En del böcker och människor kommer in i ens liv vid precis rätt tidpunkt, kanske när som vi behöver dem mest. Detta var fallet för mig med Bönbok för utmattade och dess författare Marianna Agetorp. (Mötet med henne har jag tidigare skrivit om här).
Bönboken har varit som en livboj för mig och jag har läst och läst om och bar den med mig i handväskan varhelst jag skulle den första tiden. Bönerna, som egentligen tar form av dikter, har en sällsam kraft och har talat till mig rakt in i själen. De har hjälpt mig att komma till ro och acceptera min utmattningssjukdom, lärt mig att ta emot hjälp från oväntade håll. Och inte minst har bönerna hjälpt till att öppna ett fönster till mig själv och min själ och låst upp en hel del knutar.
Mot samma mål
Tack för den stora maktlösheten
för tröttheten som stillar mig
Inget orkar jag
Vilar i min utmattning
och öppnar hjärtats hand
mot en högre stjärnhimmel
De okända färdvägarna
får mig att vila vid varje rastplats
och alla skyltar visar
mot samma mål
utan att jag ännu
kan uttala dess namn
Säg bara tid
Du kallar mig utmattad
men så långt ord
skulle jag själv
aldrig orka uttala
Säg bara tid
och jag ska motta
som en livboj
runt min viloplats
Det är länge sedan jag har blivit så berörd av texter som dessa böner/dikter. Tack Marianna för bönerna och för övrigt stöd och uppmuntran du gett mig!
Marianna Agetorp har en egen blogg och webbshop som du kan hitta via denna länken. http://agetorpmarianna.wordpress.com/