Bokonsdag: Shop til you drop

Handlar du för att få en kick eller för att fly från dina känslor? Köper du ofta saker som du inte behöver eller har råd med? Brukar ditt köpbeteende påverka din omgivning och dina relationer negativt? Har du försökt att sluta men inte kunnat?

I somras läste jag boken Shop til you drop, en bok för dig som shoppar för mycket av Lyxfälle-experten Patrik Wincent. Även om jag aldrig har varit köpberoende själv intresserar jag mig för shopping och konsumtion och mekanismerna bakom relaterade beroenden.

Boken handlar precis som titeln anger om shoppingmissbruk, ett beroende går att jämföra med andra typer av beroenden även om den inte officiellt klassas som ett beroende eller missbruk i paritet med alkoholism. Det är dock ändå ett beroende som kan få ödesdigra konsekvenser både för den enskilde personen och dens ekonomi men också för personer i omgivningen.

Till skillnad från om du är alkoholmissbrukare kan du inte undvika shopping/konsumtion helt eftersom du behöver mat och annat för din överlevnad. Författaren skriver att människor använder shopping som en väldigt kostsam och destruktiv behandling mot mer djupgående psykiska problem.

Att shoppa kan ge en kick och dämpa ångest. Just denna känslan av upprymdhet efter att ha shoppat liknar t. ex en spelmissbrukares upplevelse. Ju mer man handlar, desto större kick får man. Tyvärr krävs det så småningom allt mer kickar för att behålla spänningen och tillfredsställelsen - precis som vid andra typer av missbruk.

Boken innehåller ett antal fallbeskrivningar på hur hur shoppingmissbruk ser ut. För det är inte alla som handlar kläder eller handväskor - det kan lika gärna handla om elektronik eller samlarsaker.
Sist i boken finns det tips och strategier för hur man tar sig ur ett köpberoende. Detta är för övrigt tips som är användbara även om man bara vill reflektera över sin konsumtion i allmänhet. Det är allt från grundläggande mindfulness till konkreta råd för hur man kan bryta sitt shoppingbeteende (unvik butiker, även online...)

Jag tycker att boken var intressant och den bidrar förhoppningsvis till att lyfta frågan om shoppingberoende borde ses som en sjukdom i klass med alkoholism. Både personer som är shoppingberoende eller som bara ligger i riskzonen borde kunna hitta något i boken. Intressant nog har Patrik har egen erfarenhet av missbruk och har själv haft stora skulder till Kronofogdemyndigheten.

Mer om köpberoendeMer om hur det är att vara köpberoende och konsekvenserna av detta kan du läsa i min recension av Att köpa lyckan,
Shop til you drop. Literally, artikel i City journal

Om författaren
Patrik Wincent är auktoriserad terapeut, coach, författare, föreläsare och programledare med många års erfarenhet kring arbete med missbruks- och beroendeproblematik. Han är aktuellt som en av de nya experterna i TV3:s Lyxfällan men föreläsare även inom ämnen som rör sig kring beteenderelaterade beroendeproblematik, t. ex spelmissbruk, dataspel mobilmissbruk, internet och sociala medier. Han har tidigare skrivit böckerna När vi släpper kontrollen, Den digitala drogen samt Den digitala barnvakten.

Boken hittade jag på biblioteket men det finns också att hitta i bokhandeln.

Bokonsdag: Mera mys

En hög med hygge från biblioteket...

Det var under 2016 som "hygge" conceptet spred sig över världen. Jag har själv skrivit om danskt hygge tidigare men egentligen är det ju inte en ren dansk företeelse utan något som finns i hela Skandinavien, vi har ju begreppet "kose" i Norge och "mysa" i Sverige.

Hygge beskrivs som en mysig och varm atmosfär där man tar sig tid att njuta av det goda i livet, gärna tillsammans med människor man tycker om. Hygge kan också vara något så enkelt som att tända ett levande ljus. Enligt vissa uppgifter konsumerar danskarna mest stearinljus i Europa, sex-sju kilo per person och år. Enligt andra uppgifter är detta missvisande då varken Sverige eller Norges konsumtion är medräknad. Fake news eller inte, även om statistiken är msisvisande så gillar danskar att mysa med tända ljus!

Naturligtvis har det skrivits en mängd olika böcker om danskarna och deras hygge. En av de mer kända författarna är Meik Wiking som vardags arbetar på "The happiness research institute".  Hans bok "The little book of hygge. The danish way of live well." har översatts till 25 språk.
Enligt Wiking handlar hygge om upplevelser och atmosfär  - kopplat till gemenskap - att vara med de personer man gillar. Han lyfter även fram att både kanadensare och tyskar har sina uttryck för hygge, hominess och gemütlichkeit. Wiking skriver om danska designlampor och cykling som ett uttryck för hygge men bjuder också på glöggrecept och i hans "hygge emergency kit" ingår både choklad filt och fotoalbum. Allra mest hygge är det dock när man har samlat familj och vänner i en stuga på vintern. Alla sitter i raggsockor och stickade tröjor framför den öppna brasan och runt om i rummet lyser tända ljus... Och det får gärna vara en massa snö också...

How we spend our days is, of cours ehow we spend our lives. (Annie Dillard)

Sen har vi halvdanska Louisa Thomsen Brits som har skrivit "the Book of hygge, the Danish art of contentment, comfort and connection". Hon diskuterar begreppet hygge utifrån det danska språket och samhället. Att hygge är starkt kopplat till vikten av gemenskap , både hemma och i arbetslivet.
Tyvärr var det någon som hadegjort understrykningar i bläck i den här biblioteksboken så jag var tvungen att sluta läsa så att jag inte skulle bli för upprörd... men den verkar bra!

"Hygge is the cool thing about being Scandinavian"

 Danska skådespelerskan Marie Tourell Søderberg (mest känd för sin roll som Inge i miniserien "1864"),  skriver att hygge är så mycket mer än klicheer som raggsockor och tända ljus - hygge kan faktiskt förändra ditt liv!  Hon tar visserligen upp klassiska hyggesaker som stugan, de tända ljusen och hur man inreder för att få hygge men diskuterar även folkhögskolerörelsen som ett uttryck för hygge och gemenskap och olika hot mot hygge (som sociala medier och den ökade hälsomedvetenheten som nixar fika och andra godsaker))
Författare avslutar med att lista olika typer av hygge, allt från ö-hygge (besök Samsø eller några av de andra danska öarna), pige-hygge (man kan aldrig få för mycket tid med sina tjejkompisar ) och morgenhygge (att sjava omkring i tofflor och morgonrock, dricka en kanna te i lugn och ro...).

Den här boken har jag tyvärr inte fått tag på men det verkar vara ett intressant upplägg. Jag gillar ju själv årslånga projekt :-)

Norska Signe Johansen lyfter i sin bok "How to hygge" fram att de tär ett skandinviskt/nordiskt fenomen, även om hon påstår att de tinte finns någon finsk eller svensk motsvarighet... Johansen diskuterar levande ljus,  ljusa och fräscha inredningar samt närhet till naturen som ett sätt att bekämpa vintermörkret men fokuserar mest på mat som främsta sättet att skapa hygge. Hon bjuder på fikarecept (bullar och riktiga muffins - inte sådana där överlastade moderniteter som cupcakes)men även tips på drinkar. I hennes lista över "how to hygge - at a glance" hittar man även praktiska life skills som att hugga ved och tända eld.


Mer
Hello hygge är en brittisk blogg som hittar hygge i det mesta
Hygge: A heart-warming lesson from Denmark
Danish Hygge Vs Swedish Mysa
Forskere advarer: Danskerne tænder alt for mange stearinlys

Budget med utrymme för utsvävningar

  

Efter att ha använt mig av YNAB sedan 2013 har det blivit allt tydligare vad jag lägger mina pengar på . Ofta är det sådant som jag medvetet prioriterar som t. ex resor men genom att notera varje inköp får jag även kostnaderna för mina mer impulsartade inköp svart på vitt...

Resor och transporter
De senaste åren har det blivit en hel del stora planerade resor men jag lägger också en hel del pengar på resor i vardagen (buss och tåg) då jag har haft längre relationer i Danmark och Norge (ett köpstoppstips, träffa någon som bor inom gång/cykelavstånd...). Jag har tidigare lagt ca 1200 kr i månaden på sådana resor. Sedan jag blev med bil blev det väldigt tydligt hur billigt det egentligen var att anlita Sunfleet i förhållande till kostnader för skatt, försäkring och service m.m



Jag och min Houdini hoodie vid Kullens fyr sommaren 2016

Kläder
Jag lägger inte pengar på kläder generellt men jag betalar gärna lite mer för vissa specifika märken, t. ex Houdini. Om man tittar på mina foton från mina resor har jag alltid nästan samma kläder på mig - min rese "capsule wardrobe". Men förutom praktiska kläder har jag en faiblesse för att handla festklänningar på second hand... det är tyll och satäng och hela konkarongen (ca 2000 kr per år). 



40-årsfirande med familjen på Nordens ark (inte utan min hoodie)

Fest
Jag lägger gärna pengar på fest i form av speciella outfits och accessoarer eller tillbehör.  Jag älskar temafester (och festklänningar) ... Det här är verkligen en svag punkt för hur ofta använder man en egentligen tiara och ett cigarettmunstycke? Å andra sidan har jag fått stor användning för min flygvärdinnescarf (från festen med tema Sällskapsresan/Suntrip) som jag har när jag reser och exempelvis ska besöka kyrkor och många saker återanvänds - inte bara av mig utan av vänner som vet att jag har ett lager...
Men det är lätt att gå loss när det finns så mycket inspiration på Pinterest och liknande. De senaste åren har jag fått utlopp för det här genom att ordna fester på jobbet och på så vis få jobbet att betala alla roliga partyprylar jag hittar (chokladcigaretter, filmstjärnekort från Tradera, retrotidningar och annat som sätter stämningen). Jag försöker också använda mig främst av material som jag hittar på loppis - något som är både mer miljövänligt och ekonomiskt.


Presenter
Jag gillar att ge bort presenter. Inte nödvändigts dyra gåvor men småpresenter här och där eller i form av olika upplevelser. Jag gillar att hitta på saker som "christmas in a bag" (en kasse med typiskt svenskt julpynt och julgodis till en vän från en annan kultur). Det blir lätt ett par hundralappar i månaden...

Men samtidigt visar min budget att jag lyckas hålla nere mina matkostnader och att jag sakta men säkert håller på att bli skuldfri (både bolån & CSN inom de närmsta åren) så sammanfattningvis måste jag säga att mina erfarenheter av en budget (eller egentligen är det ju mer av en "spending plan") är övervägande positiva. Och du får som sagt svart på vitt vad du egentligen prioriterar - du kanske tror att du är en viss typ av människa men dina utgifter visar kanske något helt annat...

Vem är din influencer?

Vill du se ut som Kristen Stewart?


Enligt en rapport från Demandware som jag läste förra året skulle bara 6% (!) av alla millenials ( i vissa regioner) e-handla om det inte fanns en känd avsändare med i bilden. Dessa ”kändisar”, eller influencers kan vara valfritt välkänt namn från Youtube, TV, sport eller annan media.


Annat intressant som framkommer i rapporten är de mycket stora skillnader mellan västvärlden och Asien kring vilka media som påverkar köp. I Kina säger hela 94 % att de genomfört köp efter att ha inspirerats på sociala medier. Samma siffra i Norden var 70 %. I undersökningen säger även 79 % av alla millennials att de bara köper produkter som någon de känner till har rekommenderat.

Här hemma finns det en branschorganisation för social media influencers som bland annat delar ut pris till de mest kreativa och affärsmässiga innehållsskaparna - oavsett kanal. Nöjesguidens bloggbevakning var dock inte imponerade av årets event.
En influencer som sticker ut är Jonna Jinton, tjejen som lämnade storstadslivet för den lilla byn Grundtjärn. Hon känns inte som en klockren "säljare" men här är ett exempel på ett av hennes "samarbeten".

Jag frågar mig självklart vem som är min influencer (även om jag är för gammal att vara en millenial). Eftersom jag dels är medelålders och dels inte konsumerar så mycket nytt så påverkas jag varken av influencers som Kenza eller Pernilla Wahlgren... Underbara Clara kanske? Jag är inte tillräckligt inne på något specifikt område som smink, träning, inredning, bakning eller trädgård... Jag är heller inte ute i svängen eller så familjefokuserad som när barnen var yngre.  Jag har varit inne på Van life ett tag men det är ju bara ett av alla intressen...

Mer för den som vill läsa om Influencers och annat:
Millennials: Give The People What They Want

Källor:
Resumé http://www.resume.se/nyheter/artiklar/2016/08/16/bonnier-growth-satsar-pa-influencers/
MKSE.com http://www.mkse.com/2016/08/09/influencers-revolutionerar-e-handeln-nya-data-fran-kylie-jenner

Årets julklapp 2017

Årets julklapp? Bild: HUI

Idag släppte Handelns Utredningsinstitut årets julklapp och i år är det elcykeln som är "Årets Julklapp".

För att erhålla titeln Årets Julklapp ska ett eller flera av följande tre kriterier uppfyllas:

• Produkten skall vara en nyhet eller ha fått ett nyväckt intresse under året.
• Produkten skall representera den tid vi lever i.
• Produkten skall svara för ett högt försäljningsvärde eller säljas i ett stort antal enheter.

Enligt motiveringen speglar årets julklapp 2017 – elcykeln – "de svenska konsumenternas ökande klimatmedvetenhet, vilja att ta hand om sin hälsa samt att vara fri, flexibel och stundtals bekväm".

Nu har jag ju redan ett par andra cyklar men jag skulle inte tacka nej till en elcykel. Förra året fick jag faktiskt årets julklapp, ett par VR-glasögon, av mina barn. Roligt att prova men jag har inte använt dem så jättemycket.

Genom åren har följande produkter blivit utsedda till Årets Julklapp

1988	Bakmaskin	2002	Kokboken
1989	Videokameran	2003	Mössan
1990	Woken	2004	Den platta tv:n
1991	CD-spelaren	2005	Ett pokerset
1992	TV-spelet	2006	Ljudboken
1993	En doft (parfym)	2007	GPS-mottagaren
1994	Mobiltelefonen	2008	En upplevelse
1995	CD-skivan	2009	Spikmattan
1996	Internetpaketet	2010	Surfplattan
1997	Det elektroniska husdjuret	2011	Den färdigpackade matkassen
1998	Dataspelet	2012	Hörlurarna
1999	Boken	2013	Råsaftcentrifugen
2000	DVD-spelaren	2014	Aktivitetsarmbandet
2001	Verktyget	2015	Robotdammsugaren
		2016	VR-glasögonen

Om jag fick nominera något till årets julklapp hade jag föreslagit en upplevelse (favorit i repris) eller en krislåda, dvs förnödenheter för 1 person som räcker de 72 h som vi ska kunna klara oss i händelse av kris.


För övrigt så förväntas julhandeln slå rekord i år igen...

Vad önskar du dig i julklapp?

Bokonsdag: Zero waste home

Today, the less I own, the richer I feel. And I don't have to take out the trash!

Boken Zero Waste home har länge legat på min "att läsa" (och recensera) lista. Under mitt köpstoppsår upptäckte jag snabbt att ju mindre man bär hem, ju mindre slänger man också ut. Där och då väcktes mitt intresse för att mer aktivt minska mängden avfall där hemma även om jag var bra på att återvinna innan. Jag tycker att vi numera har ganska lite sopor (en liten påse per vecka ungefär) men i jämförelse med familjen Johnson som endast producerar en glasburk med skräp om året ligger vi i lä.

För att få lite ny inspiration har jag läst boken Zero Waste home skriven av Bea Johnson. Boken började som en blogg där familjen Johnson beskrev sin livsstil som producerar minimalt med avfall då det mesta återvinns, återbrukas, återanvänds eller komposteras. Vid en första anblick kan en sådan här livsstil ses som extrem men det handlar egentligen bara om att de har lagt om sina vanor - tufft i början men efter ett tag blir det helt naturligt att leva så. jag tyckte att det var intressant att följa hennes resa från the American dream till en livsstil som under en period kanske slog över åt andra hållet - det tar tid att göra allt sig egna papper, kärna smör, göra ost, glass etc. och hur hon till slut landade i vanor som fungerade i vardagen. Vanor som dessutom innebar att de sänkte sina utgifter med 40%! Ett grönt liv är ofta ett billigt liv. En intressant aspekt är Bea är född och uppväxt i Frankrike, något som jag tror kan ha gett henne en bra grund att stå på för att se den ameriaknska livsstilen med andra ögon än om hon hade fötts där.

A brighter future starts at home

Grunderna för en zero waste livsstil är 5 R:

• Refuse – Tacka nej [eg. Vägra]. Tacka nej till den plastpåse i affären, sätta upp en nej tack-skylt till reklam på postlådan, tackar nej till giveaways på mässor och liknande. och något som jag borde tänka mer på - hotellens tvålar och schampoon...
• Reduce – Minska ner. Byt ut den fysiska tidningen mot en digital prenumeration, gör egna snacks som inte kommer i papperspåse, lägg om matvanorna och skippa alla onödiga städprodukter.
• Reuse – Återanvänd, allt från glasburkar (jag använder de som matlådor - funkar även att frysa om mani nte fyller dem hela vägen upp), handdukar (till näsdukar och tvättlappar) och papper (handlingslistor m.m).
• Recycle – Återvinn. Visserligen ska man försöka att minimera inflödet men det här steget handlar dels om att återvinna förpackningar men också om att återvinna gammal textil, glas etc.
• Rot – Kompostera. Kompostera matavfall, förpackningar av stärkelse etc. 

Det första och viktigaste steget i en zero waste livsstil är så klart att minimera inflödet - här kan ett köpstopp vara till stor hjälp, men man måste också lägga om sina inköpsvanor så att det blir hållbart på längre sikt. Man måste t. ex gå över till att handla mer i lösvikt och det hjälper även att byta ut halv- och helfabrikat mot mer rena matvanor (clean eating trenden får du på köpet!)

Den här boken innehåller en hel del bra tips och inspiration även för den som har kommit en bit på sin resa mot ett gröna och hållbarare liv med mindre sopor (och mer pengar över)!

Om författarenBea Johnson är född och uppväxt i Frankrike men bor numera i Kalifornien. 2008 gick hon och hennes familj över till en Zero waste livsstil. Från att ha varit konstnär och hemmafru ägnar hon sig numera åt att sprida kunskap om Zero waste.

Mer Zero waste på Facebook

En liten guide till Zero waste från http://ihearteco.net
Familjen som lever efter zero waste principen (artikel från härligt hemma)
Men motståndet mot minimalismen lever och frodas  - "Minimalismen är inte modern längre, det har till och med Ikea förstått"


Min bok hittade jag på biblioteket men det kan också hittas i bokhandeln eller på nätet.

Att förutspå konsumenters nästa köp

"Vill du förutspå dina kunders framtida behov? Med hjälp av data och riktigt smart analys kan du få veta vilka personer som har gått in i en ny livsfas med nya behov, vilka som sannolikt kommer att köpa ny bil och vilka som är benägna att teckna ett privatlån."

På jobbet fick jag ett nyhetsbrev som bland annat handlade om olika sätt att förutspå konsumtion. Detta är naturligtvis big business eftersom man på så sätt kan skräddarsy reklam och liknande för att nå olika typer av målgrupper.

Tidigare var det lättare att förutspå hur olika kundgrupper skulle bete sig och förväntades konsumera. De flesta fick barn vid samma ålder och stanna ofta kvar på ett och samma ställe.
Nu för tiden är variationen mycket större efter det finns så många olika typer av livsstilar.

Knepet för att kunna anpassa sin kommunikation är att analysera stora mängder av data. På så sätt ska man kunna få fram kunskap om individer, deras värderingar och vilken livsfas de befinner sig i. På så sätt kan man också lättare sätta sig in i hur de kommer att konsumera och vilken köpkraft de har. Enligt databasleverantörer som Bisnode ska det vara möjligt att genom att kombinera stora mängder data med historiska konsumtionsmönster kunna räkna ut vad individer sannolikt kommer att konsumera härnäst. Det ska t.o.m vara möjligt att säga att en person ”med cirka 70 procent sannolikhet kommer att flytta inom ett år, och han kommer därför behöva såväl bolån som hemförsäkring”.
Människors liv följer en konsumtionscykel. I vissa perioder konsumerar man mer och i andra mindre. Genom att analysera kundens personlighet tillsammans med densammes livsfas och köpkraft kan man göra prognoser över hur mycket olika individer kommer att konsumera i framtiden. Det kan ge en viktig indikation på den totala kundstockens värde för åren som kommer samt hjälpa företag att identifiera de kunder som kommer att vara särskilt värdefulla framöver.
 
På bilden nedan ser man den information man får på hitta.se om man söker på mig till exempel.

Kan inte säga att jag varken är intresserad av hårvård, krukväxter eller att sticka och handarbeta...

Tidigare förlitade man sig mycket på sociodemografiska faktorer som civilstånd, boendeform och inkomst men en även om två personer kan vara lika på pappret så kan man ha helt olika värderingar och köpmönster, se exemplet ovan för mig och mina grannar.
Ett modernare sätt att göra denna typen av analys är att istället använda sig a sk. personas. Det är en metod som används i en mängd olika sammanhang, bland annat för att förbättra bibliotekstjänster (som Chalmers bibliotek). Personas beskriver människor i deras livsfaser, med deras olika beteenden, värderingar och hur det påverkar deras inköps- och kommunikationsprofiler. I filmen ovan kan se exmpel på olika typer av personas och hur deras konsumtion kan se ut.


Big data vs. den personliga integriteten
Som konsument är jag kluven till den här typen av analyser. På ett sätt vill man ju vara speciell, en individ samtidigt inser jag att jag förmodligen konsumerar  i enlighet med kundgruppen "individer med barn i skolåldern som har ett intresse för hållbar utveckling". En annan vktigare aspekt är all den data, de digitala spår som vi lämnar genom vår konsumtion. Det är allt från kundkortsdata, vilka filmer vi gillar på streamingtjänster ,vad vi handlar på nätet, var vi "checkar in" till vad vi gillar på Facebook. Dessa spår är en veritabel guldgruva av affärsinformation men hur påverkar det egentligen den  personliga integriteten? Vill vi att det ska vara som i Minority report där vi får individuellt anpassade erbjudanden så fort vi närmar oss en butik?

Att unna sig...

På jobbet härom dagen diskuterade vi saker som vi unnande oss. Det var mest tjejer vid lunchbordet och det handlade om sådant som att färga håret regelbundet, köpa dyrare märkeskosmetika och att fixa naglarna en gång i månaden, hur lätt det blir en vana som man gärna fortsätter med när man väl har börjat. Själv har jag under de senaste snålåren inte haft några sådana laster men jag har funderat på vad jag skulle kunna tänka mig att unna mig mer av. Eftersom jag under den här diskussionen gjorde mitt bästa för att dölja min kortklippta ofixade naglar samtidigt som jag frenetiskt försökte minnas när jag sist klippte mig och om jag överhuvudtaget kommit ihåg att sminka mig på morgen är väl svaret att nagel och hårfix kanske inte är min grej. Däremot skulle jag gärna unna mig massage oftare. Förra året använde jag mina friskvårdspengar till massage och det var fantastiskt men i år valde jag att istället köpa ett gymkort. Att sitta i bastun och götta sig efter ett härligt yogapass kan ju också att vara att unna sig.

Alla ska ha rätt att unna sig (?)
Den här undersökningen har några år på nacken men det är ändå intressant att konstatera att  59% av eropeerna ser det som en mänsklig rättighet att unna sig saker. Det är också ganska avslöjande hur vi använder konsumtion för stt ge humöret en skjuts uppåt vare sig vi firar något eller göt det för att trösta oss.

Vad unnar du dig i dagsläget?

Gästinlägg: Varför är vi så villiga att följa flocken?

 


Idag bjuder jag på ett gästinlägg från Anna som jag träffade när jag skulle tenta en av mina kurser förra året.

Varför är vi så villiga att följa flocken, den stora massan, att vi låter en materiell kraft styra våra liv? Jag har de sista åren funderat mycket över denna fråga, detta delvis därför att jag har ändrat inriktning på mitt arbete där jag startat ett eget företag och därigenom förändrat mina ekonomiska förutsättningar. Men också därför att jag ser hur många runt omkring mig sätter status högt på prioritetslistan och tror sig inte ha råd att t.ex. gå ned i arbetstid eller att starta ett eget företag. 

Jag blev chockad över t.ex. matkostnaden som låg på det dubbla mot vad jag trodde.

 Mina ekonomiska förändring har fått mig att fundera över vad jag ”vill ha” och vad jag ”behöver” och vad som är viktiga prioriteringar för mig och för min familj. För att ta reda på hur mycket som spenderades och på vad i vår familj tog jag ett års kontoutdrag och började sammanställa i olika kategorier och jag blev chockad över t.ex. matkostnaden som låg på det dubbla mot vad jag trodde.

Vi har alltid haft bra löner och låga utgifter och har därför inte funderat så mycket över hur vi spenderar våra pengar men nu har ju som sagt förutsättningarna ändrats. Jag kom fram till att jag vill prioritera tid och resor och att det är det som jag vill lägga mina pengar på, det blev därför väldigt viktigt att fundera över om mina val och inköp var ”vill ha” eller ”behöver”.

Jag insåg att jag kanske inte följer den stora massan så ofta som jag trott men att jag nog gjorde ganska många ”vill ha” inköp och att jag egentligen aldrig funderat på det sättet förut. Vad jag menar med den första frågan är -varför är de flesta människor är så benägna att ”vara som alla andra” att de inte ser att det inte är ”alla andra” som bestämmer vad vi skall gilla och inte, utan att det är marknaden och stora företag som tar de besluten åt oss, detta eftersom vi varit så villiga att lämna över beslutet om våra liv och prioriteringar till någon annan.

Visst är det kul att köpa nya saker och följa trender men till vilket pris?

När jag jobbar med mitt företag OrdningsGuiden (som hjälper till med att rensa, sortera och skapa ordning) ser jag ibland att mina kunder våndas och har ångest över alla saker och prylar som finns i deras hem, lättnaden över att få hjälp med att rensa och med att få guidning i hur de skall tänka när de rensar är obeskrivlig. Visst är det kul att köpa nya saker och följa trender men till vilket pris? Jag skulle önska att många fler gjorde en sådan översyn av sin budget som jag gjorde och satte sig ned och riktigt funderade igenom vad de vill prioritera i sina liv. Jag menar inte att alla måste bli egna kufar ;-) men att alla skall göra det som är viktigt för just dem. Slutligen skulle jag vilja säga att det fina med att aldrig vara riktigt ”inne” är att man aldrig blir riktigt ”ute”.

Vill du gästblogga? Hör av dig till antianki@gmail.com

Bokonsdag: Att skapa en konsument

Hur skapar man en egentligen konsument?

Min mamma har i många år prenumererat på "Råd och rön" och jag passar alltid på att läsa det senaste numret när jag är hemma hos henne. Särskilt intressant brukar det vara att läsa "Svarta listan", det ger en ganska bra inblick i hur svenskarnas konsumtion ser ut
Förra året kom Sophie Elsässers avhandling i mediehistoria om konsumentjournalistik och konsumentpolitik. Den handlar om Råd och Rön och dess utveckling under de dryga 50 år den har givits ut. Avhandlingen tar bland annat upp hur tidningen har påverkats av olika faktorer som synen på konsumtion, hemmafruns försvinnande och statens inflytande.

Tidningen började ges ut när konsumtionen i Sverige ökade – de ekonomiska förutsättningarna i samhället och hos konsumenterna hade blivit bättre och en ökad mängd av olika slags varor fanns till försäljning.

Under alla år har tidningen speglat sin tid, genom varutester och tips om bästa köp eller inget köp alls. Man har testat tvättmaskiner, glassmaskiner, gps-klockor och espresso­bryggare, kritiserat dammsugarförsäljare och debatterat gifter i lek­saker och livs­medel, refererat Konsumentverkets normer för levnadskostnader och fört upp tvivelaktiga företag på den så kallade Svarta listan.

En föregångare till Konsumentverket var Aktiv hushållning som fokuserade på husmödrar och arbetade för egenhushållning och budgetarbete. De gav ut skrifter som "Hur man gör klädpengarna dryga". Efter andra världskrigets slut minskade dock behovet av kristidsinformation och man fokuserade istället på nya områden som tvättmaskiner och handarbete.
1944 kom Hemmens forskningsinstitut som intresserade sig för arbetsförhållandena i de svenska hemmen. En ambition var bland annat att sätta stopp för dåliga hushållsprodukter redan innan de var ute i handeln. 1957 blev HFI statligt och bytte namn till Statens institut för konsumentfrågor, i vardagligare sammanhang kallat Konsumentinstitutet. Nu skulle man istället fokusera på att "verka
för att arbetsförhållanden i enskilda hem och kollektiva hushåll rationaliseras samt för att produktion och konsumtion inriktas på goda och ändamålsenliga konsumentvaror”. Året började man ge ut en tidning, Råd och rön, där man skrev om olika hushållsapparater eller om hur mat skulle förvaras (t. ex genom konservering). 1959 fanns det t. ex redan 112 olika modeller av tvättmaskiner på marknaden...

Vid slutet av 1950-talet och början av 1960-talet var, som framgått, många hushållsapparater nya. Med introduktionen av frysen kom artiklar om vad och hur man skulle frysa in, och i vad. En allt större marknad för djupfrysta varor öppnades också. Läsarna fick lära sig hur man hade bäst nytta av den nya frysen. Ett exempel var artikeln ”Frysbox eller frysskåp?” som redogjorde för skillnaderna mellan dessa produkter

I slutet av 60-talet började man publicera utlåtande från Allmänna reklamationsnämnden (ARN) men utan att namnge företagen.
1973 bildades Konsumentverket genom en sammanslagning av Konsumentinstitutet med Statens konsumentråd och Varudeklarationsnämnden (VDN).  Konsumentverket hade som uppgift att aktivt sätta konsumenterna och deras behov främst. Hemmets skötsel fick minskat utrymme i tidningen eftersom hemmafrun inte var lika vanlig längre. På 70-talet skrev man mycket om de ökande matpriserna men publicerade färre tester i Råd och röd. Ibland känns det som om inget har hänt, redan 1976 publicerades en marknadsöversikt med rubriken ”Frukostflingor är ofta mera godis än mat”...På 70-talet dskuterades även hur viktigt det var att skydda barn och ungdomar mot produkter som skateboards (farliga ur säkerhetssynpunkt) men också mot "marknaden" i form av jultidningsföretag, de allt snabbade modeväxlingarna och samlarkort.
På 80-talet återkom testerna i Råd och röd. Framför allt började man testa hemelektronik (t. ex cd-spelare, freestyleapparater och spelkonsoler) men även nyheter som mikrovågsugnar och hemdatorer. Men vissa av dagens produkter är tydligen inte så nya som jag trodde. 1980 publicerades t. ex en artikel om Soda Stream med rubriken ”Hemgjord läsk – dyrt och slabbigt”.

Artikeln kan av en sentida läsare nästan uppfattas som parodisk, då man hade letat upp alla tänkbara negativa aspekter och staplat dem på varandra: Apparaten var dyr att köpa, vilket också gällde för extra kolsyrepatroner och flaskor (det gick inte att använda vilka som helst!). Läskkoncentratet var också dyrt, och det kunde bli mer kostsamt än beräknat då det ”ligger nära till hands att dosera det dubbla för den som gillar sött och vill ha starkare smak och färg”. Och färgerna var ”grälla” , troligen i syfte att locka barnen. Socker var inte heller bra, och även sockersubstitut hade nackdelar. Konsumtionen av läsk spåddes öka, något som väl inga ville se ”mer än fabrikanter av läskedrycksautomater och läskedryckstillverkare”.

Budget i fokus

Särskilt intressant för mig var det även att läsa om Konsumentverkets arbete kring hushållsbudgetar.  Under slutet av 1970-talet hade Konsumentverket påbörjat ett arbete med att ställa samman hushållsbudgetar. Man började publicera broschyren ”Hushållets kostnader” som en bilaga till Råd och rön från 1984. 1991 bytte den namn till det nuvarade namnet ”Koll på pengarna?” En röd tråd i borschyren har hela tiden varit att spara genom sin egen tidsinsats, flera av tipsen utgick från att man använde sin fritid till att göra saker istället för att köpa.
Under 1987 började man publicera en spalt inriktad på ekonomiska frågor, ”Råd & Rön om pengar”. Läsare skickade in frågor som besvarades av någon från Konsumentverket. I första spalten togs frågan”Vad ska vårt stora hushåll kosta?” upp.
I mitten av 1980-talet engagerades läsarna i en tävling, ”Matslanten”, där de deltagande skulle göra en fjortondagarsmatsedel för en fyrapersonsfamilj – nyttig, billig och rimlig att laga.
I början av 1990-talet lovordade tidningen lågprisbutikerna och ända in på 2000-talet diskuterades vilken typ av konsumtion som skulle lyftas fram. Bland annat hade man 2001 ett omdiskuterat test av espressobryggare och 2010 testa man ryggskydd för utförsåkning, en sport som kräver ekonomiska resurser...

Den här avhandlingen är omfattande och spänner om många områden men ta gärna en titt om ni är intresserade av vad och hur svenskarna har konsumerat genom tiderna. Boken finns att ladda ner här!

Om författaren
Sophie Elsässer har en fil mag i litteraturvetenskap med pressvetenskaplig inriktning från Lunds universitet och har tidigare även läst journalistik vid Göteborgs universitet. Hon har under flera år undervisat i pressvetenskap/mediehistoria och journalistik men också arbetat som journalist på olika dags- och veckotidningar.
Hon har även skrivit andra texter kring olika aspekter av sin forskning, som Dammsugarens gestaltning i tidningen Råd & Rön.

Förändringar i en turbulent värld

90-talister är inte intresserade av en sommarstuga i skogen...

Häromdagen var jag på ett intressant miniseminarium. Titeln på seminariet var "Förändringar i en turbulent mediavärld" men det handlade mer om konsumtionsmönster än media. Föreläsare var Per Selin, Senior Analyst på Bisnode, som ska vara en av branschens mest erfarna analytiker.
Fokus låg egenligen på företags marknadskommunikation, att många företag generellt är dåliga på att identifiera när kunderna har behov av en tjänst eller en vara.

Enligt Selin kommer de närmaste åren troligen att vara turbulenta, mycket kommer att förändras och växlingarna kommer att vara snabba. Vi kommer att se förändrade konsumtionsmönster, mycket på grund av de stora kullarna 90-talister som nu "skaffar barn och bygger bo" vilket är detsamma som att skaffa svart bälte i konsumtion. Det kommer att innebära stigande priser på villor och ett uppsving för byggmarknader.
90-talister är globala på ett annat sätt än sin föräldrageneration. De är inte intresserade av att skaffa ett torp i skogen när de lika snabbt och enkelt kan hyra ett hus i Kroatien.
90-talister är även digitala, de har aldrig levt i en värld utan internet.

Vi tror bara att vi är rationella
Särskilt intressant var det att höra om hur dagens konsumenter (dvs. vi)  fattar köpbeslut. Enligt Selin är få köpbeslut rationella, istället handlar vi snabbt och intuitivt. Det beror i mångt och mycket på att våra hjärnor inte kan hantera alla valmöjligheter. Istället agerar våra högra kreativa hjärnhalva snabbt och intuitivt och associerar med minnen. Hittar den ett positivt minne skapas ett positivt läge och slår till och köper. För vad är egenligen rationellt med följande scenario:

Förstagångsföräldrar köper ofta en större bil och eller ett nytt boende under tiden de väntar barn. Varför vi satsat vi på större bil och/eller boende för ett barn som väger tre och ett halvt kilo och är runt en halv meter kan väl knappast ses som rationellt. För visst är det så att små barn föredrar närhet framför utrymme?

Jag tror trots allt att vi kan öva upp vår förmåga att handla rationellt vid konsumtion. Ofta handlar det nog om att stå emot köpimpulser genom att exempelvis skapa distans till köpsitutionen. Köpstopp är ju ett sätt att skapa en naturlig distans till konsumtion och enklast är om man helt undviker butiker och shoppingcenter.

"..det visar sig vara mycket enklare att hålla budgeten när man sitter hemma och kollar igenom vad som verkligen behövs, istället för att gå runt i en matbutik och plocka på sig det man är sugen på."

Ett exempel på den här typen av distans och rationellt handlande hittar man hos familjen som bloggar på Tålamodet. De har räknat ut att genom att handla all mat hos en aktör som mat.se sparar de pengar även om varorna egentligen är billigare i de fysiska butikerna - just för att de kan fatta rationella köpbeslut istället för att följa sina impulser.

Bokonsdag: Vägskäl

Förra sommaren släpptes boken Vägskäl som redovisar 2012 års nationella SOM-undersökning.
Rapporten innehåller 43 kapitel om ämnen som medier, opinion, politik och samhälle. Vägskäl belyser på olika sätt hur svenska folket ställer sig inför olika vägval. Boken innehåller kapitel om hur svenskar ser på kärnkraft och vindkraft, hur man bedömer relationen till EU och hur man bedömer den svenska insatsen i Afghanistan. Andra områden där opinioner redovisas är invandrings-, bistånds- och arbetsmarknadspolitik. Många kapitel ger på olika sätt en översikt av åsikter och vanor inom kultur- och medieområdet, exempelvis staden som kultur, e-böcker, mobilnyheter och sociala medier.

Vägskäl bygger på resultat från SOM-institutets långa mätserier av svenska folkets åsikter, livsstilar, medievanor och värderingar. Tyngdpunkten i analyserna ligger på dagsläget men hela tiden är fokus på vad det säger om framtiden. Vart är Sverige egentligen på väg?

I årets rapport fastnade jag bland annat för följande tre kapitel:

Må bättre av kultur - en personlighetsfråga? av Sören Holmberg, Lennart Weibull och Mattias Gunnarsson.
SOM-undersökningen visar att det finns vissa om än svaga samband mellan kultur och självuppskattad hälsa, kultur tycks kunna få oss att må bättre!
Om behovet av konsumtionskritik i ett konsumtionssamhälle - av Karin M Ekström
74 procent av de som har en hushållsinkomst på mer än 700000 kronor har "tillbringat tid i köpcentrum" minst en gång i kvartalet medan 53 procent av de som har hushållsinkomst på max 300 000 har "tillbringat tid i köpcentrum". Trots dessa skillnader är det ändå en förhållandevis hög andel som tillbringat tid i köpcentrum. Att tillbringa tid behöver inte nödvändigtvis innebära att man handlar utan att man kan "titta, inspireras, drömma och umgås". Ekström tar även upp att konsumtionen har fått en ökad betydelse som social markör. Vi vill ha ett nytt kök som alla andra, men ändå ett unikt kök som skiljer sig från andras kök.


Även Konsumenters logistik vid matinköp  av Ulrika Holmberg och Johan Hagberg var intressant. Även om det under de senaste år har blivit ett ökat inslag av handel med matvaror via internet, så motsvarar det fortfarande knappt 1 procent av den totala livsmedelshandeln.

Bokonsdag: Simplicity parenting, using the extraordinary power of less to raised calmer, happier, and more secure kids.

"As parents, we're the architects of our family's daily lives. We build a structure for those we love by what  we choose to do together, and how we do it."

Idag recenserar jag en föräldrahandbok. Författarna huvudtes är att det pågår ett krig mot barn och barndomen Till skillnad mot många andra krig pågår det dessutom innanför hemmets väggar. Det är för mycket prylar, för många val, för mycket information, för mycket leksaker, för många aktiviteter m.m

“Simplification is not just about taking things away. It is about making room, creating space in your life, your intentions, and your heart. With less physical and mental clutter, your attention expands, and your awareness deepens.”

 Lösningen är frivillig enkelhet. Att rensa bland leksakerna och bland aktiviterna men också att skapa filter mot omvärlden/vuxenvärlden. Barnen ska få vara barn helt enkelt! Gärna program som Lilla aktuellt men de behöver inte utsättas för en ständigt bombardemang av omvärldsinformation eller reklam. Det som barn behöver mer av är istället natur, fri lek och kreativitet.

Jag gillade verkligen boken. Det är andra gången jag lånar och läser den. Naturligtvis gillar boken för att stärker mig i mina tankar om att ett enklare liv är ett bättre liv. Men boken är också förhållandevis lättläst och även om det är många goda råd så är det inte så många absoluta pekpinnar. Att rensa bland leksakerna kan förbättra mycket men det kommer inte att lösa alla problem. Dessutom är jag övertygad om att man kan få ett bra resultat även om man bara genomför en eller två förändringar - det är inte ett 10-stegsprogram som slaviskt måste följas i en viss ordning.

3 bra tips från boken
• Rensa i röran.  Enligt en undersökning från 2001 har barn i genomsnitt över 500 leksaker. Mindre prylar men även mindre ljud, ljus och känslointryck är bra för barn. HJärnan behöver vila för att utveklas.
• Skapa en bra vardagsrytm! Barn mår bra av förutsägbarhet i form av rutiner och av att de vet vad som kommer att ske.
• Pausa mer! För många aktiviteter kan hindra barnen att motivera sig själva. Här kan de behöva hjälp att exempelvis sålla bland fritidsaktiviter.

"As parents we carry the blueprints, the dreams of what our family could be".

En sak som jag tar med mig från boken är att dels fundera på hur jag förväntade mig att det skulle bli att få barn och jämföra det med hur det faktiskt har blivit. Och dels att ännu mer engagera mig för att skapa det familjelivet jag faktiskt vill ha och drömmer. Det kommer alltid att finnas dagar med skrik och bråk, läxor som glöms bort och spring för att hinna med olika aktiviteter men om vi samtidigt kan få fler bra dagar där vi möts på ett bra sätt.
Det behöver inte nödvändigtvis handla om upplevelser utan mer om att vi har en bra kommunikation (ingen som kallar någon annan taskiga saker), att det är mer harmoniskt hemma (lägre ljudnivå) och att trivseln ökar. Att man sitter kvar länge vid köksbordet och pratar istället för att rusa iväg till TV och dataspel.
För att uppnå detta kommer jag att följa bokens råd och reducera skärmtid ännu mer. Inte bara för barnen utan även för mig.Inget slösurfande på iPaden medan jag lagar mat. Jag ska försöka att vara mer närvarande! Jag har också lagt till boktipset Last child in the woods (som jag bloggat om tidigare) på min att läsa lista.

Den enda kritik jag har är att många av tipsen i boken vänder sig till yngre barn Naturligtvis finns det många bra tips och råd som även funkar för äldre skolbarn och tonåringar men boken lägger stor fokus på att minska den fysiska mängden leksaker och jag upplever inte att min barn (snart 9 &10 år) är så intresserade av leksaker längre.Kanske är det ett uttryck för det som i boken kallas KGOY (kids are getting older younger).
Författarna talar även varmt om Waldorfpedagogik. Mycket av Waldorpedagogiken är jättebra (jag gillar kopplingen till årstidens växlingar och fokus på muntlig tradion i språkundervisningen) men jag är personligen skeptisk mot en del andra aspekter av den antroprosofiska rörelsen. Det är alltid bra att vara införstådd med författarnas bakgrund.


Om författarna
Kim John Payne är född i Australien och har arbetat i över 20 år som familjeterapeut, bland annat i olika typer av flyktingläger men också som pedagog och konsult i allt från skolklasser till företag. Han har grundat The Center for Social Sustainability.
Lisa M. Ross har arbetat som författare och redaktör  i många år. Hon har även ett stort intresse för Waldorfpedagogik.

Mer
Bokens webbplats
No More Mr. Rogers: How Simplicity Parenting is the Way to Prepare Kids for a Complex Future3 Tips for Minimalist Parenting

Onytt

Bild: Kevin Dooley

Ett år utan att köpa någon enda liten nyproducerad grej alls, utom mat/dryck och medicin. Upplevelser och transport är också ok, men inget annat. Inga nytillverkade kläder, skor, smink, förbrukningsvaror, verktyg, maskiner, hygienprodukter ... Otråkigt, ostelt, ofult och onytt i ett år.

När jag letade efter något annat snubblade jag över bloggen onytt,  en svensk version av the compact. Jag gillar verkligen begreppet onytt! Idén till projektet fick Karin Lönnå i november 2012 då hon lyssnade på en föreläsning med Rebecka Ekvall, som hade bestämt sig för att inte köpa några kläder på ett år ( Rebecka har tidigare gästbloggat här).

Vi behöver färre prylar, kläder, skor, manicker och maskiner. Det mesta räcker oerhört länge och behöver inte fyllas på eller bytas ut förrän efter betydligt längre tid än vad du tror. Under året har det blivit extra tydligt för mig hur stor del i samhället som bygger på att vårt välbefinnande uppnås genom shopping och konsumtion av nya varor. 

Karin skriver på sin blogg att hon har lärt sig  mycket under sitt onytt år, som att lösa problem på nya sätt, använda fantasin, tänka utanför ramarna och utnyttja det hon har hemma.
Hennes första inköp blev en supportermössa som syftar till att visa stöd för en idrottsförening som inte har det särskilt fett ekonomiskt.  Den är dessutom virkad av en mamma till en av funktionärerna på matcherna. För hand!


Det här året har hon valt en annan utmaning, ett år med en stund i skogen varje dag, minimum tre timmar per vecka. Även årets projekt har fått en blogg med det passande namnet En stund i skogen där man får följa hennes resa mot ett friskare och mer konkret kreativt liv!

Köpfesten

Trots finans- och Euro-kris, klimatförändringar och peak everything, köper vi mer och mer varje år. Det är helt ok. Det kan till och med vara helt rätt.

Jag hittade en intressant rapport, Köpfesten, från kommunikationsbyrån Futerra. Rapporten lanserades ursprungligen på Sustainability day 2012 och i den kan man läsa hur man som företag skapar framgångsrika medvetna erbjudanden till konsumenter som letar efter mer hållbara produkter och tjänster.

I rapporten, som  utgår från Sveriges kanske största målgruppsundersökning Orvesto med cirka 45 000 respondenter per år mellan 2007och 2012, kan man läsa om nya sätt att förstå målgrupperna för hållbar utveckling. Det handlar bland annat om segmenteringar av målgrupper utifrån modellen Value modes som har en indelning i tre stora grupper, Självförverkligare, framgångssträvare och trygghetssökare. Är du "Medvetna Minna", "Framgångrika Fanny" eller "Hemtame Henrik"? Vad går du igång på - attt ge pengar för att rädda djur? Ecoluxury? Fairtrade?

Andelen konsumenter som låter hållbarhet, hälsa och rättvisa styra i sina konsumtionsval växer i Sverige. Gruppen kallas Lohas vilket står för Lifestyle of health and sustainability. För ett par år sedan utgjorde Lohas 26-27 procent av konsumenterna, men idag (2012) är andelen hela 35 procent och siffrorna fortsätter att peka uppåt.  Lohas finns i alla tre grupperna ovan, men är tydligt överrepresenterade bland självförverkligarna. Så vad särskiljer en typisk Lohas? Det är en hon, som är högutbildad, tjänar över 300 000 kronor om året, röstar på mp, v, kd eller c och är medlem i Naturskyddsföreningen eller Svenska Turistföreningen. Någon mer än jag som känner igen sig :-)

Vill du läsa rapporten "Köpfesten" så hittar du den här

Om Futerra
Futerra är en kommunikationsbyrå. De ser sitt uppdrag som att göra hållbar utveckling så lockande att alla vill vara en del av den.

Black Friday

Bild: jabzug

Idag är det Black Friday i USA och därmed inleds köphetsen inför jul.Jag hoppas verkligen inte att någon kommer att skadas eller rent av förolyckas i jakten på billigare TV-apparater eller spelkonsoller...

Statusjakt driver på lyxkonsumtionen

Bild: Ktoine

Världsekonomin växer och medelklassens jakt på statusprodukter håller uppe konsumtionen.

För några veckor sedan skrev jag om lyxkonsumtion efter att ha sett von Svenssons kläder. I går läste jag en intressant artikel i Di som tittar på lyxkonsumtion ur ett annat perspektiv - hur kan man dra nytt av suget efter lyx utan att själv hänga med i statusjakten.

Efterfrågan på lyxartiklar växer snabbare än den underliggande ekonomin.
För att ta rygg på megatrender som globalisering och ökad rikedom bör alla [aktie]portföljer innehålla lyxrelaterade aktier.

Som alltid är det roligt att läsa kommentarerna också, allt från iakttagelser som bekräftar att den asiatiska medelklassen gärna konsumerar europeiska lyxmärken men också lite mer ifrågasättande kommentarer:

Hur ska man göra för att bli rik på trenden? En bra början är att inte följa trenden att köpa dyra märkesvaror utan att spara pengarna i stället.

Och jag tror faktiskt att jag satsar på det!Det är nog det bästa för min ekonomi och miljön!

Handla vetenskapligt

Bild: Shlomi Fish

 Vid Högskolan i Borås har man byggt upp ett laboratoriet för handelsforskning kallat Swedish Institute for Innovative Retailing. Forskningen inom SIIR är tvärvetenskaplig och forskningsinstitutet är unikt i landet.
Tanken är att forskningen ska bidra till innovativ och hållbar handel. Affärsidén är att erbjuda både forskningsresurser och utvecklingsidéer, man vill öka innovationstakten. I institutet arbetar tre personer, en föreståndare, en senior rådgivare och en administratör. Malin Sundström som förestår laboratoriet forskar om konsumenters beteende och motivation. Hon har även en blogg, Retailing research, där hon skriver om olika aspekter av handelsforskning.
Ett projekt som man arbetar med är "Framtidens business intelligence" där man samarbetar med Ica och Willys med analyser för att få säkrare inköpsprognoser samt att hitta mervärde i kundkorten.
Ett annat projektet heter framtidens köpprocess och genomförs tillsammans med Kairos Future. Syftet är att kartlägga och förstå konsumenters köpbeslut och processerna kring att fatta ett köpbeslut nu och i framtiden.
Verksamheten på SIIR finansieras bland annat av Sjuhärads kommunalförbund, Handelns utvecklingsråd m. fl.


Ännu ett tvärvetenskapligt center i Lund
Även i Lund satsar man på på ett ett nytt tvärvetenskapligt centrum för handelsforskning vid Lunds universitet. Verksamheten finansieras av Handelns Utvecklingsråd i form av ett anslag på 25 miljoner kronor.
Tanken är att fokusera på fokusera på forskning kring varuflödet och kundmötet.

Handeln står inför stora utmaningar. E-handeln växer, vilket har ökat kontaktytorna. Och kunderna blir allt kunnigare. Det gäller att möta dem och hjälpa dem att göra medvetna val. Man talar också mycket om transparens, alltså att kunderna vill få kunskap om hela kedjan bakom en produkt. Vi ska också knyta ett antal doktorander till centret och vi kommer att erbjuda handeln utbildning.

Forskarna kommer från olika discipliner vid universitetets Ekonomihögskola, Lunds tekniska högskola samt den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Campus Helsingborg. Föreståndare blir  Ulf Johansson, professor i företagsekonomi som kommer att leda det nya centrumet tillsammans med professorerna Cecilia Fredriksson (etnologi) och Annika Olsson samt koordinatorn docent Jens Hultman.

Om köpglädje och köpberoende

Bild: tiny_packages 

Bilden av den köpberoende konsumenten spänner från en missbrukare med svåra ekonomiska och sociala problem till en flärdfull fashionista som köper ögonfallande mycket och gärna berättar om sina fynd. Köpberoende kan se ut på många olika sätt. 

I dag ägnade jag en del av min lunchrast åt att lyssna på Ulrika Holmberg som pratade om köpglädje och köpberoende på stadsbiblioteket 300m2. Det var en föreläsning i serien "Dagens akademiska kvart".
Hon inleddde med att diskuterad begreppet "shopaholic" i förhållande till "köpberoende", hur det sistnämnda är ett negativt laddat ord som syftar på missbruk medan shopaholic gärna används av en person för att beskriva sig själv, att man är en shopping expert. Det har en positiv klang, man idealiserar och exploaterar köplusten. Begreppet shopaholic lyfts fram i både böcker (Kinsella serien), TV-och film (Sex and the city) samt sociala medier. Det finns t.o.mspel för yngre tjejer där poängen är att köpa så mycket som möjligt....
Det ena begreppet glorifierar ett beteende medan det andra skuldbelägger. Det sker även en förflyttning av ansvaret där man hos en shopaholic gärna talar om samhället och butikernas ansvar medan man hos en köpberoende lägger ansvaret på individen.
Även om köpberoende betraktas som ett kvinnligt beteende har det visat sig att det är lika vanligt hos män och att det kan omfatta alla typer av konsumtion. Undersökningar har även visat att det är vanligare hos personer som har en arbetarklassbakgrund, yngre personer utan barn och arbetslösa. Däremot verkar inte inkomst, utbildning eller geografi ha någon större påverkan. Gemensamt för de köpberoende är även att de lider av sämre upplevd hälsa och de har lägre livstillfredsställelse.
En annan intressant synpunkt var att även om en person rent ekonomiskt har råd att överkonsumera kan personen ändå vara köpberoende. Det handlar ändå om ett sjukligt beteende. I intervjuer beskriver köpberoende det som att de drabbas av tunnelseende när de går in i en butik eller att det får ett adrenalinpåslag men när de sen kommer hem med varorna försvinner kicken. Köpberonde har mer med köpandet än varorna att göra.
Ett problem är att det är svårt att gå köpberoende godkänt som en diagnos som kleptomani eller spelmissbruk. Om man får någon av dessa diagnoser kan man få hjälp med exempelvis skuldavskrivning men en köpberonde kan få svårt att få hjälp med behandling.

Som alltid var det intressant att ta del av publikens frågor och reaktioner. En av åhörarna hävdade bestämt att det handlade om "sublimering i ett kärlekslöst samhälle" medan en annan ville veta om det hade funnit något liknande beteende historiskt.

Luxury is not shopping
Avslutningsvis citerade Ulrika Holmberg Rem Koolhaas, professor på Harvard som bland annat har fördjupat sig i konsumtion. 2002 publicerade han ”The Harvard design school guide to shopping”, som beskriver hur shoppingen infiltrerar våra liv och påverkar vår upplevelse av staden.

I en värld där allt är shopping och shopping är allt - vad är då lyx? Äkta lyx är att inte shoppa

Vill du läsa mer om köpberoende kan jag tipsa om Att köpa lyckan av Ann-Britt Aldeman.

Om föreläsaren
Ulrika Holmberg är är föreståndare för Centrum för konsumtionsvetenskap (CFK) och lektor på Företagsekonomiska institutionen vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet.
Ulrika disputerade 2004 på avhandlingen "Nöjd och trogen kund? Konsumenters lojalitet mot dagligvarubutiker", och forskar numera på samspelet mellan konsumenter, butiker, produkter och marknadsföring.

Lyxkonsumtion

Igår bloggade jag om problemen med billigt mode och idag handlar det om dess motsats - lyxmode och lyxkonsumtion i allmänhet. Jag har nämligen tittat i kapp på det intressanta programmet von Svenssons kläder. Senaste avsnittet fokuserade på lyxkonsumtion för om det är något som står klart är det att vi svenskar "tar oss råd" numera och konsumtionen av lyxvaror har ökat betydligt de senaste åren.
I programmet intervjuades "en fd Lyxputte", Svante Nybyggars, som bytte livsstil vid 60 år och stöpte om sig till "Urban Hippe". Ut med kostymerna och in med jeans och vegetarianism. Han har till och med en Facebooksida som handlar om "rootsy living and city vibes" och "aging with style", en sorts svensk Advanced style goes workwear chic. När programledaren skrapar lite på ytan visar det sig dock att han egentligen inte skippat lyxen, han har snarare bytt fokus. Istället för smoking och goda viner är det nu det rätta japanska jeansen (2600 kr), skärp från Tyskland (2000 kr) och de lagom slitna amerikanska arbetarkängorna som gäller. Inget fel med det iofs, här skriver Joshua från the Minimalists om hur han numera aldrig reafyndar utan alltid betalar fullpris. När man inte har så mycket kläder utan sliter ut de få plagg man har lönar det sig att inte snåla.

Du har nämnt konsumtion och köphets som bidragande orsaker till modebegreppets dåliga rykte - hur slår man sig bort från det?

— Undvik att använda konsumtion som en form av terapi. Reflektera över vad du köper och varför. Fundera över hur din konsumtion påverkar världen ur ett miljöperspektiv. Om du känner ett konstant behov av att köpa nya saker - analysera var den tankegången egentligen kommer ifrån. Sedan gör du tvärtom. Att dra ner på sin konsumtion är lättare att vänja sig av vid än vad man kanske tror. 

Källa: Nöjesguiden


En av programledarna, Karin Winther, har i flera intervjuer sagt att hon vill förändra bilden av vad kläder och mode egentligen handlar om - och hur man kan prata om det. Kläder och mode handlar inte bara om konsumtion och trender - de speglar i allra högsta grad allt från social status, kön och genus till historia, sexualitet, religion, makt, ekonomi och politik.
I det första avsnittet intervjuar de exempelvis Håkan Juholt om hans klädmissar. De tar även upp Mona Sahlins handväska och andra maktattribut. Vill man läsa mer om makt och mode har jag tidigare tipsat om boken Stil och politik av Göran Greider och Barbro Hedwall. Karin har också skrivit ett intressant gästinlägg om kläderstil och inre egenskaper.