Baby converse x2 - forts

Två par baby converse samtidigt, vad betyder det? Tvillingar! Moderskapets närmsta vän skulle bli farmor och hon frågade om jag kunde virka två par baby converse (redan i höstas faktiskt). Jag började med dem i slutet av förrförra veckan (i sista stund som vanligt) och blev klar i Fredags. Fick veta strax efter att tvillingarna hade anlänt på BB...samma dag! Vilken tajmning. Lillräven fyllde dessutom 6 år, så det blev ett populärt datum.


Och eftersom skorna skulle bli en gåva, så kunde jag liksom inte låta bli att göra en låda till dem. Jajjamensan, byggde minsann ihop en låda från grunden, slog in underdel och överdel var för sig, letade fram rosa prasselpapper och knöt en rosett av spets som limmades fast på lådans överdel. Det blev en hel del jobb (limmet tog dessutom slut) och det var mycket mer tidskrävande än vad jag trodde. Men är nog nöjd med resultatet. Klart skorna ska ha en alldeles egen matchande låda! Vem vet, kanske kan de förvaras i den sedan? Lite som en minnesask.


...och det var lite svårt att skiljas från lådan faktiskt. Den var ju BLÅ.

Baby converse x2

Det här är vad jag har pysslat med ungefär en vecka tillbaka (blev klar i förrgår):


Den svenska översättningen av detta mönstret finns hos Pysselkiisen och originalet på engelska hittar ni Här.

Desirées dop och babyconverse

Igår var en bra dag. Igår var jag någonstans i närheten av Halmstad och bevittnade sötaste tösen när hon döptes. Lilla 6 månaders Desirée. Försökte fota hela händelsen så gott jag kunde, men önskar innerligt att jag hade en bättre kamera (spara spara spara). Det var så kul att få träffa T igen och äntligen få se hennes lilla dotter irl. Tiden går fort och poff så försvinner över ett år liksom. Men nu lyckades jag fånga både T och hennes C på bild minsann. Och lilla Desirée såklart. Fin liten familj :)

Och självklart blev min gåva något handarbetat (klirret i kassan är inte på topp). Det var en liten kamp innan jag blev nöjd med över vad det skulle bli. Först började jag frivirka på en kanin, men tyckte inte om garnet. Övergav kaninen för att påbörja en skallra i gammelrosa och lyckades rätt bra med själva "skallret" och bollen, men sedan blev jag fundersam över om den kanske blev för stor. Så det blev inget handtag på skallran, utan jag satte igång med att virka ett par babyconverse istället. Det stod att de skulle bli 11,5 cm i mönsterbeskrivningen och trots att jag använde det rekommenderade garnet så blev sulan bara 8,5 cm. Jahopp, tänkte jag och lade till ett extra varv. Kom upp till 9cm och kände mig fortfarande inte nöjd, så jag ökade även maskor i sista varvet och fick tillslut ca 10cm. Det visade sig också att jag fick öka rader och maskor på resten av skon för att det skulle stämma i slutändan (Kanske virkar jag för hårt? Kan det vara det som är problemet?). Nåja...Lördagens kväll och natt försvann iaf och snörningen fixade jag i bilen på väg till kyrkan (hade tur och kunde åka dit med T's mamma). Hann också fota skorna lite snabbt i bilen:
Efteråt blev det fika i en hyrd lokal, samt lite mingel och ytterligare fototillfällen. Sedan avslutades allt med presentöppning. Och utöver T, så fick jag även träffa lite andra trevliga ansikten som jag kände igen. Och allt gick bra, trots allt folk. Bättre än bra faktiskt :)Dock slocknade jag som en sönderslagen lampa så fort jag kom hem. En heldag bland folk tar slut på energin snabbt som attan, speciellt när man inte är van vid det hela. Men det var välförtjänt sömn, måste jag påpeka (eftersom föregående natt endast innehöll 40 minuters vila) så det kändes helt okej trots att klockan inte ens var 19.00 :P