Jag blir glad när jag ser den

Minns ni tapetrullen jag köpte bara så där? Nu är det tapetserat och klart. 

  Gången mellan vardagsrum och kök blev så fräsch och ljus. Väl värd arbetet.

 Hyllan är uppsatt på samma plats igen.

Jag är ju svag för torkade fröställningar av olika slag. Framförallt av lokor. Då förstår man nog varför jag förälskade mig just i detta mönster. Jag blir glad när jag ser den.

I morgon börjar september. Jag som gillar hösten säger välkommen! 

Ps. Tapeten heter Nora och kommer från Boråstapeter.

I väntan på bättre tider

Eller... i väntan på en regn- och ruskdag. En rulle reatapet som hastigt och lustigt inhandlats och ska sättas upp på väggen bakom pallen. Ibland får man för sig saker. Det är jag väldigt bra på.

Föll för det enkla mönstret med lokorna. Det blir en liten förändring som kommer att lyfta passagen mellan vardagsrum och kök. Ni ska få se!

Ha en fin dag.

Balkongpyssel

Jag fick en leverans nyskördade pilkvistar häromdagen. Behövde bara andas om behovet så låg en bunt utanför dörren. Vadå till... undrar ni? Jo, jag behövde...

... komplettera den stora balkongkrukan som blev iklädd just pilkvistar för fyra år sen. Genom åren har kläderna liksom glesnat och krympt och behövde påfyllning. Krukan har haft en klematis som inneboende under några år men den har fått ett nytt och bättre liv hos dotter Åsa. I år ska krukan härbärgera annan växtlighet är det tänkt. Nu är den redo! Här kan du läsa Sagan om krukan som fick en ny identitet.

Men när ska vi kunna börja balkonglivet på riktigt? Både jag och alla övervintrade pelargoner längtar ut!

Ha en trevlig helg medan vi längar!

Hemma hos mig

Hemma hos mig finns sällan något nytt att titta på. Samma gamla vanliga... av allt. Nu när jag har tid över, en konstig känsla efter att ha skrivit sedan i maj, vet jag inte riktigt vad jag ska göra av den. Tiden alltså. Då sätter jag på mig kanske-ändra-på-något-glasögonen... och plötsligt ser jag att nyponkvistarna, som nu torkat och inte hann bli så röda som jag trott, inte alls ska sitta kvar på vitrinskåpets dörrar i köket...

... nej, de ska istället hänga på gardinerna i burspråket! Jag tycker de passade ännu bättre här. Gardinerna är tunna i krinklad bomull och jag köpte fyra färdigsydda längder på Röda Korsets second hand för 50 kronor i våras, jo det är sant!

Inga stora förändringar behövs för att jag ska bli glad. Eller gladare... oftast är jag ju glad. Och nu hänger två små kransar av snören på vitrindörrarna i stället. Och de är inte heller nya, de har hängt där förut. Ett ombyte förnöjer... i alla fall mig.

Nu gör vi den kommande novemberveckan så bra vi kan. Eller hur?

Enkelt, gratis och ännu en kvistlampa!

Ibland kommer mina akrylfärger fram. Men inte för att användas till det de är menade för. Nej, jag använder dem när jag vill måla mindre saker.

Som den här gamla stela lampfoten jag sneglat på en längre tid.

Började med att blanda till färgerna. Först blev den för gul och toppen för röd... så blanda om, blanda rätt! Och låt torka, det går på några timmar. Ser ni kvistarna? Just det, det blir ännu en kvistlampa!

Bara att klippa kvistar i lagom längd, sätta runt och knyta ihop med band eller snöre. Verkligen lätt som en plätt!

Nu står den på sin plats i sovrumsfönstret med lite mer karaktär och pondus... eller hur? Ett helt gratis sätt att piffa upp en gammal trött lampfot. Här och här kan du se mina andra kvistprojekt.

Nu har frosten slagit till, dagen efter förra inlägget fick jag hastigt plocka in alla växter som skulle vinterförvaras. Vilken tur att jag hann dokumentera i tid!

Ha det oktobergott!

När det slitna får nytt liv

När dagen är helgrå och regnet inte bara hänger i luften då tar jag fram det slitna sängöverkastet och syr tre kuddfodral av det. Tycker om randningen som är mer grön/vit än bilden visar. Tycker om återanvändningen också. Nu återstår handsömnad, visar sen när det är klart.

När jag letade tråd hade jag 16 gröna rullar, alla i fel nyans. Måtte ha sytt mycket grönt i min dar. Nåja, det funkade kanske rent av bättre med beige.

Nu ska jag göra årets första kantarellmacka. Den har jag längtat efter!

Må gott alla vänner!

Inspiration, beslut, handling

Jag har alltid tyckt så mycket om den ärvda mjölbyrån som kommer från morfars barndomshem. Den är så vackert sliten. Och därför sneglade jag på den när jag till slut bestämt mig för att måla det här...

Minns ni blocketfyndet jag gjorde för ett halvår sen? Tyckte det lilla nätta skrivbordet var så fint omålat. Det är gammalt och vackert tappat, ingen spik eller skruv finns. Men, nja... efter lite velande hit och dit så bestämde jag mig för att måla det vitt. Men inte statiskt vitt utan jag skulle försöka få till en patina som påminde om mjölbyråns... helst skulle det se ut som ett slitet 1700-talsskrivbord.

Det blev många lager färg. Använde mig av vattenbaserad vit färg som jag experimenterade fram till olika nyanser genom att blanda i färgpigmentet grön umbra i omgångar. Tunnade med vatten också och jobbade fram lager på lager med pensel, tygtrasa och svamp. Så roligt!

Försökte tänka vad det naturliga slitaget borde vara. Aktade mig för att slipa med sandpapper utan gned med knölig tygtrasa och använde svampens grova sida försiktigt innan färglagret torkat helt.

Jag ville få fram den rätta känslan av ett gammalt slitet skrivbord. Inte för mycket, inte för lite... det gäller att sluta i tid.

Jag blev nöjd med resultatet. Beslaget till lådan kommer inte att passa nu. Jag ska försöka få tag på en tidstypisk träknopp som jag målar in på samma sätt.

Letade fram en spegellampett som legat till sig på vinden och som jag tycker passar nu.

Och stolen som jag lade ner så mycket arbete på att skrapa bort den vita färgen från... ja, den har blivit vit igen. Men den valde jag att måla helvit. För mycket eller för lite skämmer allt. Det är blandningen som gör det hela själfullt.

Hoppas nu maj bestämmer sig för att bli den månad man förknippar den med. Jag vill plantera ut de vita Verbenor jag köpte på trädgårdsmässan i Tällberg igår. En fin mässa som växer varje år och för mig och döttrarna blivit en tradition att besöka.

Jag vill tacka för alla fina kommentarer jag får från er. De värmer och glädjer!

En fin söndag och en bra vecka önskar jag er.

Lön för mödan

Slitet är över, bordsskivan är klar. Värt varenda minut... jag menar timmar... jag menar dagar.

Mörkare än jag trodde, har totalt glömt att bordet hade den färgen från början, alltså innan det fick alla lager färg.

Jag valde att behålla underdelen vit och är nöjd med det. Tycker om kontrasten.

Upplever att köket känns lugnare... märkligt.

Nu ska jag hålla mig lugn ett tag. Tror jag. Men balkonghäng blir det nog inte på ett tag. Minusgrader i natt. Men vi får ha tålamod...

Helg igen... må så gott!

Mer förändring i köket

Som sagt... det ena drar det andra med sig. Jag målade ju köksstolarna svarta för att jag köpte nytt tyg att klä om sitsarna med och tyckte att gamla avskavda vita färgen på stolarna hade gjort sitt.

Jodå, de nymålade stolarna med sina nya dynor blev bra. Men... nog är bordet väldigt vitt... och opersonligt på nåt sätt? Den gamla idén om att...

... ta bort de tre lager färg skivan är målat med blev plötsligt helt nödvändig. Och såklart när det gäller mig ska det ske på stört. Först försökte jag skrapa bort färgen. Helt omöjligt. Min lokala färghandlare rekommenderade en miljövänlig färgborttagningsgele, Paint remover, men han sa också att eftersom jag målat med akrylfärg så skulle det inte räcka med ett lager.

Det gjorde det inte heller. Fyra strykningar med plast över och skrapade mellan varven fick jag göra. Men det gick och fram kom gamla fina skivan... varför i jösse namn målade jag bordet överhuvudtaget en gång?? Tycker om brytningen mellan skivans bruna trä och benens vita färg så därför lämnar jag dem vita. Bordets själ har fått komma fram igen. Som synes så är andra halvan under arbete. När den är klar, så tänkte jag använda mig av Bivax balsam som jag provat till tidigare avlutade möbler med bra resultat. Snart kan jag visa hur det blev.

Så kan det gå i min värld när nytt tyg till stolsistarna får hela köksmöbeln att förändras. Du är för petig tycker säkert många... tycker inte jag!

Glad Valborg önskar jag er. Här är det eldningsförbud så brasan får i år njutas genom teven.

Det ena ger det andra...

Det började med att jag bestämde mig för att det slitna linnetyget som suttit på köksstolarnas sitsar skulle bytas ut. Det hade gjort sitt efter många års trogen tjänst. Inte bara en gång hade det sprättats av, tvättats och stiftats på igen. Så jag tog en promenad till fina inredningsbutiken Kol & Rosor (3000 steg i sakta mak, hurra!), affären där det finns mängder av underbara tyger att välja på.

Men jag visste vad jag skulle ha, ett rutigt svart och linnefärgat tyg i stadig kvalitet. När jag kom hem tog jag av alla sitsarna och tänkte börja sprätta av det gamla tyget... Tittade med nya ögon på mormors slitna stolar och fick en idé...

Ja, nog är det lätt att det ena ger det andra. Fortsättning följer...

Hyllan på plats och ett I-landsproblem

Nu är den målad och sitter på plats, hyllan jag sågade till. På något sätt så knyter den ihop tv-väggen nu. Tv:n blev inramad och därför inte så framträdande som tidigare. Alla saker jag plockat upp på den har haft andra platser tidigare. Inget nytt.

Så ser det ut på hyllan just nu. Nästa vecka kanske det är ändrat, jag tycker ju om förändringar. Förmodligen blir den så småningom fylld med böcker, det börjar bli trångt i bokhyllan.

Undrar ni vad den fula misspassade bruna väggdosan är för något? När jag flyttade in för sex år sen så ville jag ta bort den. Men se det gick inte för dosan är en mätare som ger ett genomsnittsvärde av inomhustemperaturen för hela huset och finns bara i vissa lägenheter... såklart i min. Inte mycket att bråka om men stör mig enormt, det gör den. Ett I-landsproblem... jag vet. Tänker nu att jag kan sätta en växt på hyllan som får hänga ner och dölja fuldosan. Ja, så får det bli!

Ha det gott!

Har man inget jobb skaffar man sig!

Jaha. Så var jag där igen. En förändring på gång. Ni kanske minns söta stolen som hörde till det blocketfyndade skrivbordet? Den här...

sötnosen. Den visade sig vara för låg. Trots ett försök att sy en högre dyna blev den obekvämt för låg. Nej, den får bli en prydnad och ett tillskott när vi blir många runt borden. Istället...

... så skrapar jag av vita färgen från min ursprungliga skrivbordssol, målad en gång när jag ville ha allting vitt. Den stol jag sitter precis lagom högt och bekvämt på. Jag använder mig av skrapmetoden, har använt mig färdigt av olika kemiska metoder genom åren. Det tar tid men det har jag ju obegränsat av. Och den kniven jag skrapar med har skrapat fram originalfärg på möbler förr kan jag säga. Ja, har man inget jobb så skaffar man sig!

En fin vecka önskar jag er!

Pyssel i novembermörkret

Idag har jag hängt upp en ljusslinga i sovrumsfönstret. Ja, jag vet att jag sa att jag skulle vänta... men det är ju så mörkt!

I kartongen tillsammans med ljusslingan låg de små blomklockorna kvar sen förra året. Bara att trä på igen. Så söta och visst blir ljusslingan finare? Jag såg dem i livsstilsprogrammet Strömsö förra året. De är klippta ur en, nej två, äggkartonger.

Inte så fina på nära håll kanske, men på håll så blir de helt bedårande. Enkelt och roligt att göra. 

Önskar er alla en god helg.

Röda pelargoner och vintergardiner

Köksfönstret får härbärgera de pelargoner jag tänk spara till nästa år.

De blommar ännu fint och passar i mitt nyputsade fönster och med vintergardinerna på plats. Jag vill ha varmt och ombonat runt mig den här tiden.

Iris hälsar och säger att det var aldrig frågan om att hon inte skulle gilla fårskinnet jag lagt ut åt henne. Det var helt mitt påhitt påstår hon. Okej då. Vill också meddela att efter den här bilden togs så har jag putsat de här fönstren också.

Jag tycker fönsterputsning är det värsta hushållsarbete som finns. Bytt till bruna linnegardinerna har jag också... höstmys rakt igenom! Ser ni gamla olivträdet? Där får det stå till balkongsäsongen börjar igen nästa år. Då klipper jag det rejält, nu tycker jag det spretar vackert. Om någon funderar så är det byggställningar utanför. Målningsarbete pågår. Och tro det eller ej, de lyckades borra rakt genom vardagsrumsväggen bakom soffan när de skulle fästa förankringspunkter till ställningen. Hej och hå!

Glad höst!