böcker mellan biblioteken och vanligtvis kommer det 10-15 lådor, idag kom det 17 lådor böcker som skulle packas upp och åtgärdas på olika sätt. Jag kunde bara packa upp med en hand eftersom jag var ikull på isen i förrgår och stötte vänster arm (ingenting brutet men helt bra är det inte), så det gick lite långsammare än vanligt och en annan höll på att få feber och var inte heller särskilt rask. Det gick en bit in på eftermiddagen innan allt var upprett, för samtidigt som vi packade upp och sorterade och aviserade kom det en stadig ström av besökare som ville låna, lämna tillbaka eller ha hjälp med något.

Nå, klockan 11 väntade jag en skolklass till bokprat och hade noga förberett allting så att det inte skulle bli stressigt. Men i stället för en klass dök det upp två, eftersom så många lärare var sjuka att de slagit ihop klasserna. Och ingen hade tänkt på att förvarna mig. Men det gick bra, en del av eleverna var också sjuklediga så de var "bara" 27 trots allt. Det som räddade mig var nog att jag hade fem lugna minuter just innan de kom så att jag hann sitta ner och samla mig.

Efter det åt jag en snabb lunch gick några ärenden och återvände till kundtjänsten. På eftermiddagen var det lite lugnare och vi var också flera på plats, men just innan jag skulle sluta blev jag ännu tvungen att reda upp ett missförstånd kring ett fjärrlån.

Sen hem, byta kläder, packa väskan och traska iväg (försiktigt!) till tåget som ska föra mig till veckoslutets retreat. Ska. Bli. Så. Skönt.

Te!

Med tanke på bloggens namn är det väldigt sällan jag bloggar om te, men här är nu en kopp. 

Eftersom jag inte mått så bra de senaste veckorna har jag tagit paus från koffein och dricker bara örtte, företrädesvis kamomillte, eller ingefära och citron-te om jag vill ha något skarpare. Jag tror inte det egentligen är så bra att regelmässigt pigga upp sig på konstgjord väg, eftersom man då dels gör mer än man på riktigt orkar, dels blir man sämre på att känna efter hur mycket ork man har. Så nu kör jag koffeinfritt fram till påsk ungefär.

På sistone har min hjärna nämligen börjat osa bränt och går nu på sisådär två tredjedelars effekt. Med andra ord hög tid att växla ner alltid när det går. Vare sig det gäller att dricka kamomillte i stället för Darjeeling, tacka nej till evenemang eller åka på retreat ett veckoslut, som jag ska göra imorgon. En tyst retreat i vårvintersolen, med telefonen avstängd. 

Tror det är precis vad jag behöver.

Nyländsk purpuri

Den gågna helgen bestod av intensivt dansande, då vi uppträdde på FolkFest i Väst på lördag kväll. Genrep på fredag, uppvisning på lördag, vanlig dansövning på söndag. Eller nåja, inte helt vanlig då vi dansade till Stråkdragarna som omväxling och övade pardansvariationer. Plus styrelsemöte före.

Hur som helst, uppvisningen blev totalsuccé! Full salong, stående ovationer, alla dansare, spelmän och sångare (inalles ca 75 personer!) var glada och nöjda efteråt. Vår grupp uppträdde med Nyländsk purpuri, som vi övat in under vintern och tänker turnera med ett tag framöver. Det är en lååång dans som vi kortat ner för att kunna sätta upp på scen, men vi ska också ha en danskväll i april där vi dansar den i sin helhet. Det ser jag fram emot!

Här är ett videoklipp från uppvisningen:

Tidningen Västra Nyland var med på vår första dräktövning och filmade också och så har vi varit i lokalradion, som också gjorde en webbartikel med video.

Ispromenad

Här är lite bilder från när vi gick på promenad på Stadsfjärden i onsdags:

Det var tur att vi bokade in detta program på veckans enda lediga eftermiddag, eftersom det antagligen var den sista fina vinterdagen och det är inte ens varje vinter isen är så bra att man bekvämt och tryggt kan gå ut på den. Men nu har vi gjort det också.

Livsstilsförändring #5: Vilodagar

Det här med en obligatorisk vilodag i veckan är inte bara ett godtyckligt religiöst påfund, utan ett bra sätt att garantera att vi alla får den återhämtning vi behöver, vare sig vi förstår det själva eller inte. Och framför allt: utan att behöva känna dåligt samvete för att man låter bli att vara duktig en hel dag. Därför tycker jag det är synd att vilodagen i praktiken avskaffats.

Ris-quinoagröt

Min nya favoritgröt består av hälften risgryn och hälften quinoa, helt supergott. Jag tror kombinationen funkar så bra för att quinoa är smakrikt men lite beskt, medan riset är sött. Tar visserligen en timme att koka, men man kan göra en stor sats och värma i flera dagar.

Jubileumsdanshelg

Idag har jag tagit ledigt från jobbet för att återhämta mig från helgens dansfestligheter. Ibland tycker jag, hur underligt det än kan låta, att det är för mycket folkdans i mitt liv och att jag borde skära ner lite för att orka med annat också, men just den här dansfesten var värd att offra en semesterdag för. Det var nämligen folkdanslaget Otakts 45-årsjubileum. Tänk att det redan är tio år sedan jag var årsfestmarschalk. Nu var jag vanlig gäst och betydligt mindre stressad. (Förutom möjligen över att jag i sista stund upptäckte att folkdräkten saknade sitt snöre, men det hör lite till att fixa på dräkterna i sista minuten. Jag tillverkade alltså ett nytt snöre och hittade just det gamla bakom en hurts i tamburen.)

Livsstilsförändring #4: sociala medier

Under de cirka tio år som jag använt sociala medier har de ändrats en hel del och jag har också blivit mer medveten om hur de fungerar och om riskerna med dem. Största risken är att de tar för mycket av min dyrbara tid, som jag kunde använda till något trevligare och/eller mer konstruktivt.

"Nordiska gudar" och "Vei"

 Dessa två böcker, Nordiska gudar av Johan Egerkrans och Vei, bok 1 av Sara Bergmark Elfgren och Karl Johnsson, läste jag nyligen och blev både fascinerad och inspirerad. Visst har jag läst en hel del om nordisk mytologi genom åren, men här kom ändå en del nya grejer med.

I Nordiska gudar presenteras gudar och andra mytologiska varelser i tur och ordning med en dramatisk bild och beskrivning av vem de är, varifrån de kommer, hur de är släkt med de andra figurerna (vilket kan vara nog så invecklat) och så vidare. I de flesta fall följer sedan en berättelse där figuren spelar huvudrollen.

Från filibabba till halvö

Ett tips till alla grötrimmare och ordboksnördar därute: det finns något som kallas baklängesordlista. Det är vad du får om du tar en massa ord, skriver dem baklänges, ordnar dem alfabetiskt och sedan vänder dem rätt igen. Då blir ord som slutar lika, alltså rimmar, att stå efter varandra. Sedan måste man förstås beakta att ordslut som skrivs lika inte nödvändigtvis låter lika och vice versa, men det är i alla fall lättare än att komma på rim ur tomma luften.

Livsstilsförändring #3: bättre sömn

Även detta en klassiker, många av oss sover för lite trots att vi vet att sömnen är viktig för hälsan och välbefinnandet. Läste nyligen i en bok om stresshantering att man klarar av att hålla ett högt tempo utan att ta skada, så länge man bara sover tillräckligt på nätterna. Men tyvärr är sömnen det första som slutar fungera när jag blir stressad, och sedan går det bara utför. När jag läst igenom äldre blogginlägg handlar sorgligt många av dem om hur trött jag är. Dags att göra något åt detta.

Skärgårdsstaden

Här bor jag:

Foto av H-E Nyman 

Första gången jag såg den här bilden blev jag lite paff, jag hade inte tänkt på hur mycket vatten och skärgård det faktiskt finns runt Ekenäs. Visst har jag varit ut med båt, men när man åker mellan holmarna är det som att vara inne i en labyrint och man får ingen uppfattning av helheten.