Lite om karaktärerna del 3

Jag måste skriva några ord om Ragnarök. Den flegmatiske chefredaktören tycker jag själv är en rolig karaktär. Hans fokus ligger naturligtvis på att ratta Eskilstunaposten, men han är mäkta stolt att ha en före detta Expressen-reporter i sitt Strängnäs-stall. Stoltheten minskar naturligtvis inte efter Fredriks bedrifter i Spåren på bryggan.
Jag är i högsta grad intresserad av trovärdighet i det jag berättar - som förhoppningsvis mina läsare har noterat och kanske uppskattat - men en bra historia måste också ha några extra färgstarka karaktärer. Arne Kyrkström, Ragnarök och för all del finanskommunalrådet (vars potential kommer att utvecklas avsevärt i nästa bok) hör till denna kategori. Det finns flera karaktärer som förtjänar att utvecklas och som läsarna borde få känna bättre. Men Ragnarök är inte nödvändigtvis en sådan person. En del av hans tjusning för mig är att han är både beräknelig och oberäknelig på en och samma gång. Läsaren vet att han kommer att orsaka massiv irritation och kanske till och med skapa rejäla konflikter runt sig, men samtidigt går det inte att säga när han kommer att slå till nästa gång, eller hur.
Jag är inte så intresserad av hans känsloliv eller hans livshistoria utan mer av hur hans agerande påverkar andra.

Lite om karaktärerna del 1

Jag har sagt tidigare att karaktärerna är oerhört väsentliga för mig i mitt skrivande. För den intresserade läsaren kan det därför kanske vara roligt att höra lite mer om hur jag ser på de olika figurerna i Spåren på bryggan, inte minst de som kan förväntas spela en roll i fortsättningen. Jag tänkte börja med Ulla Gense.
Ulla är redaktionsräven, en kvinna med stor kompetens och mycket yrkes- och livserfarenhet. Det är svårt att inte tycka om Ulla trots hennes lite buttra framtoning. Hon har varit med om flera traumatiska händelser i sitt liv, men hon är på inget sätt ett offer.
Ulla är en Strängnäspatriot, en medmänniska och - som Fredrik uttrycker det - en rasande bra reporter.
Ulla är också en motvikt till den bombastiske chefredaktören Ragnarök och dynamiken dem emellan tycker jag är intressant i sig.
Ulla kan inte förväntas spela en lika framträdande roll i nästa bok, men hon rör sig ändå hela tiden nära berättelsens nav som det ankare hon är. Det finns många sidor av hennes personlighet kvar att belysa.