Koschenill-koftan

När vi fotade min choklad- och vispgräddekofta så kom jag på att jag ju inte visat upp den andra uppifrån-och-ned-koftan som jag stickade i somras och tidigt i höstas.

Det svarta garnet är tvåtrådigt ullgarn från Ullcentrum. Men de två grå nyanserna och de fyra röda nyanserna  är alla garner är från Toras garnstash som följde med vävstolen.

De röda nyanserna är helt klart växtfärgade, troligtvis någon gång på 70- eller 80-talet. Jag skulle tro att det är det flera olika bad av koschenill, från riktigt mörkt rött till rosa. Kanske finns i det mörkare röda lite inslag av krapp, för det finns även mörkt orange krappfärgat garn i stashen.

Jag stickade enligt Tant Koftas mönsterhäfte i tvåtrådigt ullgarn. Koftan har en dragkedja och på insidan har jag kantat koftan med band, både i halsen och för att dölja dragkedjekanten. 

Kanten runt koftan är stickad i i-cord. Upptill tyckte jag det blev lite för tunt så där förstärkte jag den dessutom med en virkad kant. 

Jag stickade den här för att få en slit-och-släng-kofta. Något att ha när jag sitter hemma och jobbar och fryser lite grand. Eller ska ut i tvättstugaan. Inget fint, bara på och av. Och just därför är den rätt mycket använd.

Det förvånar mig lite hur skön jag tycker en sådan här traditionell ullkofta är. Jag tror nog att det blir fler plagg i tvåtrådig ull vad det lider, men kanske lite mer mönsterstickade i så fall. Och lite mindre fyrkantiga i halsen, för nu har jag lärt mig hur man gör mer formade plagg i Stickameras och Dödergöks koft-KAL.

Växtfärgningskurs

Idag har jag varit på växtfärgningskurs i Riksföreningen för handvävning, Upplands-Sörmlands Vävares regi, under ledning av Eva Hannertz med god assistens av Lena Håkansson.

Vi träffades kl 9 i Nynäshamns Hembygdsgård där grytorna redan stod på värmning. Eva hade betat allt garn i förväg, genomgående med alun 20%. Vi hade fått i uppgift att ta med oss lökskal och björklöv och vi färgade även med krapp, koschenill, torkad renfana, lupin och rödbetor.

Efter att vi kokat alla växter i olika grytor i en timma var det dags att börja färga.

Eva visade hur man vände ned garnet i färgbadet. Koschenillen gav genast starkt utslag.

Inga-Lill hade hand om lökgrytan, även här blev det genast mustiga färger.

Torkad renfana från förra sommaren blev så småningom en vacker klargul färg.

Själv fick jag ansvar för krapproten, som är den torkade roten från färgmåra. Eva hade blötlagt den i två dygn innan. Jag fick hålla koll så att inte temperaturen gick över 70 grader, för då skulle det dra mot gult snarare än bli de djupt röda nyanserna vi ville ha.

Och visst blev det rött alltid... Riktigt djup röd i tre färgbad och fina färger i ytterligare ett par bad.

Vi tittade även på lite olika efterbehandlingar: Pottaska som tar fram det röda, vinsten som klarnar färgerna och järnvitriol som dunklar färgern (men också gör garnet lite skörare).

 Allt detta gav helt underbara färgtoner av krappen, från nästan svart till ljust orange.

Lena S. visar de fantastiska tonerna av björk, där den rödbruna varianten är efterbehandlad med pottaska.

Lena H ville testa vad som hände med gullregnsblommor men det blev bara en mycket svag beige nyans.

Men dagens överraskning var lupinfägningen: En vacker lindblomsgrön färg som inte liknade någon annan grön. Den var dock svår att fånga på bild.

Här är den nedanför en rödbetsfärgad vit härva. Rödbetorna blev alltså gula, men man kan ju undra hur pass färgäkta de är.

Solen sken och det var en skön dag utomhus. Det blåste ganska mycket till och från...

...vilket gjorde ett vackert skådespel med alla våra fina garner vajande i vinden.

Totalt fick vi 39 olika fina färgprover med oss hem, i underbara kulörer:

Det här var fantastiskt kul, jag lärde mig massor och det gav definitivt mersmak. Vi funderar på om vi inte ska försöka fortsätta med lite svampfärgning till hösten. 

Tack Eva * 2 + Lena * 3 + Inga-Lill för en jättekul dag! 

Studenter och resor

Jag har varit på jobbresa "over there" igen. Och nu vet jag att amerikansk säkerhetskontroll inte har några synpunkter på vare sig Knitpro's kablar med trässtickor eller "Karbonz" i kolfibermaterial. Båda klarade nämligen säkerhetskontrollen utan problem, både i Dallas och London Heathrow.

Sockorna ska bli studentpresent till äldsta ungens kompis. De stickas i Opal, på stickor 2,25 och 2,5. Gillar garnet och den här färgningen i varma toner är väldigt mysig att sticka med.

Och alltså, hur glad blir man inte när 19-åringar vill ha stickade sockar från kompisens mamma i studentpresent?! Till och med två av kompisarna vill ha hemstickade sockar i present... och till den andra studenten får det bli de här, stickade av restgarner i Järbo Raggi.

Tvärtomsockor skulle man kunna kalla dem; den ena med randning i brunt till rosa, den andra tvärtom. Lite "wild and crazy" sådär; hoppas att studenten i fråga tycker det kan kännas bra.

Sjal i vind

Nu är jag klar med mitt första spetsstickningsprojekt. En Spader Sjal i mönster från Stick-å-brinn. Typiskt nog räckte inte garnet och jag hade inte någon som helst lust att repa upp och göra den mindre. Garnet är handfärgat Filisilk (ull/siden) från Tant Kofta som jag köpte på Syfestivalen och såklart helt omöjligt att få tag på mera garn av samma färg.

Efter lite mailande med Tant Kofta så beställde jag ett par smånystan (som hon säljer som just kantgarn till sjalar) och det åskgrå funkade fint till det himmelsblå, tyckte jag.

Kanten blev inte alls sådär uddig som på mönstret. Även om jag maskade av superlöst (tyckte jag) så måste jag maskat av för hårt. Nå, jag tycker inte att det gör så mycket, eftersom den där avvikande färgen på slutet gör att det gärna får vara ett lite lugnare avslut.

Jag känner mig faktiskt riktigt nöjd. Har lärt mig massor, tänker att med lite tålamod så går det mesta rätt så bra. Det är väldigt kul att känna att en klarar sånt en aldrig trodde att en skulle ge sig på :-)

Syfestivalen

Nyss hemkommen från Syfestivalen. Fick sällskap av äldsta ungen som letade tyger till sina "cosplays". Det blev en mysig eftermiddag i trängseln på Älvsjömässan.

Jag konstaterade att mässan nog är roligast för en garnfantast och eftersom jag numera sällar mig även till denna skaran så känner jag mig nöjd med dagens inköp:

• Två nystan opalgarn, det svarta för att ta tillvara restgarner, det mångfärgade blir nog sockar till mamma som blev väldigt förtjust i julklappssockarna i tunt garn. Har upptäckt att sockar är jättebra jobbreseprojekt. De får plats i handbagaget och kan tas upp utan större problem på ett flygplan. Med ett par jobbresor planerade framöver blir detta toppen. 
• Ett raggsockegarn för 17-åringens fossingar som stortrivs i alla sorters hemstickade sockar. 
• Tre nystan tvåtrådig ull från Ullcentrum i svart, äppelgrönt och turkost. De får komplettera mina andra plädgarner i olika röda och orange nyanser, jag hade tänkt ge mig på att sticka vantar i flera färger.  
• Ett par hekto alpacka från Indiecita. Från Toras garnskatt finns exakt samma garn från 70-talet i en ljus nougatfärgad nyans, detta babyrosa garn blir fint till. Jag tror det blir en randig uppifrån-och-ner-tröja á la Tant Kofta (har nyligen gjort klart en koboltblå-mörkbrun-randig tröja i samma garn, bild kommer så fort jag hunnit fota i dagsljus)
• Tant Koftas filisilk. Ett underbart garn i 70% superwash merino och 30% silke, jag tror att jag genast ska starta upp på en sådan här sjal. Det är också ett lära-mig-projekt, jag har aldrig stickat spetsmönster förut, men tänker att det verkar ju vara rätt många som klarar av det, så det är väl inte omöjligt, eller? 
• Två par rundstickor i 2 och 2,25. Knitpros Karbonz. Favoritstickorna. 

Alltså, det här kan verka rätt mycket och det kommer nog att räcka minst till nästa syfestival. Jag vill verkligen inte bygga upp ett stort garnförråd med en massa hyllvärmare. Försöker komplettera med färger och kvaliteter för att i sakta mak göra mig av med de garner som finns efter Tora. 

Just nu tycker jag det är grymt kul att sticka, jag undrar om jag inte ska börja på det där Filisilkgarnet genast... Undrar om det funkar till Melodifestivalen, känner jag mig själv rätt så blir det nog så att jag mest lyssnar på låtarna :-)

Varm after ski

Det blev en poncho av en liten liten del av garnskatten  Jag har patentstickat i två färger. Det grå garnet är ett tjockt fyrtrådigt ullgarn från Kilafors. Det vita är tvåtrådigt plädgarn, som jag haft tre trådar av. Jag stickade med stickor nr 7, ett stort stycke som efter blockning blev 70 * 150 cm. Sedan har jag sytt ihop ena sidan och lämnat ett hål för huvudet. Och satt på fransar.

Den blev lite större än jag tänkte mig från början, den är nästan som att krypa in i en filt. Jag tänker att den får följa med till fjällen. Kan vara bra att värma sig med efter en dags skidåkning, innan bastun är igång. För i den här fryser man inte, det är då något som är säkert.

Sockhöst

Sockor. Så väldigt bra om man vill lära sig sticka: Man kan använda ganska tjockt garn och ser snabbt resultat. Det finns många roliga sockgarn som uppför sig lite oväntat, t. ex. de självrandande garnerna som gör att det ser himla avancerat ut. Sockar är ett bra sätt att lära sig teknik: det är hälar och avmaskningar. Man kan pröva på olika metoder att sticka hälar och man kan sticka från tå och upp för att lära sig lite fler svårighetsgrader. Och så bäst av allt: Man gör först en testsocka och har sedan ytterligare en att finslipa detaljerna på.  

Oj vad jag har stickat sockor den här hösten! Och njutit av att hitta tillbaks till lusten att sticka. Några av sockarna har jag visat tidigare. Här är fler:

Sockor med korta skaft till mig själv, eftersom jag främst använder raggsockar som tofflor på hemmaplan. 100 gram Järbo Raggi räckte precis till ett par och då hade jag lite tur med randningen.... Jag stickade med stickor 3 och 4.

Här är ett par som nog blir julklapp till en ung man. Också i Järbo Raggi. 

Mina sockar i växtfärgat 2-trådigt garn har jag visat tidigare. Då prövade jag tå-upp och istickshäl. 

Och här är min egen lilla sock-examen: Ett par i 4-trådigt Opalgarn. Handfärgat, som jag köpte på Syfestivalen i Älvsjö. Jag stickade med stickor 2 och 2,25, med förstärkt häl. De här var riktigt kul att sticka och jag kände mig supernöjd att jag gillade att sticka med så tunna stickor. 

Nu tänker jag att det nog är dags att våga mig på ett lite större projekt. Målet är att använda en del av min garnskatt. Den senaste tiden har jag ägnat en del tid åt att försöka förstå hur patentstickning i två färger fungerar. Med hjälp av Garnstudios instruktionsvideo, några provlappar och en hel del upprepningar så tror jag att jag börjar få kläm på det. 

Garnet är från Kilafors. Det grå är mycket tjockare, så jag tar det vita tunna garnet tredubbelt. Jag tänker att det här ska bli en poncho eller en schal att svepa om mig när det är kallt och ruggigt i vinter. Jag får se hur länge garnet och tålamodet räcker. 

Och under tiden njuter jag av att ha återfunnit hantverksglädjen både i vävning och stickning :-)

Garnskatten

När jag fick Toras vävstol följde det med några flyttlådor fulla med ullgarner. Det var liksom för mycket att ta in just då, så jag packade ner dem och ställde upp dem på vinden. Igår tog jag fram dem och började sortera efter tjocklek. Alltså... jag har så mycket garner... och på bilden finns inte ens stickgarnerna med.

En hel del är växtfärgat, det är krapp, kottar och lavar. Här är de entrådiga ullgarnerna, tror jag måste försöka mig på bunden rosengång så småningom... men de här lägger jag tillbaks på vinden, väl förslutna i plastpåsar, för ett tag framöver.

Det finns också en hel del tvåtrådigt plädgarn. Det är lite olika leverantörer och en del är växtfärgat, jag har mätt och vägt och jag tror de kan fungera ihop. Jag har jobbat lite med de här garnerna i helgen för att se vad jag kan och vill göra med dem. Spola nystan är ett sätt att känna in färger och kvalitet och fundera på vad som kan fungera ihop.

Det här är krappfärgat på ljusgrå ull. Så vackert! Tänkte först att använda de vita, grå och röda nyanserna som varp och det gul-gröna som inslag.

Men efter att ha suttit och räknat på hur mycket som går åt så kan jag konstatera att jag har gulgröna nyanser så det räcker till inslag till två plädar, men inte tillräckligt mycket varpgarn.

De röda nyanserna skulle inte räcka långt alls, så jag tror de får bli stickgarner istället. Så, jag måste nog köpa till lite varpgarn. Går och klurar på om jag ska ha enfärgat vitt, eller lägga in någon grå nyans i varpen också.

Tror det är dags att plocka fram varpan snart igen. Jag har ett par varpflätor med mattvarp färdiga, men är sugen på att ta mig an både det där lingarnet och kanske hinna väva ett par röda löpare till jul. Och så försöka mig på det här med plädar. Mattvarpsflätorna kan få ligga lite... det är kul att pröva lite nytt!

Polarna spolarna

Börjar bli lite kompis med mina spolar med garn. Enkelt på något vis, inte så mycket förarbete, bara att spola på lite med jämna mellanrum. Och så rasslar de lite skönt när man väver med dem.

Det börjar hända något med väven också; det går framåt! Det blir nog en löpare vad det lider. Och det är faktiskt inte så himla dumt att väva med med garn ändå.