Jag läste i går i SVD om hur de rödgröna ligger lågt i åldersgruppen 65+, men overall över alla åldersgrupper nu ändå ligger ganska mycket högre än alliansen. I papperstidningen fanns också en graf, som jag studerade rätt länge. Den visade på hur alliansen/de rödgröna legat hos hela sverige respektive 65+-åldersgrupperna under 2000-talet. Det som var intressant var de stora skillnader man kunde se.
Grafen gjorde mig glad, de rödgröna såg ut att ligga så högt upp att jag knappast behövt oroa mig om valet varit idag. Men det är det ju som bekant inte.
Något som bör oroa folk är dock hur lågt förtroende folk har för Mona Sahlin. Jag förstår faktiskt inte varför de sätter henne på posten som partiledare för ett av sveriges största partier, med tanke på alla skandaler hon har bakom sig. Min syster Elin kommenterade det där, och debatterade för att de låga förtroendesiffrorna beror på hennes förflutna.
Det jag har svårt att förstå är hur hon ska kunna stå som statsminister när hon bara har 28% av väljarnas förtroende. Det är farligt lågt, Reinfelt har nästan dubbelt så höga siffror - och det trots ett tapp på 7 procentenheter. Stackars Mona Sahlin, Kan man ens bli statsminister när ingen har förtroende för en?
Och stackars Lars Ohly är det ingen som gillar. I varje fall inte många. Men det är väl ingen som väntat sig att han ska bli statsminister?
Men, nu ska vi inte glömma att alla partiledarna tappar i förtroende, Utom möjligen Maria Wetterstrand för miljöpartiet. Hon är så mycket mer synlig än Peter Eriksson.
Själv visste jag knappt att han fanns förrän för några månader sedan. Då har man inte riktigt lyckats med sin personlia marknadsföring.
Det här valåret blir nog ett av de mest intressanta det senaste årtiondet. 2006 var första gången jag fick rösta(inte för att jag använde min röst, det ångrar jag lite nu), och då var jag fast besluten att lägga rösten på centerpartiet, jag var dels en sådan där blockbytare, dels en förstagångsväljare med hjärtat hos miljöpartiet. Så varför Centerpartiet? Jo, Maud Olofsson har högt förtroende hos folk idag, och hade då också. Av någon anledning går/gick hon hem hos unga väljare. Och grejen är, att jag fortfarande har förtroende för Maud Olofsson, hon säger saker som jag förstår, och inger samma lugn som min gamla klasslärare på lågstadiet. Det funkar faktiskt.
2006 sa dock min då nya pojkvän till mig att det var dumt att rösta på personerna. Man måste kolla noggrannare och se över partiprogrammen och allt vad det var. Det är ingen popularitetstävling för enskilda personer. - Men är det inte precis det allt verkar handla om idag?
Igår spelade de kubb utanför fönstret. Jag vill också ha ett kubbspel, det var ju så roligt när man var liten, eller hur? visst var det? Jysk säljer de dessutom för 69 kr.. Men samtidigt...vill jag ha ännu mer grejer att dra med mig nästa gång jag flyttar? Det tål ju att tänkas på. 69 kr är inte mycket pengar. Det de pengarna klarar är i princip att ge dig en enkel biljett till Hultsfred(Om du köper via Sj, annars får du hoppa av kustpilen redan i Blomstermåla).
Andra bloggar om: valet 2010, de rödgröna, mona sahlin, fredrik reinfeldt, maria wetterstrand, peter Eriksson, alliansen
Visar inlägg med etikett diskussion. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett diskussion. Visa alla inlägg
måndag 5 april 2010
söndag 28 mars 2010
Promenad under Earth Hour
Var du med på Earth Hour igår? Vad gjorde du? Jag och Pierre stängde av all ström och tog oss en liten promenad och invidge mitt nya paraply då regnet äntligen börjat falla. Vi promenerade runt Berga centrum för att se om andra bestämt sig för att följa direktiven. Alla lampor runt vattentornet var släckta, och här och var såg man stearinljus eller ficklampor från fönstrena. Men i det stora hela hade folk misslyckats med att släcka sina lampor. Men det är nog inte konstigt. En lördagskväll när folk sitter framför tv:n och ser på körslaget eller Jakten på Julia. Man glömmer bort sig. Det är så.
Jag vet också att endel ser det som en handling utan riktigt värde, men det är en symbolisk handling. Inget annat. Det ska göra att du tänker efter. Jag ser det som att jag släcker för att visa att jag bryr mig. Oavsett om någon kan se det i mörkret.
I går kväll, strax innan earth hour invigde vi våra nya små gratängformar med en jättegod kycklingpaj. Pierre har länge velat äta paj, och även om jag inte direkt är någon pajälskare måste jag erkänna att den var god. Dessutom behövde vi inte köpa in en massa konstiga saker som vi aldrig använder annars, (som typ spiskummin) utan kunde använda vad vi redan hade hemma.
Receptet hämtade vi från Arla, men modiferade det lite. Dels tog vi hälften så mycket för att det inte skulle bli för mycket paj. Sedan gjorde vi vår egen chili-crème fraîche och bytte ut gratängosten mot mozzarella (Jag tycker verkligen inte om vanlig ost).
Dessutom är väl formarna alldeles to die for? Jag och Mamma hittade dem på Stockhome när vi var i Stockholm för några veckor sedan. Jag skulle gissa från att de är ifrån ib Laursen eller Greengate, men inget står på dem..märkligt. Jättefina är de iallafall.
andra bloggar om earth hour, recept
Jag vet också att endel ser det som en handling utan riktigt värde, men det är en symbolisk handling. Inget annat. Det ska göra att du tänker efter. Jag ser det som att jag släcker för att visa att jag bryr mig. Oavsett om någon kan se det i mörkret.
I går kväll, strax innan earth hour invigde vi våra nya små gratängformar med en jättegod kycklingpaj. Pierre har länge velat äta paj, och även om jag inte direkt är någon pajälskare måste jag erkänna att den var god. Dessutom behövde vi inte köpa in en massa konstiga saker som vi aldrig använder annars, (som typ spiskummin) utan kunde använda vad vi redan hade hemma.
Receptet hämtade vi från Arla, men modiferade det lite. Dels tog vi hälften så mycket för att det inte skulle bli för mycket paj. Sedan gjorde vi vår egen chili-crème fraîche och bytte ut gratängosten mot mozzarella (Jag tycker verkligen inte om vanlig ost).
Dessutom är väl formarna alldeles to die for? Jag och Mamma hittade dem på Stockhome när vi var i Stockholm för några veckor sedan. Jag skulle gissa från att de är ifrån ib Laursen eller Greengate, men inget står på dem..märkligt. Jättefina är de iallafall.
andra bloggar om earth hour, recept
torsdag 18 mars 2010
Min mamma finns inte på Facebook
Facebook har nu gått om Google i antalet användare i USA enligt Brandchannel. Är det inte lite häftigt? tillsammans uppgår de båda tillsammans till 14% av det totala antalet besök på internet. Det är ju otroligt mycket!
Enligt en oberoende undersökning jag läste om på mashable.com verkar det faktiskt som om sociala medier tar över våra liv. Endel uppdaterar sin status eller twitter flera gånger under natten, kollar innan de kliver upp och har inget emot att bli avbrutna av meddelanden mitt under pågående möten.
Och så till en närbesläktad sak. Anledningen till att jag skriver överhuvudtaget. Samtidigt som jag upptäckte det där om sjukt många facebook-användare hittade jag den här fantastiskt roliga musikvideon(som följts av en hel drös liknande videor). Ett band som sjunger en låt som heter "My Mom's on facebook", där en av killarnas mammor skaffat ett facebookkonto och blivit vän med honom. Och nu sitter hon hela dagarna och kollar upp hans statusuppdateringar och skriver pinsamma inlägg.
Det verkar faktiskt lite jobbigt det där.
Mina föräldrar verkar dock ha bestämt sig för att inte skaffa sig ett konto.
- "Men vad använder man det till?" frågade min Pappa mig en gång.
Jag vet inte vad jag ska svara. Vad gör man egentligen på Facebook? Uppdaterar sin status? håller kontakt med gamla vänner. Tittar på bilder folk laddat upp?
Men videon är jätterolig, framförallt skrivtekniken mamman i videon använder. Min Mamma skriver på samma sätt. Fast hon finns inte på Facebook.
Och om hon fanns där tror jag faktiskt inte att hon skulle sitta och skriva pinsamma saker på min "wall" varje dag.
Tack och lov.
tisdag 9 mars 2010
Använder du qr-koder/microsoft tagging?
Okej, jag är verkligen inte först med det här, men idag har jag haft fruktansvärt roligt med s.k QR-koder eller "mobile tagging" som man också kan säga. Du kan skapa dig en kod, som den nedan, som länkar till någon sida, mail eller så.
Just den där koden kommer ta dig till en sida jag använder ibland. Det är lite tråkigt(Du har säkert varit där).
Aftonbladet var de som började någon gång runt 2008 med det här i Sverige. Själv har jag aldrig ens tänkt på om jag sett de där koderna eller inte. Tydligen är det jättevanligt i Japan och börjar komma mer och mer nu i Europa.
Om man nu väldigt gärna vill kolla vart den här fantastiskt fina koden leder, så får man först skaffa sig en kodläsare till sin mobil. Den kan man hämta här, eller så går du in på http://get.beetagg.com i din mobil och hämtar programmet. Sen håller du bara telefonen över koden så får du veta vilken länk du kommer till, om du vill kan du ju alltid gå dit också.
Men hur ska då det här användas i marknadsföring? Det funderar jag på. Hur ska man på ett innovativt sätt få det här att fungera bland vanlig allmänhet som inte har programmet i telefonen? Det är frågan. För det är faktiskt lite omständigt att ladda hem ett program som det här när man ser en kod om man inte redan har det. Det borde bara vara typ två klick. Så att använda qr-koderna i sin marknadsföring för till exempel en artist skulle innebära att man samtidigt får marknadsföra hur koderna används eftersom man knappast kan räkna med att varje människa går omkring med beetagg eller tagreader i mobilen.
Det är sådant sitter jag och funderar på nu. Och helst ska det väl vara klarfunderat innan imorgon annars får jag sitta där själv och nörda ihop över qr-koder.
Det finns microsoft tags också, de är så himla mycket snyggare än qr-koderna, men femton gånger mer komplicerade än qr-koderna. Iallafall i skapandet av dem eftersom de kräver konto i microsoft och dessutom måste man fylla i alldeles för mycket information när man vill skapa en tagg.
Men om någon har lust att testa detta så kan man ladda hem läsaren här. Sen kan du skriva i kommentarfältet till vilken länk microsofttaggen här till höger leder. Om du vill.
Andra bloggar om: Quick response, qr-koder, mobile tagging
Just den där koden kommer ta dig till en sida jag använder ibland. Det är lite tråkigt(Du har säkert varit där).
Om nu någon använder en kodläsare i sin mobil får man gärna göra mig uppmärksam på det och berätta till vilken sida koden leder. Det vore snällt, så får jag kanske en uppfattning om detta är värt något.
Aftonbladet var de som började någon gång runt 2008 med det här i Sverige. Själv har jag aldrig ens tänkt på om jag sett de där koderna eller inte. Tydligen är det jättevanligt i Japan och börjar komma mer och mer nu i Europa.
Om man nu väldigt gärna vill kolla vart den här fantastiskt fina koden leder, så får man först skaffa sig en kodläsare till sin mobil. Den kan man hämta här, eller så går du in på http://get.beetagg.com i din mobil och hämtar programmet. Sen håller du bara telefonen över koden så får du veta vilken länk du kommer till, om du vill kan du ju alltid gå dit också.
Men hur ska då det här användas i marknadsföring? Det funderar jag på. Hur ska man på ett innovativt sätt få det här att fungera bland vanlig allmänhet som inte har programmet i telefonen? Det är frågan. För det är faktiskt lite omständigt att ladda hem ett program som det här när man ser en kod om man inte redan har det. Det borde bara vara typ två klick. Så att använda qr-koderna i sin marknadsföring för till exempel en artist skulle innebära att man samtidigt får marknadsföra hur koderna används eftersom man knappast kan räkna med att varje människa går omkring med beetagg eller tagreader i mobilen.
Det är sådant sitter jag och funderar på nu. Och helst ska det väl vara klarfunderat innan imorgon annars får jag sitta där själv och nörda ihop över qr-koder.
Det finns microsoft tags också, de är så himla mycket snyggare än qr-koderna, men femton gånger mer komplicerade än qr-koderna. Iallafall i skapandet av dem eftersom de kräver konto i microsoft och dessutom måste man fylla i alldeles för mycket information när man vill skapa en tagg.
Men om någon har lust att testa detta så kan man ladda hem läsaren här. Sen kan du skriva i kommentarfältet till vilken länk microsofttaggen här till höger leder. Om du vill.
Andra bloggar om: Quick response, qr-koder, mobile tagging
onsdag 3 mars 2010
Färga håret som Pernilla.
Nu sitter jag här hemma i Kalmar igen, med färg precis ismetat i håret.
Jag har nämligen bestämt mig för att se ut precis som Pernilla Wahlgren, när det här är över. För vi vet ju alla att "Nutrisse betyder näring".
Men kan någon förklara för mig varför det är olika färg på förpackningarna när alla har samma namn och samma nummer?
Du ser ju själv, alla heter "5.3" och "ljus gyllenbrun". Jag fattar ingenting.lördag 20 februari 2010
Måns-Pierre
Min lilla systerson Noel har så roliga åsikter. Mitt under melodifestivalen brukar Mamma alltid ringa, för att kolla läget och se vad jag tycker om låtarna och så. Den här gången ville hon berätta om något Noel sagt när Darin gick ut på scen :
"Han ser ut som Måns Zelmerlöw och Pierre" och sedan, varje gång Darin kom ut i bild fick han det nya namnet "Måns-Pierre". En blandning av Måns Zelmerlöv och Darin. Ja, lite grann. Är inte min systerson duktig som gjort den här iakttagelsen?
Nu förstår jag att alla som inte känner Pierre inte tycker det här är så roligt. Men du, som känner honom? Ser ni likheterna?
Man kan förresten klicka på bilden.
"Han ser ut som Måns Zelmerlöw och Pierre" och sedan, varje gång Darin kom ut i bild fick han det nya namnet "Måns-Pierre". En blandning av Måns Zelmerlöv och Darin. Ja, lite grann. Är inte min systerson duktig som gjort den här iakttagelsen?
Nu förstår jag att alla som inte känner Pierre inte tycker det här är så roligt. Men du, som känner honom? Ser ni likheterna?
Man kan förresten klicka på bilden.
torsdag 18 februari 2010
Google Nexus one - och hotet från ryssland.
Varje morgon får jag tidningen SVD i brevlådan, det var ett infall från mig själv när jag såg att man som student kunde få tre gratis månader med Svenska dagbladet mot att man typ fyllde i en enkät efteråt. Så jag slog till. Tre månader med morgontidning blir väl jättebra!
Tyvärr hamnar den där tidningen allt som oftast i pappersinsamlingen. Och om jag inte orkat plocka undan den, ligger den kvar där tills nästa tidning kommer(Pierre skulle aldrig få för sig att plocka upp den och kolla den. Han läser bara aftonbladet på internet). Och så där håller det på. IBland plockar jag dock upp den och kollar om det finns något intressant att läsa.
Idag fastnade jag för två artiklar som kändes intressanta:
Google släpper mobiltelefon : Nexus One - Att google släpper en mobiltelefon kan ju bara vara bra, istället för att ge sitt operativsystem, google maps och allt vad det är till andra tillverkare. Själv är mitt största mobilproblem att jag inte kan direktsynka mobilen med google calendar. Istället måste jag kopiera allt till ovi-kalendern och därifrån synka till mobilen. Lite dubbeljobb, men bättre än att bara sitta och trycka in allt i mobilen.
Sedan är jag faktiskt superförtjust i "ovi maps", och skulle aldrig någonsin igen vilja ha google maps i mobilen. Det tar mycket mer nättrafik, och om man som jag älskar att sitta och navigera på bussen(Ja, jag gör det) så blir det fruktansvärt dyrt att använda google maps.
Men tydligen är den inte felfri, utan behöver lite rättningar här och där. Men multitouch låter ju faktiskt himla bra. undrar om jag har det på min nokia?
För övrigt finns den inte i Sverige än.
Oj, vad var den andra? Det har jag lyckats glömma. Eller, ja det var något om att försvaret på Gotland borde återinföras då Ryssland visat sig hotfullt mot östersjöländerna. Om Gotland skulle bli invaderat skulle det tydligen bli riktigt svårt att få tillbaka det. Läskigt egentligen, Anfall på Sverige? Varför? Sverige har ju varit neutralt så länge man kan minnas. Men samtidigt, man kan väl aldrig vara nog försiktig. Och sen militären togs från Gotland 2004 är det väl antagligen inget större svårighet att inta. Men, det här är inte min expertis. Jag vet ingenting om hotbilder och militären.
Och medan resten av bloggsverige bara tänker på OS i Vancouver, tänkte jag berätta att jag just bakat ett förhoppningsvis jättegott bröd.
Ser det inte jättegott ut? Och snart(Läs om några timmar) kommer Daniel till stan för att hälsa på. Tydligen är tåget försenat. Så jag pluggar vidare och lär mig allt om semiotik, hyckleri och kritisk teori.
Andra bloggar om: Google, ovi maps, nexus one, hotet från ryssland, Gotland, OS i vancouver, bakning
onsdag 17 februari 2010
Kaffechoklad eller vanlig choklad?
Du minns väl att jag berättade om att Netto hade supergodisrea igår? Att de hade godis till försäljning för 39kr/kilot? Iallafall, vi var där igår, Pierre och jag, och köpte på oss godis. Pierre älskar choklad, och såg plötsligt guylansjöfrukterna med kaffesmak och tänker precis plocka i dem i sin påse när jag säger:
Och för att ingen annan ska göra samma misstag, så fotograferade jag chokladen. Jämförelsebilden på vanlig guylanchoklad är har dock inte jag tagit. Jag hade ju liksom ingen sådan hemma. den hittade jag istället på Arvidnordquist.se. Så har vi inga missförstånd. Det är också anledningen till varför de är mindre än Pierres choklad.
-"Det är kaffe i de där! Du gillar ju inte kaffe."
-"Är du säker? Det står inget om att det är kaffe i dem." säger Pierre, med spaden fortfarande kvar i lådan.
-"Men du ser väl att de är mörkare än vanliga sjöfrukter?"
Pierre läser noggrant innehållsförteckningen. "Det står inget om kaffe här, så jag tror att de är vanliga. Jag tar lite."
"Skyll dig själv." tänker jag. Jag vet att det är kaffesmak. Jag har nämligen själv köpt de där en gång.
Väl hemma:
-"Du hade rätt. det var kaffe i dem...."
Stackars Pierre har plockat på sig ett dussin sjöfrukter med kaffesmak. De får Daniel äta upp när han kommer hit imorgon.
Och för att ingen annan ska göra samma misstag, så fotograferade jag chokladen. Jämförelsebilden på vanlig guylanchoklad är har dock inte jag tagit. Jag hade ju liksom ingen sådan hemma. den hittade jag istället på Arvidnordquist.se. Så har vi inga missförstånd. Det är också anledningen till varför de är mindre än Pierres choklad.
Men, som du ser: Inga vita detaljer i kaffechokladen.
tisdag 9 februari 2010
Jag och Pillershopen AB.
För några dagar sedan var jag och Pierre vid giraffens köpcentrum och promenerade runt(mitt uppe i allt med mobilproblemet, som jag faktiskt borde förklara någon gång.) och såg det här fina exemplet på hur det kommer att bli nu när Apoteket inte längre är de enda som får driva apotek. Vem som helst kan nu i princip öppna ett apotek och det är precis vad Kronans droghandel gjort. Skojigt. Men "droghandel"? Allvarligt?
Jag förstår det här med att "drog" är en synonym till medicin, och det är säkert ett gammalt namn från 1900-talets början eller något.
Alltså är det inget konstigt alls med butikens namn, men känner inte du också att efter att man blivit hårdutbildad i att "droger är fel" så känns det väl ändå lite märkligt med en "droghandel"?
Eller?
Har jag fel?
Det kanske känns helt normalt. Det kanske bara är jag som reagerar på ett sådant namn. Det kanske bara är jag som associerar till narkotika.
Jag kanske själv skulle starta "Pillershopen AB". Det låter ju lite roligt.
(Piller är nämligen också en synonym till medicin)
söndag 27 december 2009
Manligt och kvinnligt på HM
Jag spinner vidare på den där diskussionen om "Bra och dåligt" (Och med tanke på den kan jag säga att det är varmare på övervåningen nu sen jag höjde värmen, tack och lov) med en liknande diskussion om manligt och kvinnligt. Det här har tagits upp flitigt på den kurs jag läste i nu i höstas. Kvinnor lyssnar till exempel känslosamt på musik, skaffar sig relationer med den och sånt, medan män lyssnar mer tekniskt på gitarrsolon osv.
Frågan är om det bara är antaganden, eller om det faktiskt har någon vetenskaplig grund.(Jag brukar alltid bli så irriterad när föreläsare säger "Såhär ÄR kvinnor." Alla behöver ju inte vara på ett särskilt sätt, liksom)Men saker som är säkra är hur saker faktiskt görs annorlunda. Någon som tänkt på att kvinnors och mäns skjortor knäpps olika. Män har sina knappar åt höger och kvinnor åt vänster.
Och idag på HM handlade både jag och Pierre, jag fick en rosa påse och Pierre en brun. Varför?
Det kan ju förstås bara vara så att de lite mindre påsarna råkar vara rosa och de större är bruna Det KAN ju faktiskt vara så. Men det betvivlar jag. Jag såg inte en enda kille med en rosa kasse. Sen är ju killars kläder större, så de kanske helt enkelt alltid får de stora kassarna (För ni ser ju att Pierres påse är större. Det ligger nämligen en kavaj i den).Eller så har de även bruna småkassar.
Hur som helst, intressant gjort att skilja på folk istället för att ha samma påse till alla.
Nu är det dags att sova, tåget går tidigt imorgon.
Frågan är om det bara är antaganden, eller om det faktiskt har någon vetenskaplig grund.(Jag brukar alltid bli så irriterad när föreläsare säger "Såhär ÄR kvinnor." Alla behöver ju inte vara på ett särskilt sätt, liksom)Men saker som är säkra är hur saker faktiskt görs annorlunda. Någon som tänkt på att kvinnors och mäns skjortor knäpps olika. Män har sina knappar åt höger och kvinnor åt vänster.
Och idag på HM handlade både jag och Pierre, jag fick en rosa påse och Pierre en brun. Varför?
Det kan ju förstås bara vara så att de lite mindre påsarna råkar vara rosa och de större är bruna Det KAN ju faktiskt vara så. Men det betvivlar jag. Jag såg inte en enda kille med en rosa kasse. Sen är ju killars kläder större, så de kanske helt enkelt alltid får de stora kassarna (För ni ser ju att Pierres påse är större. Det ligger nämligen en kavaj i den).Eller så har de även bruna småkassar.
Hur som helst, intressant gjort att skilja på folk istället för att ha samma påse till alla.
Nu är det dags att sova, tåget går tidigt imorgon.
onsdag 9 december 2009
Ett experiment med bröd
Idag har jag lekt med min köksvåg. Den råkar stå framme på bordet nu eftersom jag skulle väga lite böcker. Så när jag hade lite tråkigare än vanligt vägde jag en smörgås jag just rostat. 40 gram. -"Hmm... undrar vad den väger om jag lägger på lite smör?" Tänker jag och lägger på lite smör. 4 gram till! jag får alltså i mig 4 gram smör per smörgås jag tar. Om jag då äter två varje morgon får jag alltså i mig 4x2x7=56 gram smör i veckan. Dvs. 56x4= 224 gram på en månad. ett paket smör innehåller 600 g(om man har bregott) . Om vi även räknar Pierres smörkonsumtion som är ett-två gram mer. Vi säger ett för säkerhets skull: 5x2x7x4=280 gram i månaden.
224+280= 504 gram går åt i månaden(28 dagar), så det tar alltså 33 dagar att äta upp ett paket smör. Intressant.
Undrar vad jag egentligen borde ägna min tid åt?Här har vi bildbevisen från experimentet, Pierre som tar en pågenlimpesmörgås(Jag bakar nu, och snart är de slut. vi äter egentligen inte köpbröd ofta) Den väger 42 gram.
Pågenlimpemackan har rostats, och väger nu 36 gram(Pierres hypotes är att det beror på att vattnet har torkat bort. Kan ju stämma)Och på med en massa smör. Eller rättare sagt fem gram smör. 41 gram väger den nu.
Vad har vi lärt oss av det här?
224+280= 504 gram går åt i månaden(28 dagar), så det tar alltså 33 dagar att äta upp ett paket smör. Intressant.
Undrar vad jag egentligen borde ägna min tid åt?Här har vi bildbevisen från experimentet, Pierre som tar en pågenlimpesmörgås(Jag bakar nu, och snart är de slut. vi äter egentligen inte köpbröd ofta) Den väger 42 gram.
Pågenlimpemackan har rostats, och väger nu 36 gram(Pierres hypotes är att det beror på att vattnet har torkat bort. Kan ju stämma)Och på med en massa smör. Eller rättare sagt fem gram smör. 41 gram väger den nu.
Vad har vi lärt oss av det här?
- Att vatten är nyttigare än smör, alltså borde vi äta smörgåsen utan att rosta den?
- Att ju mindre vikt, desto bättre. Vi borde rosta den jättelänge och sen äta den utan smör, då väger den minst, alltså kan man äta mer?
- Att smörgåsen väger mindre som rostad med smör än orostad utan smör?
- Att det här experimentet var onödigt och inte tjänar ett enda dugg till mänsklighetens kunskap?
söndag 15 november 2009
Det kan vara en storstadsgrej...
En grej som jag brukar tänka på när jag går omkring ensam här i glesbygden är hur man gör när man möter enstaka personer där man trodde man var ensam. Det är ju så lite folk här att man typ MÅSTE hälsa vare sig man känner dem eller inte.
Det här problemet hade jag aldrig i Göteborg, där var det så himla mycket folk överallt att man aldrig behövde hälsa om man inte kände dem. Där var det istället en helt annan situation;Bland allt folk som gick omkring var man aldrig riktigt säker på om man missat någon man faktiskt kände, så att man fick gå runt och undra om det kanske var någon i sin klass som gick där. "Om det var han så borde jag ju ha hälsat, men om inte så hade den personen ju tyckt att jag var helt dum i huvudet".
Förstår ni problemet?
Nej, så klart inte. jag har ju inte berättat det än.
Ja, att träffa på folk i glesbygden är en helt annan sak. Jag har utvecklat ett eget sätt att göra det på, inte ett särskilt bra sätt och jag får gissningsvis folk att känna sig superobekväma, men såhär gör jag.
Idag var jag ute på en joggingrunda i skogen, det är täta träd och lite läskigt mörkt på ett visst ställe och jag lyssnade på Melody clubs "Evil thing". Plötsligt ser jag en siluett längst bort i slutet av stigen och blir jätterädd. Inte för att Melody club skrämt mig på något vis (även om det är en stor läskig siluett med en stor hund bredvid, så att man lite grann tror att det är en jägare eller något... men det hör väl inte hit.)
Jag blir obekväm för att jag faktiskt inte vet hur jag ska bete mig. Så jag stannar upp, börjar gå bestämt och stirrar hela tiden på personen som går mot mig. tjugo meter bort börjar jag le på ett sätt jag hoppas ser trevligt ut, och fortsätter stirra under den oändligt långa tid det tar att komma fram till ett lagom stort avstånd så att man kan säga "hej" eller något.
Men äntligen kommer man då fram på lagom nära avstånd(typ två meter), jag ropar glatt "Hejhej!", tittar bort och låtsas återigen som om jag aldrig mött någon på vägen.
Men hur kan man göra annars?
Man kan ju inte direkt bara springa förbi människan och låtsas som man inte ser dem, eller? och man kan ju inte heller ropa hej 20 meter bort, det är ju bara konstigt.
Tänk vilka problem man har...
Det här problemet hade jag aldrig i Göteborg, där var det så himla mycket folk överallt att man aldrig behövde hälsa om man inte kände dem. Där var det istället en helt annan situation;Bland allt folk som gick omkring var man aldrig riktigt säker på om man missat någon man faktiskt kände, så att man fick gå runt och undra om det kanske var någon i sin klass som gick där. "Om det var han så borde jag ju ha hälsat, men om inte så hade den personen ju tyckt att jag var helt dum i huvudet".
Förstår ni problemet?
Nej, så klart inte. jag har ju inte berättat det än.
Ja, att träffa på folk i glesbygden är en helt annan sak. Jag har utvecklat ett eget sätt att göra det på, inte ett särskilt bra sätt och jag får gissningsvis folk att känna sig superobekväma, men såhär gör jag.
Idag var jag ute på en joggingrunda i skogen, det är täta träd och lite läskigt mörkt på ett visst ställe och jag lyssnade på Melody clubs "Evil thing". Plötsligt ser jag en siluett längst bort i slutet av stigen och blir jätterädd. Inte för att Melody club skrämt mig på något vis (även om det är en stor läskig siluett med en stor hund bredvid, så att man lite grann tror att det är en jägare eller något... men det hör väl inte hit.)
Jag blir obekväm för att jag faktiskt inte vet hur jag ska bete mig. Så jag stannar upp, börjar gå bestämt och stirrar hela tiden på personen som går mot mig. tjugo meter bort börjar jag le på ett sätt jag hoppas ser trevligt ut, och fortsätter stirra under den oändligt långa tid det tar att komma fram till ett lagom stort avstånd så att man kan säga "hej" eller något.
Men äntligen kommer man då fram på lagom nära avstånd(typ två meter), jag ropar glatt "Hejhej!", tittar bort och låtsas återigen som om jag aldrig mött någon på vägen.
Men hur kan man göra annars?
Man kan ju inte direkt bara springa förbi människan och låtsas som man inte ser dem, eller? och man kan ju inte heller ropa hej 20 meter bort, det är ju bara konstigt.
Tänk vilka problem man har...
söndag 9 augusti 2009
Jag och mina E-nummer
Häromdagen var vi på Burger King, Pierre och jag. Jag kände mig nyttig och bad att inte få någon majonäs på min kycklingburgare(Jag vet! Visst är jag skicklig att jag kunde gissa att det var majonäs på den!? eller så är det majonäs på precis allt...). Hursomhelst, så fick jag ingen majonäs, och minimorötter till min vitlöksdipp. Ja, det var då Pierre började titta på innehållsförteckningen till den lilla,lilla förpackningen med dipp. 4 konserveringsmedel, 2 stabiliseringsmedel och ett surhetsreglerande medel. Alltså, vad har man blandat om man behöver 2 olika medel för att det ska hålla ihop? Och hur länge har det stått där på Burger King om inte ett konserveringsmedel räcker för att det ska hållas? Ett år, två? Fler?
Är det inte intressant det där med E-nummer. Att inte ha en aning om vad det egentligen är i dem, för hur ska man någonsin kunna lära sig alla namn bakom numrena? Okej, så e-numrena på min vitlöksdipp:
konserveringsmedlen: E202- kaliumsorbat, E211-natriumbensoat, E262- natriumväteacetat, E270- natriumlaktat
Stabiliseringsmedlen: E412-guarkärnmjöl, E415- xantangummi
surhetsreglerande medel: E330-citronsyra(görs av melass med mögelsvampar)
På pierres:
stabiliseringsmedlen: E1422-Acetylerat distärkelseadipat, E412 - guarkärnmjöl, E415- xantangummi
surhetsreglerande medel: E330-citronsyra
konserveringsmedel: E202 - kaliumsorbat(Ett salt av sorbinsyra), E211- natriumbensoat
färg: E160a-betakaroten(gulorange)
Alla idéer om det där med mat och e-nummer och äkthet har jag fått från boken av Mats-Eric Nilsson och hans böcker "Den hemlige kocken" och "Äkta vara: Din guide till oförfalskad mat". Efter att man har läst den kan man knappt handla mat i vanliga mataffärer längre.
Men läs dem, de är bra.
Speciellt "xantangummi" låter ju mysigt.
Är det inte intressant det där med E-nummer. Att inte ha en aning om vad det egentligen är i dem, för hur ska man någonsin kunna lära sig alla namn bakom numrena? Okej, så e-numrena på min vitlöksdipp:
konserveringsmedlen: E202- kaliumsorbat, E211-natriumbensoat, E262- natriumväteacetat, E270- natriumlaktat
Stabiliseringsmedlen: E412-guarkärnmjöl, E415- xantangummi
surhetsreglerande medel: E330-citronsyra(görs av melass med mögelsvampar)
På pierres:
stabiliseringsmedlen: E1422-Acetylerat distärkelseadipat, E412 - guarkärnmjöl, E415- xantangummi
surhetsreglerande medel: E330-citronsyra
konserveringsmedel: E202 - kaliumsorbat(Ett salt av sorbinsyra), E211- natriumbensoat
färg: E160a-betakaroten(gulorange)
Alla idéer om det där med mat och e-nummer och äkthet har jag fått från boken av Mats-Eric Nilsson och hans böcker "Den hemlige kocken" och "Äkta vara: Din guide till oförfalskad mat". Efter att man har läst den kan man knappt handla mat i vanliga mataffärer längre.
Men läs dem, de är bra.
Speciellt "xantangummi" låter ju mysigt.
söndag 28 juni 2009
Helskinnad trots en fyllotät busshållplats
Nu är jag hemma från jobbet. lyckligt hemkommen klockan 02.35 trots fyllon som klättrade ur bakluckor och sprang runt utan byxor och med slotts guld i plastflak som hela tiden föll av ner på gatan... men nu är jag hemma som sagt.
På bussen in till särö hade jag dock min lilla dator med mig, och skrev den här texten.(På vägen hem vågade jag inte riktigt ta upp den...på grund av alla fyllon... det som brukar vara så lugnt att vänta på bussen vid särö kyrka.
27 juni 17.07 På bussen till Särö
Okej, för första gången har jag nu tagit med mig min kära lilla Eee på resa till särö. Dock så är jag fortfarande inte kompis med eeebuntu som Pierre installerade som operativsystem. Open Office...? det är för macanvändare, och eftersom jag uppenbarligen köpte den här istället för en mac så ska jag inte ha open office. (Okej, det är ingen stor skillnad...det är bara jag som inte ser hur man gör för att lägga in rubrik och sådana saker som man kan i det vanliga office.)
En dag ska jag dock bli kompis med det här, eller så byter jag tillbaka till XP. Det senare är nog störst risk.
Plus med Eeebuntu
Jag tar reda på det nästa gång jag ska åka.
fotnot: jag tror det är smartast att stänga av datorn och inte låta den ligga i vänteläge. Helt ärligt låter det ju rätt dumt att ha stackarn väntande i 7-9 timmar.
På bussen in till särö hade jag dock min lilla dator med mig, och skrev den här texten.(På vägen hem vågade jag inte riktigt ta upp den...på grund av alla fyllon... det som brukar vara så lugnt att vänta på bussen vid särö kyrka.
27 juni 17.07 På bussen till Särö
Okej, för första gången har jag nu tagit med mig min kära lilla Eee på resa till särö. Dock så är jag fortfarande inte kompis med eeebuntu som Pierre installerade som operativsystem. Open Office...? det är för macanvändare, och eftersom jag uppenbarligen köpte den här istället för en mac så ska jag inte ha open office. (Okej, det är ingen stor skillnad...det är bara jag som inte ser hur man gör för att lägga in rubrik och sådana saker som man kan i det vanliga office.)
En dag ska jag dock bli kompis med det här, eller så byter jag tillbaka till XP. Det senare är nog störst risk.
Plus med Eeebuntu
- Det har ett gulligt uppstartsljud
- det går snabbare...helt klart
- Jag behöver typ inget antivirusprogram
- Det kapar min batteritid! (tror jag, jag är inte säker än)
- jag fattar inte hur det fungerar
- Jag har inte hittat min webkamera...
- Jag måste använda en massa substitutprogram som Amsn och open office.
- Jag har använt det i tusen år och vet hur man använder det
- min Webkamera fungerar
- Det blir lite långsamt.
- Jag måste ha ett gäng antivirusprogram för att inte bli attackerad.
Jag tar reda på det nästa gång jag ska åka.
fotnot: jag tror det är smartast att stänga av datorn och inte låta den ligga i vänteläge. Helt ärligt låter det ju rätt dumt att ha stackarn väntande i 7-9 timmar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)