Bibliotekarien som har maxkoll

Jag är imponerad. Margaretha på Älta Bibliotek har läst Spåren och tagit till sig karaktärerna på djupet och förstått spelet mellan dem ner i minsta detalj. Vi diskuterade också det intressanta "läsartraumat" kring Björn Karlén. Med sådana läsare är det lätt att vara författare. Låna böcker där så får ni garanterat bra hjälp. Jag har lovat att komma tillbaka i höst. Det gör jag gärna.

Lite om karaktärerna del 3

Jag måste skriva några ord om Ragnarök. Den flegmatiske chefredaktören tycker jag själv är en rolig karaktär. Hans fokus ligger naturligtvis på att ratta Eskilstunaposten, men han är mäkta stolt att ha en före detta Expressen-reporter i sitt Strängnäs-stall. Stoltheten minskar naturligtvis inte efter Fredriks bedrifter i Spåren på bryggan.
Jag är i högsta grad intresserad av trovärdighet i det jag berättar - som förhoppningsvis mina läsare har noterat och kanske uppskattat - men en bra historia måste också ha några extra färgstarka karaktärer. Arne Kyrkström, Ragnarök och för all del finanskommunalrådet (vars potential kommer att utvecklas avsevärt i nästa bok) hör till denna kategori. Det finns flera karaktärer som förtjänar att utvecklas och som läsarna borde få känna bättre. Men Ragnarök är inte nödvändigtvis en sådan person. En del av hans tjusning för mig är att han är både beräknelig och oberäknelig på en och samma gång. Läsaren vet att han kommer att orsaka massiv irritation och kanske till och med skapa rejäla konflikter runt sig, men samtidigt går det inte att säga när han kommer att slå till nästa gång, eller hur.
Jag är inte så intresserad av hans känsloliv eller hans livshistoria utan mer av hur hans agerande påverkar andra.

Lite om karaktärerna del 2

Vad ska man säga om Arne Kyrkström?
På många sätt en av de intressantaste figurerna i boken, tycker jag själv.
En gummiman som anstränger sig för att vara alla till lags. Obrottsligt lojal mot sina vänner, men utan tillstymmelse till självkänsla. Eller...
Han är mäkta stolt över sin bilhandel och den är onekligen framgångsrik. Han har ett snålt (eller sparsamt) drag som alltid måste få utrymme, även när han själv vet att han har råd och hela poängen med utgiften är att glänsa (se hans val av tjänstebil, till exempel). Han vill så gärna vara något av en vinkännare, men kommer aldrig förbi Systembolagets standardsortiment.
En man så präglad av skuld över alla fel han har begått att han inte kan skilja på vad som är viktigt eller oviktigt. En man så uppfylld av sig själv att han inte ser sin egen roll i dramat som spelas upp runt omkring honom.
Det är ingen slump att det är andras insatser som leder till att han kommer att göra en kritisk insats i historiens upplösning.

Lite om karaktärerna del 1

Jag har sagt tidigare att karaktärerna är oerhört väsentliga för mig i mitt skrivande. För den intresserade läsaren kan det därför kanske vara roligt att höra lite mer om hur jag ser på de olika figurerna i Spåren på bryggan, inte minst de som kan förväntas spela en roll i fortsättningen. Jag tänkte börja med Ulla Gense.
Ulla är redaktionsräven, en kvinna med stor kompetens och mycket yrkes- och livserfarenhet. Det är svårt att inte tycka om Ulla trots hennes lite buttra framtoning. Hon har varit med om flera traumatiska händelser i sitt liv, men hon är på inget sätt ett offer.
Ulla är en Strängnäspatriot, en medmänniska och - som Fredrik uttrycker det - en rasande bra reporter.
Ulla är också en motvikt till den bombastiske chefredaktören Ragnarök och dynamiken dem emellan tycker jag är intressant i sig.
Ulla kan inte förväntas spela en lika framträdande roll i nästa bok, men hon rör sig ändå hela tiden nära berättelsens nav som det ankare hon är. Det finns många sidor av hennes personlighet kvar att belysa.

Sickla Galleria idag kl. 17!

Nu är det signering igen. Denna gång i min nya hemkommun. Akademibokhandeln i Sickla Galleria närmare bestämt. Ett tag hoppades jag på att ljudboken skulle vara utkommen till idag, men inte helt oväntat får vi vänta två veckor till. Kan jag hjälpa det så har jag med dem till Bokia Strängnäs den 15/12.
Det ska bli mycket roligt att få läsare i Nacka. Gallerian är jättefin och det blir allt oftare som jag äter lunch där. Kanske något som måste få slinka med i en kommande bok, vem vet?
Jo, jag erkänner. Jag samlar på miljöer. Hur spännande en handling än är så är miljön där det sker minst halva grejen, tycker jag.
Men miljön består naturligtvis av många saker, inte bara väder och vind, natur och hus. Människorna är oftast det som gör det riktigt intressant.
Jovisst, jag samlar på karaktärer också!
Nu vässar jag pennan.

Fredrik Gransjö startar grupp på Facebook!

Våldsspiralen i Strängnäs är onekligen oroande... Det tycker i alla fall journalisten Fredrik Gransjö som har startat ett diskussionsforum på Facebook som heter "Mord i Strängnäs". Besök gärna honom och hans vänner där och tyck till om situationen.
Fredrik ser sig själv som gruset i ögat på makten. Åtminstone på det lokalpolitiska planet. Vad ska finanskommunalrådet hitta på härnäst?
Har verkligen polisen tillräckligt med resurser?
Frågorna hopas, men vi får se om det blir några tillfredsställande svar.