Hoppa till innehållet

Lars Tobisson

Från Wikipedia
Lars Tobisson
Lars Tobisson under Göteborgs bokmässa i september 2013
Född19 november 1938[1] (85 år)
Örgryte församling i Göteborg
Medborgare iSverige[1]
SysselsättningPolitiker
Befattning
Ledamot av Sveriges riksdag
1979–1982 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Göteborgs kommuns valkrets (1979–1982)[2]
Ledamot i finansutskottet (1979–1982)[3]
Ledamot av Sveriges riksdag
1982–1985 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Göteborgs kommuns valkrets (1982–1985)[4]
Ledamot i finansutskottet (1982–1985)[3]
Ledamot av Sveriges riksdag
1985–1988 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms läns valkrets (1985–1988)[2]
Ledamot i finansutskottet (1985–1988)[3]
Ledamot i finansutskottet (1988–1991)[3]
Ledamot av Sveriges riksdag
1988–1991 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms läns valkrets (1988–1991)[2]
Ledamot i finansutskottet (1991–1994)[3]
Ledamot av Sveriges riksdag
1991–1994 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms läns valkrets (1991–1994)[2]
Ledamot av Sveriges riksdag
1994–1998 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms läns valkrets (1994–1998)[2]
Ledamot i finansutskottet (1994–1998)[3]
Ledamot av Sveriges riksdag
1998–2002 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms läns valkrets (1998–2001)[2][5]
Ledamot i finansutskottet (1998–1999)[3]
Politiskt parti
Moderaterna
Redigera Wikidata

Lars Folke Tobisson, född 19 november 1938 i Örgryte församling i Göteborg,[6] är en svensk politiker (moderat) och statsvetare, som var riksdagsledamot 1979–2001.

Tobisson utbildade sig till reservofficer i armén. Han avlade officersexamen 1 september 1962 och befordrades till kapten vid Bohusläns regemente 1 juli 1972. Han var utredningschef hos SACO 1968–1974 och utnyttjande sina fackliga erfarenheter för att skriva en doktorsavhandling vid Göteborgs universitet med titeln Framväxten av statstjänstemännens förhandlingsrätt: en studie av en beslutsprocess.

Tobisson blev partisekreterare för Moderaterna 1974 och kvarstod som sådan under resten av Gösta Bohmans partiordförandeskap, det vill säga fram till 1981. Han valdes då till förste vice ordförande i partiet, vilket han var fram till 1999.

Tobisson var riksdagsledamot 1979–2001[7] och Moderaternas gruppledare i finansutskottet under nästan hela sin period i riksdagen. Han var också ledamot av Riksgäldsfullmäktige. Ursprungligen göteborgare satt han på Göteborgsbänken under den första delen av sin riksdagstid, men valdes sedermera in för Stockholms län där han då bodde. Han var Moderaternas gruppledare för riksdagsgruppen 1982–1986 och 1991–1999, en roll som blev särskilt viktig under Bildt-regeringen 1991–1994 då regeringen var en minoritetsregering och Tobisson ansvarade för många förhandlingar med vågmästarna Ny demokrati. När Carl Bildt verkade som fredsmäklare på Balkan 1995–1997 fick Tobisson som både riksdagsgruppledare och förste vice ordförande i Moderaterna en central roll som en av flera "ställföreträdande partiledare".

Efter sin tid i riksdagen var Tobisson Sveriges ledamot i Europeiska revisionsrätten. Han var från september 2008 under en period ledamot i Finanspolitiska rådet. Han utsågs 2011 till hedersledamot i Föreningen Heimdal. År 2009 släppte Tobisson sina memoarer Främling i Folkhemmet. Han skrev 2013 en bok om Gösta Bohman, Gösta Bohman: ett porträtt av en partiledare.

  • Svenska försvarsväsendets rulla 1987, sid 298
  1. ^ [a b] Sveriges befolkning 2000, Sveriges Släktforskarförbund, 2020, läst: 30 augusti 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f] Riksdagens person-id: 0245320188502, läst: 24 juni 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e f g] Riksdagens person-id: 0245320188502, läst: 26 juli 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ Riksdagens protokoll 1982/83:1, läs online, läst: 1 juli 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:32 Torsdagen den 22 november, 22 november 2001, läs online och läs online, läst: 2 juli 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011)
  7. ^ Lars Tobisson (M), Sveriges riksdags webbplats (Läst 21 december 2020)

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Ann-Cathrine Haglund, Ingrid Erneman, Ann-Marie Petersson, red (2012). Moderat föregångare,inspiratör och förebild – Britt Mogård till minne. Stockholm: Sällskapet för moderata kvinnors historia. ISBN 978-91-637-1379-8 Britt Mogård – en kvinnlig Bohman. Av Lars Tobisson

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Företrädare:
Bertil af Ugglas
Partisekreterare för Moderata samlingspartiet
1974–1981
Efterträdare:
Georg Danell
Företrädare:
Staffan Burenstam Linder
Förste vice ordförande för Moderata samlingspartiet
1981–1999
Efterträdare:
Chris Heister
Företrädare:
förste ämbetsinnehavare
EU-nämndens vice ordförande
1 januari 1995–31 december 2001
Efterträdare:
Göran Lennmarker
Företrädare:
Jan O. Karlsson
Svensk ledamot i Europeiska Revisionsrätten
1 januari 2002–28 februari 2006
Efterträdare:
Lars Heikensten