Vi närmar oss slutet...

I veckan var mäklaren här för att få all information inför försäljningen. Det har blivit en veckas förskjutning och det är vi bara glada för. Man tror till en början att det bara är lite småkrafs som ska fixas, men det blir mer jobb än man trott. Nu har vi två helger på oss att färdigställa allt innan fotograferingen 27-28 april. Den veckan kommer även huset ut på nätet och visning blir söndag 17 maj.

Jag är helt slut, är tvungen att ta power naps på dagarna. Vet inte om det är min obefintliga stresshantering som kickar in. Grejar inte att hålla detta höga tempo hela vägen. Tufft är det för min kära man som får dra det tunga lasset. Men min "krasch in i väggen" har satt sina spår, jag blir aldrig den jag varit. Och stress funkar inte för mig... Jag sover och sover... Idag var jag med min käras bil till verkstaden i Nyköping. På hemväg höll jag på att somna vid ratten, var tvungen att ha fläkten med kall luft rakt i ansiktet för att hålla mig vaken. Har numera också en burk med energidryck i bilen...

Eftersom min man arbetar, blir det jag som får köra och uträtta ärenden, handla hem alla grejer, ringa och fixa, hålla reda på allt. Det blir för mycket... Men det är bara att acceptera att man inte är på topp längre. Jag behöver mer pauser och mer tupplurar för att orka...

Har även hunnit fylla jämnt i veckan, vilket var en mer positiv händelse än jag föreställt mig. Faktiskt! ;) Blev uppvaktad med blommor och överraskningar från bästa sonen, vänner och grannar. Glädjetårar och skratt, precis som det ska vara på en födelsedag, Ser nu framemot spadagspresenten med bästa grannvännerna. Den dagen kommer att uppskattas alldeles oerhört när denna hysteriska fas är över.

Längtar också att få komma iväg med min kära för en avkopplande helg när huset är sålt.

Fler finns här som också är helt slut...

Nu kurar jag in mig...

Tack och lov var jag ute igår för lite nödvändig shopping. Idag kurar jag vid brasan, med ljusen tända. Hela morgonen har strömmen gått i korta perioder. Snön yr och det blåser kraftigt. Plogtraktorn var förbi här vid 5-tiden, men nu är vägen nästan dold av drivsnön.

Kära mannens bilresa till jobbet i huvudstaden tog ca 2,5tim idag. Trafiken var lugn och sansad för en gångs skull.

Det har varit fruktansvärt kallt här i början av veckan, -15. Och jag har skattat mig lycklig över sommarens investeringar i både bergvärme och insatsen till vår öppna spis. Vilken ljuvlig känsla att på morgonen komma ner till köket och där är lika varmt och skönt som kvällen innan. Har inte glömt känslan av +13 innan vedpannan fått fyr och temperaturen sakta klättrade uppåt.

Den där romantiska lantliga drömmen har reviderats, rejält ... ;)

Dagens prestation ska bli att sopa rent utanför min egen dörr... och skotta upp gångvägarna till huset och vedboden.

Till helgen hoppas vi på lite bättre väder, då vi gör en biltur till Sigtuna för att träffa vännerna som är bosatta där. Ska försöka hinna träffa A & I på lördag eftermiddag och sedan blir det middag med övernattning hos K & M. Och om inte min kära man har alltför bråttom hem på söndag, hoppas jag att vi hinner med ett besök på Sigtuna Julmarknad.

Och schwoosh så var det juli...

Det blev ett litet uppehåll här inne.

Kan inte säga att jag har haft fullt upp, utan mer att jag befunnit mig i ett njutningstillstånd, levt närvarande, i nuet och försökt ta tillvara de där solglimtarna vi fått under junimånad. Visst har det regnat mycket, men trots allt har det varit sol under de dagarna som varit betydelsefulla. Som midsommarafton, underbar sol med sillunch tillsammans med bästa grannarna. Sillunchen startade med provsmakning av färska nykokta sörmländska kräftor. En liten försmak av vad som komma skall i augusti. Vi hann även med poolbad och sedan en fantastisk grillmiddag av grillkungen himself, d v s min älskade man. Det blev även en kubbmatch på nattkröken. Får bara meddela att jag var outstanding! Och självklart vann mitt lag... :D

Tidigt söndagmorgon,  efter midsommarfirandet, rattade vi norrut mot Tällberg. Vi hade givit en övernattning med spa till en av våra vänner som fyllde jämnt. Och för att hon inte skulle känna sig ensam följde självklart vi två andra tjejer med.

För en gångs skull släppte jag kontrollen eftersom det inte var jag som körde. Förutsatte att karta eller GPS var medtagna. Rutten var superenkel enligt föraren, rakt fram hela tiden mot Sala... Vi hann inte mer än till utkanterna av Västerås då jag tyckte att vi "nog inte skulle köra rakt fram hela tiden". Och plötsligt var vi på E18... men åt fel håll! Jag antydde att "Köping inte borde stå på skylten om vi var på väg norrut". Och vi schwishade förbi Kolbäck och Strömsholm, igen, fast på en annan väg. Det blev att vända och en liten omväg på några mil. Efter mycket skratt inköptes en karta i närmsta mack och sedan gick det på räls. Vi bodde på Dalecarlia och njöt av massage, poolbad och god mat med dryck. Det blev ett härligt avslut på midsommaren.

Imorgon är kära mannens sista arbetsdag innan hans 4 veckor semester. Vi kommer att dra igång renoveringen av övre hallen och trappen. Vi tror att det är hanterbart och tämligen snabbt avklarat... Nog för att min kära är duktig på renovering, men nu gäller det lite mer finsnickeri av nya trappräcken och en viss oro känner jag över det där finliret... ;)

I år blommar det mesta samtidigt. Doften i vår trädgård är bedövande från doftpion, schersmin och smultronschersmin...

 

 

Vacances en France...

Vi fick en blöt start på vår franska vecka, men sedan kom solen och värmen. Vi njöt av god mat och goda drycker, både på restaurang och en grillkväll hemma. Huset var underbart! Där under olivträdet i solstolen var bästa viloläget.
   

Bilutflykter hann vi också med, en ner till ett regnigt Cadaques i Spanien.

 
 
Ett annat blev till St Chinian för lite vininköp och  till vår favorit Roquebrun, för att kontrollera "vår trädgård". Den förvaltas av ett äldre par som sköter om den med all sin kärlek. Allt växer och frodas i den.

 

Vi kunde inte låta bli en resa till Gorge du Tarn igen. Vägarna var precis lika smala och krokiga som förra gången. Räcken saknades och några tappa-andan-möten med bilar och bussar lyckades vi också hantera.

Vi åkte en ny väg tillbaka, på andra sidan floden Tarn. Tur var ju det, få då upptäckte vi den här pärlan St Chely du Tarn. Den lilla byn syns knappt från vägen där vi passerade, men sett från 1.000m höjd, på berget på andra sidan, visade sig byn från sin vackraste sida. Helt fantastisk! Ja, ett litet staket fanns mellan oss och ravinen...

Klicka gärna på bilderna ;)

Längtan är stor ner till vårt underbara Marseillan. Speciellt en dag som denna, då vi har +7 +5... och regnet öser ner...

Några franska kort kanske...

 

 

 

 

 

 

 

Reserapporten kommer, men under tiden får ni njuta av alla dessa underbara franska hus och fönster...