bye bye 2010.

Jag tänkte göra en liten fin avslutning från bloggen 2010. Ni vet, de bilderna man gillar bäst och så. Men det gick åt skogen och nu är klockan alldeles för mycket för att börja om. Och dessutom alldeles för mycket för att skriva sådär klokt som sig bör en dag som denna. Några timmars sömn behövs inför årets sista dag tillsammans med fina vänner.

Hoppas ni alla får en alldeles förtjusande morgondag.

Och TACK för ni kikar in här

det gör mig verkligen glad!

 Jag önskar er

Ett Riktigt Finfint Nytt År!

Kram!

Här kan ni se var alla bilderna kommer ifrån. Det är mitt absolut första försök att använda Pinterest. Jag har inte riktigt fattat hur man gör men jag lovar att berätta när jag vet. Nästa år kanske... Fast himla bra var det allt att jag testade just idag när det blev sådan här kris på bilder.

mera blommor.

Det gick över fortare än jag anade. Julens sega status är ett minne blott och jag känner mig peppad för nya projekt. Nomi och Charlie delar rum. Ett megastort rum som liksom har legat lite på efterkälken på piff. Rummet är lite knepigt. Vinklar och nästan inga hela väggar. En väldigt stor dubbel skjutdörr och en inte riktigt lika stor pardörr plus två stora trippelfönster omringar rummet. Just därför så fegade vi ur med Krysantemerna och tapetserade bara den enda hela väggen plus lite till. Men nu har jag ändrat mig så fler tapeterrullar är beställda.  Och sen ska fina tryck från Fine Little Day och Sandra Juto upp ovanför byråerna. Den tjusiga loppis-lampan med sammetsskärm ska bara (har visat sig inte vara så bara..) få ny sladd.

Tvillingarnas rum är helt klart det med mest färg i hela huset. Inte så häpnandsväckande kanske, med den tapeten. Och det rummet med flest mörka möbler. Pappas gamla utdragssäng från fyrtiotalet har fått styra en hel del. Jag är helt förälskad i den där sängen. Kommer bli väldigt svårt att inse att den en dag kommer vara för liten för Nomi.

long time no see och en alldeles ofärdig tavelvägg.

Hej igen. Trodde nästan att jag aldrig skulle blogga igen. Eller hinna läsa mina favvo-bloggar någonsin mer. Eller svara på rara mejl. Sorry alla som jag inte hört av mig till, det var inte alls meningen men snart, snart... 

Tusan vad dagarna har försvunnit i en massa annat. Typ jul. Och allmänt softande. Det märkliga är att när man väl börjar ta det lugnt är det så jäkla svårt att sluta. Jag jobbade i och för sig idag men gudars vilken tid allt tog. Precis som om man vore försatt i någon mycket seg softar-status, omöjlig att ta sig ur. Ett paket tog typ en kvart att göra färdigt. Var är tejpen, var är pappret, var är snöret och där försvann själva presenten... Annat var det den 23:de. Fyra paket på sisådär 5 minuter.

Men nu så. Nu bloggar jag igen och inga mer lov i sikte. Måste ju visa min andra stjärna. Den i guld. Som hamnade i vår ena lilla hall. Som är och förblir ett halvfärdigt projekt. Tanken var att hela den lilla hallen skulle fyllas med ramar och foton. Från golv till tak. Och det är fortfarande planen men jag har tagit en tvåårs-paus verkar det som. Kom av mig alldeles i valet av foton och sen vände loppis-turen med billiga ramar.

Och det här är ju inte klokt men jag är med på bild för första gången på den här bloggen. Som bebis med blomma, i liften på väg från mitt eget dop och bredvid en liten Liv. Inte helt färska alltså men ändå.

god jul!

Det här var den allra bästa julaftonen, sa Liv & Viggo nyss.

Hoppas ni alla haft en strålande dag

och att resten av helgen blir fin.

tisdagstema om julglimtar.

Idag är det julrusch. Därför blir det inte många julglimtar från vårt hem. Hinner inte springa runt med kameran. Men jag måste visa stjärnan som  äntligen kom hem ifrån loppisen igår. Hittade den och en likadan i guld fast med stjärnmönster, för flera långa veckor sedan. Men loppischefen ville bestämt ha dem kvar i skylten. Så jag betalade en spottstyver och hoppades jag skulle få loss dem innan självaste julafton. Eftersom jag är så svag för den här formen på stjärnor som var det värt att hoppas. Upp i taket ska de och urfina skuggor blir det med tända ljus i.

Få jul-feeling på Fabriken.

tänk vad lite glitter kan göra.

Jag är så himla glad att det är snö hos oss. Det är nästan så att jag börjar tro att vintermornar är mina absoluta favoritstunder på året. Jag vet, det är mörkt, trött är man, fryser som sjutton gör man och tusen kläder ska på. Men attans vad vackert det är. Som en saga i glitterskrud. Som värsta, sköna Disney-winter- wonderland. Imorse konstaterade Viggo att det såg ut som lamporna grät diamanter. Ni hör ju själva. Det är magiskt som bara den.

söndagsbilden.

Lördagnatt 23:27. Man kanske skulle... Gå ner i källaren och spraymåla lite. Med tanke på förra lördags-natt-projektet kan det ju gå lite sådär.

Men vad tusan. Korgen till Liv var ju bara tvungen att grundmålas om den ska hinna bli turkos till julafton.

Och med den här ljusstaken i huvudet. Och det var väl ingen som missade de sköna ljusstakarna i pastell i gårdagens avsnitt av julkalendern?

Nedersta bilden från Sköna hem. Och kika in på Fabriken för fler söndagsbilder!

röd-vit-grå.

Bilder Taverne Agency.

easy.

Pyssel med barnen ska vara enkelt. Annars blir vi alldeles galna. Hela bunten. Det finns ett julpyssel som är rena rama barnleken. Julgranskulor. Och förra året fanns det inga gränser. Den ena efter andra julklappen tillverkades. Sista varianterna var hundar.

Så fram med flörtkulor. Måla dem. Fram med nålar, både sådana vanliga och knappnålar i sköna färger. Paljetter och pärlor. Whatever, bara det glittrar. Och tråd om man vill ha lite dinglande pärlor. Sen är det bara att fästa glittret med nålarna. I mönster eller helt vilt. Man kan ju alltid göra dem lite mer stilrena men ni vet ju hur det är härhemma. Min mamma hänger alltid upp några sådana här kulor varje jul. Det var en väninna till min snart 91-åriga mormor som gjorde dem en gång. När jag var liten tyckte jag de var urtjusiga. Jag minns att jag beundrade den väninnan för att hon verkligen hade gjort dem. Alldeles själv. Tyckte det såg supersvårt ut. Men alltså nix, det är lätt.

Ha en härlig helg och julstöka i lugnan ro. Här räcker det med att titta ut så får man värsta jul-feelingen. Stora snöflingor som singlar ner. Perfekt.

8-7-6-5-4...

Lusse-racet är till ända, lite skönt ändå. Och nedräkningen har börjat. Liv tyckte det var bra när det var tio dagar kvar för då kunde man räkna 10-9-8.... funkade tydligen inte innan.

Jag hade tänkt att klippa in lite bilder från årets julkalender men det lyckades jag inte med. Men vad jag gillar scenografin i år. Jag sitter där och ojar mig till barnens stora irritation. Lamporna (såg ni lampan på skrivbordet i arkeologernas rum åhh) sofforna, tapeterna, mönstermixen, skåpet vid trappen... Ni hör ju själva, handlingen är definitivt sekundär. Fast den är helt okej den med.

Bilder Milk.

tisdagstema om favoritmöbel.

Jag gick runt härhemma och funderade över Fabrikens tisdagstema, favoritmöbel. Och nope, jag kunde inte välja. Omöjligt. Nästan alla våra möbler är favvomöbler på sitt eget lilla vis. Kanske för att vi nästintill aldrig impulsshopar möbler. Kanske för att vi hellre har det lite glest (inte så lite glest ibland) i möbelemanget tills det känns rätt. Det kan ju ta sin lilla tid men hellre det. Och det är såklart att vi också felköper. Att vi tror att vi har tänkt färdigt, slår till och så blir det fel ändå. Ingen världslig sak egentligen. Men onödigt liksom. När vi flyttade till huset köpte vi två (till och med 2!) ganska dyra soffor och när de så levererades till vårt vardagsrum höll jag på att svimma av ren förskräckelse. Hur hade vi tänkt nu? Det här var väl inte vi överhuvudtaget?! Och vad gör man då, man har ju liksom inte öppet köp på soffor.... En lång historia men det slutade med att vi hämtade upp vår gamla slitna soffa från källaren och sydde överdrag. Den räknas inte till favvomöblerna men det är lite skönt med en soffa i vardagsrummet.

Nåväl, det får blir ett par favoritförvaringsmöbler som ni sett förut. De har passat precis lika bra i pyttiga lägenheter som ett stort hus. Jag älskar dem för formen men även för funktionen. Som våra kära Snö-byråer. Det började med en för sisådär tio år sedan och jag gillar dem precis lika mycket idag. Nu har barnen varsin som klädförvaring, den enda faktiskt, och jisses vad där ryms. Och det är väldigt bra att den är lite hög sådär för ovanpå får det oftast vara lite i fred. Så oavsett rådande kaos inuti(och utanför)så står den där och är alltid lika fin.

Och  John Kandells Pilaster är fantastisk. Hur rörigt som helst men fint ändå. Bara som en jättehög med böcker. Kopior i all ära men tusan vad man kan proppa den här hyllan full utan att hyllplanen rör sig en millimeter. Våra har några år på nacken men är forfarande som nya. Och sånt gillar jag. När möbler liksom står pall. Både i röra och allt ståhej som oftast råder härhemma men också i tiden.

min idol.

Jag kan inte få nog av Ditte Isagers bilder. Jag bara älskar dem.

Nu har jag dessutom kärat ner mig i hennes hemmakontor som var med i senaste Elle Interiör. Den här bilden passar perfekt som inspiration till Livs nya pysselrum. Det är för all del hennes sovrum också men hennes grejande med ditt och datt finner inga gränser. Hennes skrivbord som syns här är alldeles för pyttigt och är ständigt överbelamrat (plus hela golvet) med nya projekt. För att inte tala om väggarna. Först så sa vi väl, inte nåla eller tejpa på väggen. Men vad gör man. Det är såklart att ungen måste få ha sin egen lilla moodboard. Nu vill jag ha ett sådant gammalt tapetserarebord som på bilden. Enkelt att skaka fram trodde jag med en pappa som är målare. Men nix, sa han, ett sådant gammalt det kunde han nog inte hitta. Men han lovade att leta i alla vrår och fråga ALLA sina målarekompisar så jag hoppas fortfarande.

Alla bilder Ditte Isager.

söndagsbilden.

Sådana här kan man ju göra själv till sin darling, om andan faller på. Schabloner och spraymåla eller annars kan man ju alltid köra lite på frihand sådär. Sen ner med dem i en flott ask. Med bokstäverna uppåt. Tjusig present faktiskt. Jag fick mina i en svart låda, en fyrdelad. De var köpta på Day.

Söndagsbilder i Fabriken .

vägra julstress.

Vi julfixar lite lagom hemma. Det är ingen idé att hetsa upp sig i onödan för allt man inte hinner. Jag tänker vägra julstress i år. Det är bestämt. Julkorten får bli en get efter tipset igår. Och barnen ritar egna kort och skickar till bästisarna långt borta. När det gäller pyntet så är det inte heller särskilt maxat. Jag har några favvosaker och barnen har desto mer. Så de kör sitt race och jag tar det med ro. Kanske inte så stilrent på vissa ställen i huset, kanske inte som jag hade gjort själv. Men de är glada och jag med.

Men de få favoritsakerna tar jag gärna fram. Som stjärnan som jag fick från en av mina bästa vänner en gång. Den är så fin, så fin. Finns här. Trycket har Sandra Juto gjort, som har ett jättebra erbjudande som jag tipsades om här. Tillsammans med tre andra bilder är det Nomis och Charlies julklapp. Men de är så fina att jag har inte haft någon lust att slå in dem. Uppe på skåpet har ingen ändå någon koll. En annan sak, när ni ändå är inne hos Darling Things så smit in på den nyöppnade, finfina nätbutiken.

Ha den skönaste helgen! Jag ska göra bokföring, hurra...

det är så bra, så bra.

Jag är så nöjd med min lilla upptäckt. Klickklick så är finaste tidningen på väg till mig.

min lördagsnatt.

I lördags fem minuter innan stängningsdags på Åhléns kärade jag ner mig i det här tyget. Tänkte direkt på gamla ljusblå, fina madrasser. Och på lite lagom juliga kuddar. Fanns ju varken bollfransar eller andra fransar så bandet var väl inte direkt menat som ett slags kantband men så fick det bli.

Jag kan bara säga en sak. De här kuddarna var en bedrift. Jag och symaskiner är aldrig sams. Aldrig. Så många gånger jag har övervägt att hiva ut dem genom fönstret. Jag fullkomligt avskyr när inte maskiner funkar, det finns få saker som gör mig så irriterad. Sådana här lättplättiga kuddar utan extravaganser går ju annars snabbt som tusan att göra.

Så på natten  tar jag min superproffsiga maskin med 4 trådar (ni vet en sådan som gör allt, klipper till och med) och tänker att jag är klar med detta på en halvtimme. Då ser jag att nålhelsiket är av. Och någon ny nål har jag ju inte. Suck. Tar syrrans gamla, ärvda snyggbernina (skymtar lite här) från 60-talet. Jag har snott den för att den är så himlans fin, som en gräddig kitchenaid. Den brukar funka men just den här natten gör den det inte. På en systräcka på 120 cm hoppar tråden ur nålen i genomsnitt 6 gånger! Dubbelsuck. Så jag syr några centimeter, trär i tråden, syr igen... fattar ni så irriterande!? Fast skam den som ger sig men till sist börjar den gnissla alldeles förfärligt så då hämtar jag den tredje maskinen. Min inte alls särskilt gamla Bernina men uslare maskin får man leta efter.  Den syr inte, den trasslar och hakar upp sig och håller på. Okej, den håller ihop tygbitarna men på ett väldigt fult sätt. Så de här kuddarna synar man inte i sömmarna. 

julklappspimp.

Efter ett himla bra tips här så gjorde barnen sina julklappsetiketter igår. Jag tycker det är fint så här. I all sin enkelhet. Men ikväll ska det målas och glittras. Och om ni kommer ihåg ljuskronan så fattar man ju var det slutar.

som en gosig kofta.

När man ändå är i önsketagen. En matta från Patrica Urguiola skulle sitta fint. Dream on... Men attans vad fina de är. Titta och dröm mera på Gan-Rugs.

svart-brun-grå-skala.

Jag önskar mig två tavlor. Eller åtminstone en. Jag vet i tusan vad det ska vara för motiv, men det enda jag vet är att färgskalan ska vara lite såsom Cassandra Rhodins fina Ballerina (plus Hair var ju en riktig snyggkombo). Inte för svart utan lite mjukare. Någon som sitter med något bra tips?

tisdagstema om julfönster.

Jag älskar fönster. När de är rätt så är de är det allra finaste på ett hus eller lägenhet. Jag har haft mina drömmars fönster. Bättre än såhär blir det inte. Djupa sittfönster. Med bubbligt gammalt glas som gör världen utanför lite mer magisk. Då räcker det så bra med utsikten.

Riktigt så är det inte nu. Alla våra fönster är inte från 1913. Men ändå så räcker det rätt så fint med det som finns där utanför. Så vi har inte så mycket i våra fönster. Inte ens till jul. Första julen här köpte jag amaryllisar till nästan alla fönster, jättemånga blev det. Jag var superpeppad att hålla dem vid liv (jag är värdelös på allt annat än snittblommor) då fick alla någon sjukdom och dog en efter en. Fast de var tydligen redan smittade på handelsträdgården så jag fick nya. Men jag gav upp lite då. Det blev liksom första och sista gången vi körde en amaryllisjul(fast vi har några i vas). Men pappersstjärnor har vi och några hängade saker i glas. I klarglas.

Slipade stora glaskulor och de här (ja, vad kan man kalla dem?) grejorna som hängde i en mobil när jag var liten. Då tyckte jag de var fula. Men för några år sedan såg jag liksom tjusningen med dem. Fast finast är de på vintern. I det blå ljuset.

Titta in i andras fönster på Fabriken.

söndagsbild.

Måste först bara tacka. Så himla snälla alla är. Jag blir ju såklart väldigt glad för alla fina hälsningar. Och peppad och smickrad! Och det är så roligt att en massa nya besökare dyker upp, så välkommen. Jag ska så fort jag hinner spana runt på era bloggar. Det är bra coolt att världen blir så liten nuförtiden. Här följer vi bloggar kors och tvärs över jordklotet. Som den naturligaste sak. Jag gillar känslan av att världen är nära fast jag sitter här i en liten pluttstad i lilla vintriga Sverige.

Lagom till andra advent hann vi göra lite julfint härhemma. Matrummets ljuskrona fick flytta till verandan. Den är jättefin men tänder man alla ljus blir det i ljusaste laget. Så jag blev glad när jag fick span på en liten skapelse i taket på loppisen i lördags. Misstänkte direkt att det gömde sig en alldeles perfekt variant under lager av pynt. 30 pix, som hittat.

Ungarna förstod verkligen ingenting. Först kommer jag hem med en krona, vacker som få ;) Plastris, bjällror i sidenband, paljettprydda och dithäftade hjärtan. För att inte tala om upphängningen, spana in plastgrejen. Åhh, så fin den är, sa barnen. Sen stirrade de storögt på mig när jag började hetsriva bort allt detta vackra. Viggo log lite konstigt, det såg verkligen ut som han på allvar trodde att jag blivit galen. Fast sedan fick de bjällrorna och började leka hundar istället.

Min söndagsbild till Fabriken.

månadens inspiratör.

Jooo, minsann! Kika in på Fabriken!

en julklapp fixad.

Idag har jag mössa inomhus. 25 minusgrader ute gör vårat hus till en isbit. Åtminstone undervåningen. Och man kommer ju ihåg från när man var liten. Mössa, annars försvinner värmen. Så därför.

Förra veckan köpte Nomi och jag första julklappen. Den var till Liv. Det finns ingen hejd på hennes pysslande. Så stickning kan nog absolut vara nästa grej. När jag såg det här så kände jag att den sizen på stickor får det bli i julklapp. Men Nomi och jag kompletterade med lite mer stickprylar från loppis. Ett tips, kolla handarbetshörnan på loppisar. Det är i stort sett gratis (5 kr stickparet) och finns ofta allt möjligt bra. Och så är det ju himla fina saker. Korgväskan ska sprayas i någon färg och så ska vi leta lite mer handarbetspimp, garn, mönster och megastickor. Och så ska hon få en bok med gulliga små virkade monster. Sen vet jag vad hon gör på jullovet.

Sylådan har vi på Mokkasin. Där finns allt man behöver. Om man inte känner för loppisprylar kan man köpa stickkit här. Jag blir lite sugen själv, trots att sticka aldrig varit min grej. Men tänk en stor pläd i ekoull gjord med jättestickor. Fridfullt projekt liksom.