Happy birthday

Det har verkligen varit en glad födelsedag idag. Solen sken och mycket trevligt har hänt. Maken kom hem ikväll med denna fina bukett med rosor och krysantemum. Den gjorde mig riktigt glad. Annars började dagen med ett besök på vårdcentralen i Forsheda. De ringde från sjukhuset i Värnamo igår och ville att jag lämna ett blodprov. De ville kolla min blodstatus. Det är väl bra att de håller koll på mig. Dessutom fick jag veta att det blir återbesök i vecka 50. Då ska de ta fler blodprov och benmärgsprov så att vi kan se om stamcellstransplantationen blev lyckad. Jag körde själv in till samhället och hem igen. Men sen var jag trött. Jag fick vila en liten stund.

Mina kollegor på skolan skickade en så rolig videohälsning, som verkligen gladde mig. De har inte glömt mig i alla fall. Senare på eftermiddagen ringde chefen också och undrade hur jag mådde. Dessutom har otroligt många skrivit hälsningar på Facebook och skickat sms m.m. Tänk så rik jag är som har så många vänner.

Firandet fortsatte på eftermiddagen. Vår nya pastor, Ingela, ringde och pratade. Sen sa hon att hon kunde komma ut och hälsa och det tyckte jag att hon kunde göra. Jag satte på lite kaffe och sen knackade det på dörren, men det var inte Ingela. Det var min syster som tittade inpå väg hem från jobbet. Hon hade med sig en fin blomsteruppsats och ett hjärta av godis. Det sistnämnda var från min mamma tillsammans med en trisslott som tyvärr inte gav någon vinst. Ingela kom sen också med en present. Vi fikade tillsammans för båda hade fikabröd med sig. Det blev också en väldigt trevlig pratstund. Tack för besök och presenter!

Egentligen började firandet redan igår. Då kom min kompis Katrin på besök. Hon hade med sig en så fin orkidé och en påse med kexchoklad. Hon vet vad jag gillar. Det var roligt att träffa henne igen och prata en stund. Hon hade hade fikabröd med sig. Så det har blivit mycket fika de senaste dagarna, men jag får inte ned så mycket åt gången.

Orkidén hade en ovanlig färg och var riktigt läcker. jag gillar verkligen dessa lite stela blommor. Jag har också en gammal som blommar om just nu. Innan Katrin åkte gjorde vi upp lite lösa planer på kommande utflykter, men jag får ju alltid kolla dagsformen innan något kan bli av. Under dagen kom även min nya månadsmyst Oktoberjakt. Medan vi fikade kom FTF-logg och det var förstås 1000sjöar som var först på plats. Fast den var visst inte så enkel. Då var det väl bra att jag satte svårighetsgraden till en fyra.

På kvällen igår var vi sen riktigt flitiga, maken och jag. Det var dags att ta hand om den egna äppelskörden. Vi tänkte frysa in de flesta äpplena från vårt bästa äppelträd i bitar till äppelkakor. Då använde vi det bästa köksredskap vi köpt nånsin, äppelsvarven. Här är en liten film på hur den funkar.


Svarven både skalar. kärnar ur och skär äpplena i en spiral. Det går riktigt snabbt. Det var makens uppgift att sköta svarven.

Min uppgift var att dela äpplena i bitar och plocka bort de fula delarna. Sen lade jag bitarna i stora zippåsar med lite socker och kanel.

Påsarna frös vi sen in. De ska vi ta fram när det blir vinter och göra goda äppelkakor av. Det gick smidigt, men jag fick lite ont i ryggen av att stå länge vid köksbänken. Det är nog dags att ta tag i träningen igen.

Det var den här sorten vi frös in, men jag sparade några att ätas som de är. För min del måste jag skala dem. Även om en del restriktioner har lättats gäller det att vara försiktig även i fortsättningen. Efter en lång men trevlig dag är det nu dags att krypa ner i sängen och försöka sova. Det borde inte vara så svårt, men man vet aldrig. Ibland dröjer John Blund.

Januaritö

I morse var det töväder och dropp från träden, när hunden och jag var ute på morgonrundan. Egentligen var det väl plusgrader redan igår kväll. Det var halt på vägen då vi åkte till kvällsgudstjänsten i Missionskyrkan. Lite halt var det nog även på morgonen, men det var dimma också. Den gamla tallen uppenbarade sig ur allt det grå inte förrän jag kom riktigt nära. Vilken skillnad från fotot jag tog för några dagar sedan på samma motiv.

Efter förmiddagens lektioner hann jag både åka till vårdcentralen för att ta ett nytt blodprov och sen hem för att ta ut hunden innan det var dags för fler lektioner. Det var blött i spåret men Takko stretade på.

Det droppade bra från träden. Fukten från alla molndroppar hängde i luften. Himlen var alldeles grå.

Om det fortsätter att vara mildväder, försvinner snön snabbt. Men jag tror kylan kommer tillbaka och med den mer snö.

Vi skyndade oss tillbaka i våra egna spår efter en kort vända. Sen var det dags för engelskalektion i sexan och därefter teknik med samma klass. På engelskan har vi startat med att prata om Martin Luther King Jr. Vi tittade redan i torsdags på ett kort klipp på Youtube från hans berömda tal med yttrandet "I have a dream". Sen fick eleverna skriva korta texter på engelska om sina drömmar för sig själva, för sitt samhälle och för världen. Idag fick de läsa upp valda delar. Det var roligt att höra deras drömmar. Vi har också läst en lite svårare text om Martin Luther King Jr och svarat på frågor till texten.

När eleverna gått hem, fotrsatte vi i arbetslaget att träffas tillsammans med en coach. Eftersom det är många nya i arbetslaget behöver lära känna varandra och hitta strukturer för våra möten. Ibland är det bra att någon utifrån hjälper till att få igång det arbetet. Idag fick vi dra kort med egenskapsord och dela ut till den vi tyckte hade mest av den egenskapen som stod på kortet. Vi fick behålla kortet om amn tyckte att det passade bäst in på oss själva. De korten lade vi till vänster och de vi fick från kollegorna till höger. Sen gick vi igenom först de kort vi valt själva och sedan en person i taget och så fick vi motivera varför vi tyckte att det passade in på den personen. Oftast stämde det väl med personens egen uppfattning. Här är mina kort. En del kan verka lite motsägelsefulla men det fanns en motivering bakom alla.

När jag kom hem från jobbet, var jag väldigt trött och hungrig. Så efter lite mat vilade jag en stund. Det är inget jag brukar göra, när jag har normal ork. Det kanske är så att mina blodvärden har sjunkit och att jag därför inte orkar så mycket. Vi får väl se vad proverna visar. Livet går i alla fall vidare och i morgon fyller yngste sonen 25 år. Tiden går och vi med den. Han kommer förstås inte hem och jag pratade med honom igår.

"Ring ut det gamla" cachingåret 2015

Det gamla året lider mot sitt slut. Det är bara några timmar kvar och jag kan sammanfatta cachingåret i en liten film.

Det blev en hel del event märkte jag när jag kollade igenom årets geocachinginlägg. Hela 17 event hann jag besöka, det sista idag, men det berättar mer om sen. 6 egna event hade jag arrangerat, det sista i förrgår. 

Dessutom hade jag gjort en hel del dagsturer och även några flerdagarsturer förutom semesterresan med familjen till Polen. Två minisemestrar blev det också till Falbygden och Motalatrakten. Den traditionen får jag nog fortsätta med.

Det blev inte mitt allra bästa geocachingår för det var hittills 2013. Men jag är nöjd med årets 887 loggade cacher och 38 nya egna. 6 nya D/T-kombinationer har jag hittat och jag har fått 17 nya souvenirer. Två nya länder har jag loggat gömmor i. Det blev trots allt ett bra år.

På årets sista dag hade jag lockat med mig familjen upp till Jönköping. Om jag fick gå på PiddeP:s nyårsevent i Stadsparken, Ring ut det gamla, så bjöd jag familjen på bio. De fick till ocvh med välja film. Vi åkte hemifrån vid tiotiden och anlände till grillplatsen i Stadsparken kvart över elva.

Det var en hel del bekanta ansikten som mötte mig där. En del såg jag ju för bara några dagar sedan. Jag fick lite glögg att värma mig med. Vi hade ingen korv med oss men de andra grillade för fullt.

Vi hann inte stanna så länge, men jag kunde prata en liten stund med ganska många av deltagarna innan vi avlägsnade oss. Trots att det var kallt var det bra väder för event.

Det blev årets sista logg och den gav mig en ny souvenir till samlingen. Om vi inte haft så bråttom, kunde jag kanske ha loggat några fler gömmor i parken. Men det får bli en annan gång.

När vi hämtat ut biobiljetterna, var det lite tid över och en del i familjen var hungriga. Vi skyndade oss till ett närbeläget fik och beställde lite att äta.

Vi fick vänta en stund på att våra varma mackor och pajer skulle tillagas och kaffet skulle bryggas på Café Adelante. Vi satt och småpratade en stund under tiden.

När pajen kom på bordet, blev jag lite förvånad. Jag hade förväntat mig en rund, torr, uppvärmd historia, men detta var något helt annat. Den smakade bra även om min var lite väl salt. Det blev lite bråttom på slutet så vi fick kasta i oss kaffet och skynda till Filmstaden.

Reklamen hade redan börjat när vi smög in i lokalen, men det var ingen fara. Vi var väl bara ungefär tio personer som ville se Snobbenfilmen idag. Nyårsafton kanske inte är den bästa biodagen. Men vi hade gott om plats.

Snobben är en av mina favoriter. Det var tur att de valde den filmen. Vi valde mellan den och Star Wars. Dessutom kunde vi sett filmen om en man som heter Ove. Jag har läst den boken och jag hörde på dagens event att även filmen var bra.



Snobbenfilmen var riktigt bra tycker jag. En mysig film som man säkert kan visa eleverna i framtiden. Här är en liten trailer för er som vi ha ett smakprov.

Efter filmen köade vi en stund till de lite mindre utrymmena. Det gäller att passa på när man har chansen. Det tar trots allt nån timme att åka hela vägen hem.

Bilen stod parkerad vid Sofiakyrkan. Vi lämnade snabbt över vår parkeringsplats till en annan bil vars förare nog blev glad över att hitta en lucka.

Sen åkte vi hemåt. Här på Barnarpsgatan har jag bott ett tag för länge längesen. Stan har förändrats mycket sedan dess. Vi fick stanna till vid Torsvik och köpa spolarvätska, men sen rullade bilen hela vägen hem till Rannäs, där Takko väntade på oss. Nu var det dags att inleda kvällens aktiviteter. I år är alla hemma för familjens traditionella nyårssupé. Den berättar jag om i ett eget inlägg.

Plommon och äppelskruttar

Daglilja

Vart tar alla dagarna vägen? Imorgon är det redan fredag och snart har vi jobbat i tre veckor efter semestern. Rutinerna börja sätta sig och ämne för ämne startas upp. Det ser ut att kunna funka även det här läsåret trots en kaotisk start när inget var förberett och allt var tvunget att fixas ihop av oss själva.

Klematis

 Allt funkar väll inte så bra än. Det trasslar liksom till sig ibland så man kan bli gråhårig. Två dagar i rad har jag stått på benen i över tre timmar i sträck utan en enda paus. Det var mattelektion följd av rastvakt. Sedan NO-lektion utan plockaframtid och därefter direkt matvakt vid lunchen. Då fick jag förstås sitta ned en kort stund. Det känns inte riktigt bra att ha det så stressigt två dagar på raken, men vi får nog sätta oss ned och försöka byta lite rastvakter med varandra.

Nypon från vresros

Nu vill jag förstås inte vara vresig surkärring. Det är bättre att försöka lösa problemen tillsammans. Det är vi trots allt ganska bra på. Vi har stor erfarenhet dessutom. Så det ska nog ordna sig. Lite kaos får man räkna med vid en skolstart. Två nya kollegor, som behöver hjälp titt som tätt (och det ger vi gärna), innebär förstås att den egna planeringen får fixas på kortare tid än normalt. Då är man glad över mångårig erfarenhet att falla tillbaka på.

Lite regn har det kommit de senaste dagarna, men jag tog en runda genom trädgården igår när det höll uppe. Nyponen var visserligen stora men inte så som bilden kanske ger sken av. Äppelträden hade en del frukter hängande här och där. Det blir ingen jätteskörd men några äpplen ska vi nog kunna få smaka. De här äpplena är syrliga och jättegoda.

Den rosa floxen blommar fortfarande. Det kommer bara fler och fler trots att jag plockat en del. Hunden och jag tog en lång promenad igår. Det blev den vanliga rundan uppåt skogen. På Moenvägen gick vi ifatt en liten räv. Jag såg den 50 meter framåt där de nosade runt i blåbärsriset vid vägkanten. Den hade inte känt vittringen av oss än. Vi smög oss närmare och då såg den oss och försvann över vägen in i skogen. Det var en vacker räv med stor yvig svans.

Det ena plommonträdet dignar av frukt som snart är mogen att plockas. Goda brukar de vara också. Bara getingarna håller sig borta. men jag har inte sett så många getingar iår.

Det andra plommonträdet har redan fått släppa ifrån sig sin skörd. Stora röda plommon har lätt slunkit ned i magen.

Visst ser det gott ut!

Torsdagar kommer det här året att bli långjobbardagarna. Varannan torsdag ska jag åka in till Gummifabriken för att träffa kollegor och diskutera matematikundervisningen. Vi ska gå det så kallade Mattelyftet. Idag var första träffen och vi var väl förberedda. Vi hade läst alla texter som förväntades av oss och tittat på en liten film. Idag blev det en kortare första samling. Nästa gång ska vi både redovisa praktiska uppgifter som vi genomfört på lektionerna med eleverna och diskutera ytterligare texter. Det var tur att vi började med en fralla så att vi orkade vara alerta efter en lång dag med eleverna.

Vi är åtta deltagare och en handledare i min grupp. Alla jobbar på mellanstadiet utom handledaren. De flesta kände jag redan men några nya ansikten fanns med. Jag trodde nog aldrig att jag skulle använda en äppelskruttmaskin, men det ingick i konceptet. Innan vi åkte hem fick vi kvittera ut en ipad, ett fodral och ett kort med 250 kr att köpa appar för. När jag berättade om ipaden och app-pengarna för maken, sa han att då blir det väl en geocachingapp först. Det hade jag faktiskt inte haft en tanke på, men det kanske det kan bli. Den är ju en användbar app.

Det blev inte så mycket gjort med ipaden ikväll för den behövde laddas och loggas in i. Så det blev den vanliga nucen som fick tjänstgöra. Sen fastnade jag framför TV:n en stund.

Där gick en dokumentär om Dagny Carlsson, 103 år, bloggare. Det var en häftig tant och humor hade hon också. Så pigg som hon var önskar man att man kunde få vara vid den åldern. Fast jag skulle nog vara nöjd med hälften av hennes energi. Det räckte långt bara det.

Midsommarblomster i Rannäs

Midsommarafton är här. Som vanligt är det lite blandat väder. Nyss sken solen, men ibland kommer det vita moln och skymmer, ibland är det grått på himlen, ibland regnar det en skur. Alltså som det brukar vara.

Sönerna och jag tog en tur till Ljungby. Den yngste sonen skulle träffa sina polare och fira midsommar där hos dem. De har hängt ihop sedan gymnasietiden och brukar fira midsommar och nyår tillsammans. De flesta bor numera i Ljungby så då är det mest naturligt att träffas där. Vi lämnade av honom och jordgubbstårtan som skulle vara hans bidrag till festen.

Sen fortsatte äldste sonen och jag till Ljungbyporten. Där skulle finnas en geocachegömma med fler än tio favvopoäng. Idag var första dagen i sommarens geocachingutmaning från Groundspeak, Geocaching Road Trip 2015. Första utmaningen var just att logga en gömma med fler än tio favvopoäng. När man gjort det, får man en digital souvenir. Denna gömman hade 14 FP. Nu har den 15 FP. Vi parkerade intill och joggade uppför slänten. Jag såg ett misstänkt föremål direkt och visst var det gömman. Så det blev en snabblogg och sedan vände vi tillbaka hemåt.

Därhemma fixade maken midsommarlunchen med matjessill och nypotatis. Traditionen bjuder ju att det så ska vara med gräddfil och gräslök till. Sonen kompletterade sin tallrik med stekt korv. Alla gillar ju inte sill. Till efterrätt hade jag förberett kokos- och vaniljpannacotta med färska jordgubbar. Det var lika gott det. Kokos och vanilj passade faktiskt bra ihop. Jordgubbar är ju alltid gott.

Efter lunch tog hunden och jag en långpromenad här i byn och upp till skogen. Längs vägkanten hittade jag alla midsommarblomster jag behövde för en stor bukett. Jag valde att låta dem stå kvar och plockade dem med kameran i stället. Vi är inte utan blommor på bordet ändå. Jag plockade en bukett lupiner och hundkäx tidigare på förmiddagen. Sen gjorde jag en liten film med alla fina blommor som man hittar just nu. Jag hade inte sett några blåklockor tidigare, men idag fann jag dem på två ställen inne i gräset. Här kommer blommorna på rad.

Glad midsommar från Rannäs!

Familjelördag med kanelbullar

Det är inte så ofta alla fyra i familjen är hemma samtidigt. Det måste vi ju fira på något sätt. Vi bestämde oss för att åka till Växjö. Det var soligt och fint, när vi gav oss av. Vägen kantades av alla vackra höstfärger. Det var som sonen sade när han kom från Karlskrona: Det är inte helt fel att åka tåg vid den här tiden på året med alla vackra färger i naturen.

Vi parkerade på Oxtorget och gav oss ut på jakt efter en trevlig restaurang. Den första vi prövade var fullbokad, så vi fick trava vidare. Framför oss hade vi en välkänd växjösilhuett, domkyrkan med sina två torn.

Plötsligt fann vi en japansk restaurang som såg spännande ut. Den hette Maido Sushi och Grill. Vi kikade in och där fanns det gott om platser som var lediga en trappa ner.

På andra sidan gatan fanns en Take-away med samma namn. Det måste vara mat från samma kök då. Annars hade de väl inte haft samma namn om de varit konkurrenter.

Vi satte oss i alla fall och studerade menyn noggrant. Det fanns en hel del gott att välja bland. Den här gången blev det inte sushi.

Till slut fastnade vi alla fyra för Yakiniku, strimlad entrecote i kryddig soyabaserad sås med ris och chiligroddar. Vi fick välja om vi ville äta med pinnar eller bestick. Tre av fyra valde pinnar. Maten smakade alldeles förträffligt. Den var smakrik men inte stark. Vi gjorde ett bra val.

När vi kom ut på gatan, hojtade maken åt oss att titta upp. Rakt över oss flög en luftballong med god fart.

Jag fick snabbt trassla fram kameran för att fösöka fånga den på bild innan den försvann över takåsarna. Det måste ha varit härligt att stå där uppe och titta ner på staden i höstskrud.

Vi strosade tillbaka mot Oxtorget via gågatan. Vi hade inte så bråttom så vi kunde njuta lite av blomsterarrangemangen och skyltfönstren.

På Askelyckan hade de bullat upp så här på kanelbullens dag med en enorm kanelbulle. Den var större än den vi åt på Säve flygplats en gång för längesen. Den här hade nog dubbelt så stor diameter. Vi firade dagen genom att äta bullar på förmiddagen.

Det började dra ihop sig till filmföreställningen. Vi hade köpt biljetter för att gå på bio som avslutning på växjöbesöket.

Jag hade hämtat ut biljetterna innan vi gick till restaurangen, men nu ställde vi oss i kön till popkornen. Sen var det dags att få biljetterna rivna och att hitta salongen med fåtöljerna.

Vi såg en romantisk komedi av Lasse Hallström, 100 steg från Bombay till Paris. Den var riktigt bra och rolig. Om man gillade Chocolat, gillar man denna. Vi hade det trevligt i drygt två timmar. Sen åkte vi hem i höstmörkret till en väntande hund.