Vera Vorontzoff

Sonja Kovalevsky

Igår skrev jag om en biografi över Sonja Kovalevsky, matematiker och författare. Ryska och svenska. Idag blir ämnet en av Sonjas böcker Vera Vorontzoff. Manuskriptet var i stort sett klart när Sonja gick bort alldeles för tidigt 1891. Hon hann läsa upp manuskriptet för några väninnor och diskutera vissa ändringar med dem innan hon dog. Med ledning av det samtalet skred bl a Ellen Key och Ann-Charlotte Leffler till verket och boken om Vera Vorontzoff kunde publiceras året därpå.

Till en början är likheterna mellan Sonjas egen uppväxt och Vera Vorontzoffs ganska lika. Bägge växer upp under goda omständigheter på ett ryskt gods, avlägset beläget på landsbygden. Händelsen då bönderna fick sin frihet från livegendomen av tsaren, skildras ingående i boken och det är en berättelse från Sonjas barndom. Vera är en drömmande flicka som intresserar för att göra gott och hennes högsta önskan som tonåring är att åka till Kina och missionera. När en granne träder in i hennes liv som lärare ändras hennes livs inriktning. Hon blir förälskad. När mannen döms till förvisning till Sibirien vill hon gifta sig med honom och följa honom i förvisningen. Ett klart fall av uppoffring alltså. Han hinner dock dö innan Veras planer kan sättas i verket.

Vera får ärva sin älskade och med pengar på fickan drar hon till St Petersburg för att hitta ett lämpligt sätt att "göra gott" på, men hur?. En gäng nihilister står inför rätta och här hittar Vera äntligen sin chans till offer och martyrskap. Hon ska gifta sig med en av fångarna för att rädda honom från ett hårt straff.

Jag blev inte särskilt imponerad av Vera Vorontzoff. Goda människor som är villiga att hjälpa andra kommer förhoppningsvis alltid att finnas, men att gå till de extremiteter som Vera gör är absurt. Hennes febriga sätt att engagera sig och driva en omöjlig sak är bara jobbig och själv är hon smått hysterisk. Detta var inte en berättelse som föll mig på läppen.

Dags för Sonja Kovalevsky

Min kampanj att i år läsa kvinnliga 1800-författare från Sverige rullar på. Nu har turen kommit till Sonja Kovalevsky. Hon är nog tämligen okänd i Sverige, i vart fall har jag aldrig hört talas om henne innan jag började gräva i 1800-talet. För att lära mera om henne innan jag läste något av hennes verk, tog jag hem Gunnel Weidel Randvers biografi från biblioteket.

Biografin visade sig vara lättläst och gav ett fascinerande porträtt av en fascinerande kvinna. En kvinna var öde även i våra dagar skulle vara smått anmärkningsvärt. Född i rysk högreståndsmiljö på ett gods som för tankarna långt tillbaka tiden, hamnade Sonja i sin ungdom i radikala kretsar i St Petersburg där hon började studera. Hon ingick ett resonemangsäktenskap för att få chansen att åka utomlands för fortsatta universitetsstäder. Det var främst en framtid inom matematiken hon siktade på.

Det var svårt för kvinnor att slå sig fram i den akademiska världen i slutet av 1800-talet, men när den nystartade högskolan i Stockholm visade sig vara villiga att anställa henne som professor, kunde hon bara inte säga nej. Det blev några intensiva år i Sverige, men dessvärre inte helt lyckliga. Hennes enda barn kände hon att hon inte kunde ta hand om på bästa sätt och flickan bodde långa tider hos främmande människor medan Sonja slet med sin akademiska karriär och sitt litterära skapande.

Sonja Kovalevsky fick flera svenska vänner, även om hon sågs som en ganska främmande fågel. Ann-Charlotte Leffler kom att stå henne nära och efter Sonja allt för tidiga död skrev Leffler klart ett manuskriptet Vera Vorontzoff. (Denna bok skriver jag om imorgon på bloggen).

En rysk klassiker

Ivan Iljitjs död är en av Leo Tolstojs mindre kända böcker, men en verklig liten pärla och en bok som jag hade svårt att lägga ifrån mig när jag väl börjat läsa.

När advokaten Ivan Iljitj ligger på sin dödsbädd får läsaren ta del av hans liv som det tett sig fram tills nu. Det är ett för tiden ganska vanligt liv skulle jag tippa på men på det sätt som Tolstoj förmedlar det ter det sig futtigt, misslyckat och ganska olyckligt. Iljitj har på ytan varit framgångsrik och nått högt i karriären. Pengabekymmer tränger trots det på. Det kostar att vilja tillhöra societeten och ha en perfekt yta. Han äktenskap är olyckligt. Han har aldrig älskat sin hustru och nu efter 20-talet års äktenskap går hon honom på nerverna. Hon tjatar honom till döds. Den enda tröst och lindring han får finner han hos en tjänare, en man han betalar för att lindra hans smärtor och se till hans välbefinnande.

Nu på slutet av livet börjar han hata allt och alla runt omkring honom. Han får ingen hjälp av sin läkare, tvärtom finner han honom märkligt distanserad. Tolstoj tränger djupt in i Iljitjs själ och det blir en spännande psykologisk resa med mycket mänskliga förtecken.

Bokhyllerunda - X

I min egen bokhylleodyssé över personer som på ett eller annat sätt odödliggjorts i en bok har jag kommit fram till bokstaven X. Tack vara Xenia, storfurstinna av Ryssland och syster till siste tsaren, kan jag fylla den här bokstaven. Duon John van der Kiste och Coryne Hall har skrivit boken om henne som är på engelska.

Bokhyllerunda - P

P får stå för Peter den Store. En stor man i flera bemärkelser, inte bara fysiskt en jätte på över 2 meter med märkvärdiga kroppskrafter utan också stor för att han väckte Ryssland ur sin gamla slummer och släpade in det i det moderna västerländska samhället. Naturligtvis var han också Karl XII ständige motståndare och nemesis. En mycket osympatisk man som behandlade sin familj, vänner och motståndare på samma tyranniska vis. Den här biografin är skriven av Henry Troyat som är något av en specialist på kungliga porträtt.

En munter begravning - Ljudmila Ulitskaja

I början av boken tänkte jag, ”så typiskt den ryska berättartraditionen med ett så myllrande och varierande persongalleri” men den känslan försvann allteftersom jag läste. Persongalleriet består till största delen av en rad olika kvinnor som alla vakar i en lägenhet i New York över Alik som snart ska dö Samtliga där är exilryssar som på ett eller annat sätt hamnat i USA. Det följer en del tillbakablickar och förklaringar till de olika kvinnornas relation till Alik. Han är väl egentligen huvudpersonen men får stå tillbaka för kvinnorna runt omkring honom.

Hans död och hur han bärs ut i en sopsäck blir nästan som en bisats. Han tar däremot revansch på ett härligt sätt under samlingsstunden efter begravningen, härav bokens titel, ”Den muntra begravningen”.

Trots den dystra titeln blir boken aldrig tung eller för sorgsen att läsa. Den melankoliska ryska folksjälen lyser igenom. Blandningen av allvar och burlesk humor är bara så tilltalande. Jag läste den med glädje och tyckte om den, men kanske inte så mycket att jag läser fler böcker av författaren.

Boken ingår i etapp östeuropa som vi som följer Lyrans bokgeografi läser i februari. De andra två böckerna har jag avskrivit. Jag började på Esterházys bok men gav upp efter drygt två timmars läsning, den var inte alls i min stil. Szymborskas lyrik har jag försökt mig på tidigare men inte fastnat för.

Östeuropa
Ingen konst - Péter Esterházy (Ungern) Gav upp
En munter begravning - Ljudmila Ulitskaja (Ryssland) Läst och gillat
Här - Wisława Szymborska (Polen) Hoppar över