Lars Winnerbäck med ny singel

Lars Winnerbäck har släppt en ny singel: "Jag får liksom ingen ordning på mitt liv". Det var länge sen sist, så jag är glad över detta.
Dock är jag inte lika glad över min 6 timmar långa resa som börjar om en och en halv timme....

vad har jag gett mig in på?

nu sitter jag här... I bilen mot kalmar. Vad har jag gett mig in på? Verkligen? Vad gör jag? Göteborg är fantastiskt, speciellt nu på hösten. Det är nu allt händer. Nollningen på chalmers, pubkvällar och pubio. Och så alla jag känner i göteborg. Jag kommer sakna dem. Gårdagskvällen var ju bara ett enda stort försök att hålla klumpen i halsen nere. Och idag då... Det var inte roligt. Men det går väl över. Det blir ett nytt liv och jag måste åtminstone försöka. Även om jag de första dagarna säkert kommer att sakna allt och alla. Göteborg är tryggt. Göteborg är hemma. Och nu sitter jag här i en mörk bil och två timmar kvar.

Varför har man en sån här?

Den här fula muggen vill Pierre absolut spara. Helt ärligt fattar jag inte varför. Han dricker inte te, han dricker inte kaffe och vi har ingen oboy(den enda varma drycken han dricker är varm choklad), så varför vill han ens ha en ful mugg stående i skåpet?

Men men, jag säger väl inget och packar ner muggen i lådan.

försenad buss...

klockan är över fem och jag klev precis på bussen till jobbet.
Den var sen... Och självklart är det fullt med folk på den, så jag kan räkna med att bli sen. Jag skulle väl ha tagit en tidigare buss, men hur skulle jag kunna veta att den skulle bli en halvtimme sen? Nej precis.

Så nu står jag här... Mitt i bussen och är sur över att vara sen och över att inte ha någon sittplats. Det enda bra är att jag har pierres telefon så att jag har något att göra. Fint, nu klev en kille på min fot också. Åh vilken rolig resa det blev... Sa hon bittert.

blöt av regn och svett

Jag var inte särskilt glad över att komma fram till busshållplatsen genomblöt och trött. Regnet öste ner och efter tio minuters springande i det var jag blöt av både regn och svett. Fuktigt varmt var det också. Otrevligt helt enkelt.
Men jag kom ju hem, och allt var lugnt.

Godmorgon!

Godmorgon. Internet fungerar fortfarande och jag ska ner och jobba. Och jag är trött. Tror jag sovit typ 3 timmar inatt.

Sover på jobbet- och internet fungerar!!

Jag tycker det är helt fantastiskt, när jag ska sova över på jobbet och samtidigt har jourtelefonen att INTERNET FUNGERAR! Det har det aldrig gjort när jag sovit här förr. Men nu så gör det det. Och inte en människa är inloggad på skype eller msn så att jag kan prata om det. Jag tycker det är fantastiskt, hur ska jag någonsin kunna sova nu?
Pierre är på Rockbaren, jag fick ett par fyllesms tidigare, Så som jag förstår det så är det bäst att inte försöka ringa. Man hör ändå inte vad han säger.
Istället sitter jag för övrigt på telefon med någon taxichaufför som verkar ha stora problem att hitta hit. Jag har gett honom alla adresser jag kan, men på något sätt verkar hans gps inte ha någon av adresserna. Intressant.
Men igår, förresten, då sprang jag runt på Kulturkalaset, MED min kamera för en gångs skull. Det var ju faktiskt lite störigt i onsdags då vi såg på detektivbyrån och inte kunde ta något kort på deras intressanta instrument.
Men igår som sagt, då hade jag en kamera, både när Räfven spelade och sedan Hello Saferide. För övrigt, precis som GP skriver, så var hennes spelning inte så himla bra. Hon sjöng bra och sådär, men det blev liksom lite....tråkigt.

Räfven var fantastiskt bra, men alltså, alla dessa tonåringar som bestämde sig för att dansa framför oss på första raden så att vi inte såg någonting... Det var bara löjligt jobbigt. Inte kul at all faktiskt. Det var ju då vi stack för att se på hello saferide.
Och min kamera är underbar, sa jag det? Det är så roligt att kunna ta bra närbilder på konserter. Man känner sig ju nästan som en riktig fotograf(Trots att det är en s3is jag använder)

Fler bilder från kvällen lade jag upp på bilddagboken.

Men nu ska jag kanske sova. Jag börjar ju tidigt imorgon.

Jag köpte mig en egen kaffeplanta!

Det har varit så roligt att liksom "Nurse Daniel's plant back to health" att jag ville ha en egen planta att odla och få till ett träd och kanske få kaffebönor på en dag.. Så igår åkte jag och Daniel till Blomsterlandet för att hitta en. Och här finns den!
Så nu är jag ägare till en alldeles egen kaffeplanta som jag hoppas kommer klara av att flytta till kalmar med oss.(jag vet, ännu en sak att flytta med.)
och dessutom har vi nu slängt bort de skräpväxter vi inte vill ha längre. Som den där jättefula garderobsplantan som aldrig ville växa som jag ville.
Så nu finns två växter kvar, en fin garderobsblomma och så den nya kaffeplantan. Och en bambuväxt som jag inte gillar. Men den är Pierres.de två kaffeplantorna bredvid varann. Den i jättekrukan ska tillbaka till Daniel någon dag snart.Och den här plantan har nu gått till de sälla jaktmarkerna. Den ville inte heller växa som jag ville.Och mina jättefina ljusstakar fick även de hamna i kontainern. Tyvärr. Men på den här med tejpen hade färg lossnat så pass mycket att de inte gick att laga längre. Suck. Den här gick sönder redan i den förra flytten.

Och nu tänkte jag och Pierre åka och se på färgprover till fondvägg i den nya lägenheten. (Vi kanske köper lite tidigt. Men gör vi det inte nu så får vi det aldrig gjort.)

Daniels kaffeplanta del 3

Idag ska Daniel få tillbaka sin kaffeplanta efter två månader hos oss. Igår märkte vi att två små svampar växt upp ur jorden bredvid stjälken. för någon vecka sen var det en svamp, den dog dock ganska snabbt så vi fick plocka bort den.Och nu har det alltså kommit två nya likadana svampar som tagit sig upp ur jorden. Jag undrar om de är farliga för plantan? Och hur de kom dit? Efterforskning kanske krävs, men grejen är att de troligen kommer att gå sönder på vägen över till Daniel. (De verkar nämligen en aning klena)

Och här har vi bilderna på blomman under de senaste två månaderna. Första bilden då den just kom hit. Andra för en månad sen, och så tredje bilden idag, då bladen inte längre får plats i bilden.

Jag och mina E-nummer

Häromdagen var vi på Burger King, Pierre och jag. Jag kände mig nyttig och bad att inte få någon majonäs på min kycklingburgare(Jag vet! Visst är jag skicklig att jag kunde gissa att det var majonäs på den!? eller så är det majonäs på precis allt...). Hursomhelst, så fick jag ingen majonäs, och minimorötter till min vitlöksdipp. Ja, det var då Pierre började titta på innehållsförteckningen till den lilla,lilla förpackningen med dipp. 4 konserveringsmedel, 2 stabiliseringsmedel och ett surhetsreglerande medel. Alltså, vad har man blandat om man behöver 2 olika medel för att det ska hålla ihop? Och hur länge har det stått där på Burger King om inte ett konserveringsmedel räcker för att det ska hållas? Ett år, två? Fler?

Är det inte intressant det där med E-nummer. Att inte ha en aning om vad det egentligen är i dem, för hur ska man någonsin kunna lära sig alla namn bakom numrena? Okej, så e-numrena på min vitlöksdipp:
konserveringsmedlen: E202- kaliumsorbat, E211-natriumbensoat, E262- natriumväteacetat, E270- natriumlaktat
Stabiliseringsmedlen: E412-guarkärnmjöl, E415- xantangummi
surhetsreglerande medel: E330-citronsyra(görs av melass med mögelsvampar)
På pierres:
stabiliseringsmedlen: E1422-Acetylerat distärkelseadipat, E412 - guarkärnmjöl, E415- xantangummi
surhetsreglerande medel: E330-citronsyra
konserveringsmedel: E202 - kaliumsorbat(Ett salt av sorbinsyra), E211- natriumbensoat
färg: E160a-betakaroten(gulorange)

Alla idéer om det där med mat och e-nummer och äkthet har jag fått från boken av Mats-Eric Nilsson och hans böcker "Den hemlige kocken" och "Äkta vara: Din guide till oförfalskad mat". Efter att man har läst den kan man knappt handla mat i vanliga mataffärer längre.
Men läs dem, de är bra.

Speciellt "xantangummi" låter ju mysigt.

snyggaste PUfilmen ever

Jag vet att jag kanske borde vara lite mer partisk till mitt år, men alltså, det här är ju så bra att man önskar att man själv kom på det. Det här är Programkommittén 09/10. Vår film måste jag ta och leta upp och se. Men jag vet att den inte var lika bra.
Nu ska jag se den här underbara filmen igen.
Bäst är Åsa, med sina fina solglasögon. Och båten i slutet.

Om en kväll på bussen

Jag gillar faktiskt att åka buss. Sätena är mjukare och i allmänhet bekvämare än på spårvagnar. Dock så är blå expressbussen från kungsbacka ibland jättetrevlig och ibland bara allmänt urjobbig att åka med. Som till exempel igår: Onsdagar är ju lillördag för folk som inte har något bättre för sig. Alltså fylls bussen vid varje hållplats med fulla barn(Läs ungdomar i typ 16-19årsåldern) som är på väg från någon hemmafest i någon villa längs vägen.
När man sitter på en sån buss vill man inte vara med längre. Man stör sig på deras fyllekonversationer om killar/tjejer som är dumma i huvudet, oroar sig för att man ska komma fram i tid till nästa buss och gör allt för att höja volymen på mp3-spelaren(Eller datorn) så att man kan leva i sin egen lilla värld. Värst är det när de absolut måste sätta sig på sätena bredvid. Då kan man ju knappt undvika att lyssna på dem. Dessutom drar de som sitter bredvid gärna till sig alla de andra puckona. Det var vad som hände igår. Då kan inte ens min eee få mig gladare.

Jag längtade istället hela resan tills jag äntligen kom fram till marklandsgatan och slapp dem. Och hela tiden oroade jag mig förståss för att för många fyllon ska kliva på. Ni vet, de tar ju gärna lång tid på sig eftersom de inte riktigt vet var de har sina pengar eller busskort. Idioter.

Och idag ska jag och Pierre ha en egen dag då vi ska fixa så mycket som möjligt. Vi ska åka till jysk och försöka reklamera vår soffa, vi ska ringa runt för att få en stor lägenhet istället för den tvåa vi hade på gång, nu när Elin kommit in på journalistlinjen i Kalmar. Jag ser faktiskt fram emot det här. Det ska bli roligt att få umgås mer med min syster. Det fanns ju faktiskt en tid då vi umgicks jämt, för snart fyra år sedan, vill säga. Och nu ska vi försöka hitta en fyra som är stor nog för två par.

Och vad mer ska vi göra? Åka till IKEA och skaffa lådor kan vara en idé. Och förstås se till att laga lite mat så att Pierre ska få någon matlåda i helgen. Det är en av alla de där sakerna jag känner är min skyldighet. Jag vill ju inte att han ska köpa något på stan direkt när man redan har ont om pengar.

23.53 i busskuren vid Särö kyrka

23.53

Sen kväll och klockan är snart tolv. Ändå tycker jag att jag sprang tidigt från jobbet idag. Jag hade förståss glömt min ficklampa(har man inte använt den på ett tag så glömmer man bort att man behöver den) och blev erbjuden den som fanns på jobbet eftersom jag ändå ska dit igen på fredag. Men... kan man gå den lite längre vägen så är det ju ingen fara, eller hur? Där finns lysen ändå. Det är skogen som är läskig.

Det är klart att det blir spännande att flytta och se något annat igen. Litegrann oroar jag mig dock över Pierre, att han inte ska hitta något jobb eller att han inte ska tycka om stan. Jag vill så gärna att han ska trivas där med mig.

Dock så förstår jag honom, klart att det vore så mycket enklare att bara stanna här i Göteborg där det finns jobb och skola och vänner. I Kalmar finns ju inte det där för honom. Där finns bara jag, och jag hoppas så att jag ska räcka till för honom.

OTH is back

Det var inte många dagar sen jag sa till någon att det var så himla jobbigt att nu behöva vänja sig vid att one tree hill haft sitt sista avsnitt... Vad skulle jag se på nu, liksom?
Men gissa vad? En sjunde säsong kommer!!!
Utan Lucas och Peyton och ja... det kanske stör vissa, men jag tyckte ändå alltid att Hayley och Nathan var mer intressanta.

Yay, liksom. Boka in 14 september(eller 15:e eftersom det förmodligen är först då som vi som inte bor i USA kan få se det.) yes..
Jag ska faktiskt ta och kolla när alla mina serier startar igen. det vore ju jobbigt att missa något.

Silverrent

Nu är jag på väg hemåt från Särö. Två dagar och en massa jobb senare är jag ledig i flera dagar. Jag berättade att jag skulle flytta iväg, och inte komma tillbaka mer efter augusti. Lite tråkigt, jag har ju ändå trivts jättebra där det senaste året, det enda jobbiga var den långa restiden. Dock, så brukar jag säga att det kan vara skönt med så lång restid eftersom jag kan sitta och plugga under tiden. Det är inte sant. Eller jo, det är delvis sant. Ja, jag kan sitta och plugga, men det gör inte direkt den långa resan mindre lång.Nu när jag släpar med min lilla älsklingseee har det dock blivit bättre. Då kan man sysselsätta sig. Men… Att åka en timme dit och en timme hem(en och en halv på natten) är inte kul, hur man än ser på det.

Jag känner att jag kanske borde ha tvättat händerna innan jag åkte. Fingrarna luktar fortfarande av gummihandskarna jag hade på mig när jag putsade silver.

Åh förresten, minns du den där putsplattan med stjärnor i som de gjorde reklam för i tv-shop för jättemånga år sedan? Den där när man lade ner silvret i en skål med vatten och den där plattan och så blev det jätterent och riktigt lyste? Precis så såg det ut när man doppade silvret i något silverputsmedel. Det blev så rent. Är det inte fantastiskt? Det lyste liksom om silvret..

Ni fattar? Man doppade silvret baljan och så blev det jätterent? Åh så fascinerad jag var över vad den vätskan kunde göra. Tänk bara om man hade massor med silver och så det där silbertauchbaden…(Det hette något sånt. Tyskt var det) Underbart. Alldeles alldeles underbart.

Ingen bild hittade jag för det... däremot en bild på en näckros i från mälarbaden.

Och snart ska jag hälsa på PU i PU-rummet!