söndag 27 februari 2011

Att våga utmana sej själv...


En av mina förebilder... underbara Carolyn Resnick


Jag har nästan halvvägs i livet kommit till insikt om att jag väldigt ofta valt bort det jag egentligen skulle ha velat men som jag upplevt för svårt att uppnå och istället har jag valt en lättare väg... Om jag börjat med något nytt och spännande och i något skede märkt att det varit svårare än jag trott eller att jag inte varit så bra på det som jag skulle ha önskat (enligt mina egna krav) så har jag ofta(st) gett upp.
Så var det med min utbildning, jag drömde om att göra något kreativt och började på konstlinje men insåg att det skulle krävas enormt mycket av mej för att verkligen lyckas och då valde jag istället att byta till en utbildning som jag kunde ”läsa mej till” Det är ändå inget jag ångrar men jag kan idag på ett annat sätt förstå de val jag gjorde som yngre.

Idag står jag inför utmaningen med hästarna det är inget som kommer naturligt eller instinktivt för mej och jag måste lära mej varje steg och moment... misslyckandena är många och under de år jag redan hållit på har jag oräkneliga gånger funderat på att bara lägga av, sälja hästarna och hålla mej till enklare hobbyn som trädgårdsodling och stickning... ;)
Jag har också gått på nitlotter med instruktörer som varit mer kritiska än ”upplyftande” och mitt självförtroende har rasat i botten... ändå väljer jag att fortsätta, att inte ge mej denna gång... jag försöker intala mej själv att jag inte har något att bevisa, inte ens för mej själv!

”Att våga är att förlora fotfästet en liten stund. Att inte våga är att förlora sej själv”
 Søren Kierkegaard

1 kommentar:

  1. Jag satte faktiskt bara 30 cm:s förlängningar jag åxå..men så har jag ju kortare hår av mig själv, så det märks kanske mer :)

    SvaraRadera