1 Dec hopp om fred och en grönare värld

De är den första december. Snön faller sakta ner där ute.

Jag är så innerligt tacksam över att snön faller även i år. 

För framtidens snötäckta vintrar känns så osäkra.

Jag kan inget annat än att känna att i år väcker julens budskap om fred och frid ännu starkare kännslor inom mig en vad de gjort på många år.

Klimattoppmötet 2015 i Paris drog av stapeln igår. 

Nu om någonin önskar jag att världens ledare kommer överens om klimatavtalen för allas våran skull.

Kan vi inte börja bromsa den stigande medeltemperaturen nu är loppet kört för oss alla.

Därav önskar jag frid åt världen ledare, och mod att fatta svåra, men ack så viktiga beslut. 

Fred på jorden, låter ju som en klyscha, men vad kan vi annat önska i denna krigsshärjade tid, när tusentals människor är på flykt. FRED och trygghet åt alla.

Idag började jag osökt nynna på Tänd ett ljus och låt det brinna, 

för första gången berörde texten mig på riktigt. Tidigare har den kännts som en riktig sönderspelad juldenga.

"Tänd ett ljus och låt det brinna, låt aldrig hoppet försvinna,
det är mörkt nu, men det blir ljusare igen.
Tänd ett ljus för allt du tror på, för den här planeten vi bor på.
Tänd ett ljus för jordens barn."

Plötsligt fick orden i sången sådan stark innebörd, hopp om fred på jorden, hopp om en grönare värld, hopp om en trygg framtid för jordens barn.

Är de bara jag som börjat uppkatta det klyschiga med julen? Eller väcker de starkare kännslor hos er i år också?

Fredag 27.11 Köp inget dagen

I morgon fredag är det nationella KÖP INGET DAGEN.

Detta är en viktig dag att uppmärksamma p.g.a vår konsumtionshets som vi annars har.

Denna dag är till för att man ska reflektera över sina inköp, och att bevisa att man kan klara sig med att köpa mindre. Samt visa statistiken ett långfinger.

Jag tycker denna pyramid är något att lägga på minnet. Att köpa något nytt ska vara den minsta delen i ens liv. Men idag ser pyramiden pyramiden omvänd ut för väldigt stor del av befolkningen i i-länderna.

Låt oss vända pyramiden rätt väg, och fylla våra liv med annat än konsumtion.

På samma gång ger vi oss själva en renare värld.

Så KÖP INGET I MORGON!

Peace and Love!

Än är det inte för sent

Bilden från ett övergivet obeboeligt Fukushima idag. Foto den polska fotografen Arkadiusz Podniesinski  gå in och se alla hans gripande bilder från Fukushima här.

Jag har länge tänkt skriva ett inlägg om kärnkraften, och Kärnkraftsverket som planeras i Pyhäjoki. Min man och jag har en längre tid varit aktiva motståndare mot bygget som planeras bara 150 km från oss. I våras skrev min man en insändare om detta, och vi har läst allt som stått i våra lokaltidningar samt som delats på Kärnkraftfritt bottenviken på fb. Vi har skrivit på protestlistor mot kärnkraft och fysiskt protesterat. Vi har bojkottat elbolaget Fortum och bytt till Nordic Green Energy ( som bara har grön el från förnybar energi), på köpet fick vi billigare el. Men frågan är ändå hade jag/ vi kunnat göra mer? Kan vi ännu göra mera?

Jag beundrar aktivisterna som åkt ut  för att stoppa maskinerna som vällt fram över byggplatsen. Vilka hjältar!

Det finns 1000 olika anledningar till varför vi bör säga nej till kärnkraften. Men de finns de personer som kan argumentera detta bättre än jag, så desstu mer tänker jag inte gå in på det. Men det naturligaste argumentet jag tänker ge är att, det tar 100 000 år innan kärnavfallet har mist sin radioaktivitet, och att det finns inga vettiga slutförvarings möjligheter som håller i 100 000 år. De säger ju sig själv att detta är ingen långsiktig lösning på energi. Är det radioaktivt avfall vi vill ge våra barn i framtidsgåva? Östersjön är fortfarande det mest radioaktiva havet i världen efter olyckan i Tjernobyl.

Kärnkrafts olyckan i Fukushima orsakades av jordbävning och tsunamin som efterföljde 2011 eliminerade livet i Fukushima. Men man kan inte skylla på jodrdbävningen, den är något naturligt, denna katastrof är människans verk.  Så här ser det ut idag.


Foto Arkadiusz Podniesinski

Så här förvaras radioaktiv kontaminerad jord från olyckan. I svarta sopsäckar staplade på varandra. En tillfällig lösning från 2011 som fortfarande tycks vara tillfällig 2015. Ett stenkast från havet. Skulle de smaka gott med lite fisk därifrån?

Än är det inte försent, inget kärnkraftverk har ännu byggts i Pyhäjoki. Än kan vi stoppa det, om vi gör det tillsammans. Mera aktiv aktivism behövs för att vi ska kunna stoppa detta vansinnes projekt, som myglats så mycket med. De flesta Finländare som läst om detta ämne är emot bygget. Ingen litar längre på Fennovoima eller Rosatom. Nu gäller de bara att visa våra politiker var folket står. Så att de kan göra det ända rätta beslutet att neka bygglovet.

Kärnkraften tillhör inte framtiden. Kärnkraft- Nej Tack!

Maten som aldrig når matbordet

Idag skrevs det i Vbl en artikel om forskare från högskolan i Borås i Sverige som forskar om matsvinnet från en livsmedelsbutik för att se hurudan miljöpåverkan det har. Forskarna vill på detta vis komma fram till hur man kan minska matsvinnet från butikskedjan och samtidigt försöka ändra konsumentvanor. De vill få konsumenterna att förstå att köpa det sista äpplet för att minska butikens matsvinn, eller att välja även de ovala tomaterna.

I Frankrike har man i år förbjudit butiker att slänga mat, istället måste de skänka den till välgörenhet, eller donera det som foder åt djur. Här kan du läsa mer.

En matkedja i Frankrike började även med att köpa upp och sälja fula grönsaker lite billigare.

I Sverige har butikskedjan Coop tagit fasta på detta och börjat sälja fula grönsaker.

Här i Finland får fortfarande matbutikerna slänga de de inte kan sälja. S-kedjan har som policy att de slänger allt som de inte får sålt, sedan lägger de lås på soporna så inga sopgrävare kan ta sig dit.

K-kedjan har en mildare linje där man kan från vissa butiker hämta gammalt bröd, frukt och grönsaker som djurfoder. De är ju helt klart en sundare inställning. Jag har bekanta som gör detta åt sina djur för husbehov. De blir ca. 3 st stora svarta soppåsar 3 gånger i veckan (alltså minst 9 påsar, med bara grönt och bröd) från en liten småstadsbutik. De är galna mängder. Undrar då hur mycket de stora kedjorna slänger?

Från en producents synvinkel kan jag meddela att de är hårda bud från de stora kedjorna hur t.e.x en eko morot ska se ut. Den får inte ha några skavanker, vara avbruten, ha någon deffekt form, vara för grön i ändan, vara för stor eller för liten. Sedan ska de helst vara storleksmässigt likartade. Uppfylls inte dessa krav kommer leveransen tillbaka.

Som du säkert förstår blir det en hel del andra och tredjeklass produkter. För oss som är ganska småskaliga producenter så lyckas vi sälja bort allt vårt andraklass till konsumenter, skolor och restauranger. Tredjeklassens produkt blir till djurfoder.

Men för storskaliga producenter blir svinnet och förlusten på defekta produkter stora.

Om man räknar ihop svinnet från producent ( vilket jag tror är ett stort mörkertal som är svårt att beräkna då en del blir djurfoder),plus matsvinn från industrier, plus butikens matsvinn, plus konsumentens matsvinn som är ca.23-24 kg per person per år ( enligt kartläggning i Finland). Blir matsvinnet otroligt stort.

Svenska naturvårdsverket, livsmedelsverket och jordbruksverket gjorde en kartläggning 2012 av Sveriges matsvinn. 

"En kartläggning av mängden matavfall i Sverige 2012 visar att det uppkommer ungefär 1,2 miljoner ton matavfall per år i hela kedjan. Då är inte jordbrukssektorn inkluderad. Hushållen svarar för den absolut största delen, i storleksordningen 770 000 ton. Det motsvarar cirka 81 kg/person och år eller 0,9 kg matavfall för en familj på fyra personer varje dag. Kartläggningen har gjorts av SMED och inkluderar inte mat och dryck som hälls ut i avloppet. En studie av det flytande matavfallet visar att svenska hushåll häller ut cirka 224 000 ton mat och dryck via avloppet under ett år. Det motsvara cirka 26 kg per person. 

Produktionen av den mängd mat som slängs varje år motsvarar utsläpp på omkring 2 miljoner ton koldioxid. Det motsvarar cirka 3 procent av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige."

källa: http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Avfall/Avfallsforebyggande-program/Matsvinn/

Vad vi i Finland kunde göra för att förebygga detta är. Att tillåta producenter sälja defekta produkter, som konsument köpa dessa produkter. Samt att butikskedjor skulle börja ta sitt ansvar och sluta slänga ätbar mat, utan istället donera matsvinnet till välgörenhet, som det ser ut i vårt land nu med flyktingar och arbetslösa är detta behov varmt välkommet. Vi konsumenter borde sätta press på att de som har monopol på att sälja vår mat i Finland, tar sitt ansvar. Dessutom om vi alla konsumenter skulle börja se över våra inköp, veckohandla, och äta upp rester, kunde vi reducera stor del av vår del av matsvinnet. 

Martha förbundet har en suverän kampanj mot matsvinnet nu. Mera inspiration får du här.

Men en sak jag vill att vi börjar fundera på är: 

Behöver vi verkligen metervis med valmöjligheter av alla produkter? 

Borde vi minska utbudet, och på så vis minska en del av matsvinnet?

Zero Waste alternativ

Tänkte berätta om mina små förändringar i vardagen mot en zero waste livsstil.

Först ut är denna fina rakhyvel. En sådan som jag minns att min morfar stod och rakade sig med, och hur jag fascinerat stod och beundrade. Nu har jag skaffat en åt mig själv, till mina lurviga ben. Feminist som jag är så tycker jag att håriga ben eller armhålor är inte så farligt .Vintertid rakar jag dem aldrig, hua... va äckligt tänker kanske någon. Men det som inte syns, finns inte. Eller hur var det?

Men sommartid vill jag ta bort vinterlurvet när jag ska leka valross på stranden med barnen. 

I några år har jag nött på samma engångrakhyvel, eller tjuvlånat makens. Av ren ovilja att införskaffa nya i plast. Ifjol testade jag koka en sockerlösning för att vaxa benen, och använde bomullstyg att dra bort håret med, men det funkade sådär.

Men för en tid sedan hittade jag äntligen en Finsk webbshop som sålde dessa gammaldags rakhyvlar i metall med utbytbara rakblad. Perfekt, äntligen ett hållbart alternativ till mitt hår bekymmer. Den funkar faktiskt så bra som den ser ut. Vill man ha rakkräm kan man använda olivolja eller kokosolja, eller bara tvåla in benen och smörja in dem efteråt.

Härifrån hittade jag denna. De in gick inga rakblad, så kom ihåg att beställa dem med om du är sugen på att testa.

En annan sak som vi slutat köpa i år är hushållspapper eller servetter.

Istället använder vi kökshandukar (när barnen spiller ut mjölkglasen) eller loppisfyndade servetter att torka små och stora munnar med. De ligger i en fin trälåda i köksfönstret så nära till hands när olyckan är framme. Sedan är det bara att slänga i tvätten. Jag stryker dem inte, bara skakar och drar ut dem direkt efter att jag tagit dem ur tvättmaskinen, sedan hänger jag dem på tork. Om de nu motförmodan lämnar några skrynklor tycker jag de inte är så himla farligt. 

 En tredje sak jag blev lycklig över att hitta var en tandkrämstub i metall. Som då är återvinningsbar när man har använt upp tandkrämen (förutom korken i plast). Konstigt vad det kan vara glädjande att hitta plastfria alternativ.

En fjärde sak som minskar sopberget här hemma är menskoppen. I så många år har jag funderat på att skaffa en men inte kommit mig för.  Förrän i år. Nu tänker jag bara att varför skaffade jag inte den tidigare de här är ju århundradets nästan bästa uppfinning ( i alla fall för oss kvinnor). Bara man lär sig tricket med att sätta in den och ta ut den, är den smärtfri och behändig. Väl på plats känner man inte av den. Den går till och med att sova med. De första dagarna när man har rikligare blödningar kan man ha en tvättbar tygbinda i trosan. De övriga dagarna är det inget problem med läckage.

Yes, några små steg i taget mot mindre skräp.

Bee's Wrap

Yes, vad jag älskar smarta uppfinningar. Som t.ex. detta Bee´s Wrap för bröd som håller brödet mjukt och fräscht lika bra som vanliga plastpåsar. Jag har testat att göra eget bee wax wrap, men tyvärr funkar det inte lika bra som detta. Kanske på grund av att jag bara använde bivax, men detta köpta är gjort av ekobomullstyg, bivax, jojobaolja, och kåda.

Vi bakar eget bröd 1- 2 gånger i veckan så numera med Bee´s wrap kan vi skippa plastpåsarna för bröd helt. Bee´s Wrapet formas efter brödet med hjälp av värmen från händerna. (OBS! Linda inte in ugnsvarmt bröd i Wrapet, utan låt brödet svalna först). Bee´s wrap kan man återanvända, de går att skölja av med kallt vatten, eventuellt diska lätt och sedan låta lufttorka.

Jag köpte mitt från Greenlily som är en superbra finsk webbshop.

Små framsteg

 I veckan har jag gjort små framsteg mot mindre skräp. Jag köpte en del av vår mat från Punnitse & säästää, som är en butik man kan köpa mat i lösvikt från. Denna idé är toppen, men enda problemet är att man mäter upp varan i deras påsar. 

Jag skulle helst vela slippa påsarna, så nästa gång tar jag med samma påsar som jag tömt ut så blir de i alla fall återanvända. Helst skulle jag använda egna tygpåsar, men då börjar ju varorna väga mer, jag vill ju inte betala mer än nödvändigt. Handlar någon av er på punnitse & säästää hur gör ni i så fall?

 Vi bakar srörsta delen av vårt bröd själva, men ibland lämnar det någon torr brödkant så dem brukar jag spara i en papperspåse. När påsen är fylld med torkade brödkanter mixar jag dem till eget ströbröd. Super enkelt, dessutom blir det ännu en sak man slipper köpa i en plastförpackning.

 Våra hönor har börjat ge ägg igen efter att de ruggat, de är ett sant tecken mot att vi går mot ljusare tider. Underbart att få gå till hönshuset på morgnarna för att plocka in dagens ägg leverans. Återigen slipper vi äggförpackningarna.

 I veckan har vi hämtat mjölk från vår mjölkbonde. Gjorde även egen yogurt av mjölken. Då slapp vi de förpackningarna. Mjölk- och yogurtförpackningar  är de som avger mest skräp hemma hos oss. Men genom att vi hämtar mjölken slipper vi dessa.

Förutom en laktosfri mjölk/ vecka åt mig. Dricker inte mjölk förutom i kaffet. Gjorde cashewmjölk åt mig, gott att dricka, men inte i mitt kaffe, där vill jag nog ha vanlig mjölk. Önskar att jag inte vore en sådan kaffetratt. Kanske man borde detoxa bort sitt kaffesug? Men de är ju bara så gott!!!

Less trash, och mera självhushållning 2015

 

Nytt år. Nya möjligheter. Nya förhoppningar om att världen skulle vakna. 

Jag har inte avgett några löften, tänker inte heller göra det.

Men jag har inspiration, målsättningar och drömmar.

Inspirationen är en no trash livestyle. 

Här är min inspirations källa.

De kommer kanske inte att funka för oss. 

Men vi kan sikta på en less trash livestyle.

För att uppnå en no trash livestyle tror jag att det krävs att man bor i en stad och har tillgång till en stor markand där man får tag på allt man kan tänka sig att köpa i lösvikt.

Men för att uppnå en less trash livestyle krävs det mindre, för mig går det hand i hand med självhushållning. 

Jag har satt upp egna målsättningar som jag tror att vi klarar av att uppnå.

Mina är:

- Hämta mjölk från mjölkbonden oftare än vad vi gör nu, på så sätt slipper vi en del kartonger.

- Sluta med hushållspapper, använda handdukar i stället ( de brukar vi göra i bland, men förhoppningsvis mer nu).

- Kompostera mera. Vi har en trädgårdskompost, men vi borde skaffa en som funkar för de matrester som djuren inte äter. Alltså en sluten kompost. Detta är något jag hoppas vi verkligen kommer att skaffa.

- Odla ännu mer än vad vi gjorde i fjol.

- Förhoppningsvis bygga växthuset klart, och odla där.

- Inskaffa kalkoner eller får, för egen köttkonsumtion.

- Köp mera på refill.

- Inskaffa menskoppen som jag så länge tänkt göra men inte kommit mig för.

- Så ska vi börja pott träna lillan, så vi slipper blöjorna.

Säkerligen finns det mera man kunde göra men bättre att lägga ribban lågt. Så får man se om man orkar med mera.

Så ännu mera självhushållning detta år och förhoppningsvis mindre skräp.

Julpynta med matrester,loppisfynd och lite skräp

 Nu låter den här rubriken som om jag blivit tokig, men de har jag inte ännu blivit. Men nu är det faktiskt så jag har julpyntat med matrester, loppisfynd och lite skräp.

Vill man ha fina frostade fönster går det nämligen utmärkt att måla med resterna  ur en yoghurt eller filmjölks kartong (ni vet de där som lämnar när man klipper upp dem). Man målar bara i valfritt motiv på fönstret, när julen är över torkar man bara bort med en fuktig trasa.

Med lite snöflingor på fönstret så lägger man inte märke till att fönsterna inte längre är så rena. Har men inte snö ute till jul kan man ju i alla fall skapa illusionen om att det snöar.

 En julstjärna i trä från loppis för 1, 50 blev en snygg dörr dekoration.

 Gillar svart, som kontrast i vårt gråvita hem.

 Stjärnan var en lite tråkig fönsterstjärna, men blev till en dörrprydnad i mina händer.

 Nerblåsta lärkkvistar tycker jag är väldigt vackra i en vas med ekollon.

 Barnen och jag har gjort en girlang av lite omslagspapper som är runt chocklad. Ni vet sådant aluminium som lätt skrynklar ihop. 4 åringen fick i uppgift att göra små bollar, medan jag vecklade ut dem igen så att de gick att klämma runt en bomullstråd. Gillar att kombinera återanvändning och pyssel.

 Köpte ett helt gäng med gamla tomteluvor på loppis. För just gamla tomteluvor brukar ha fina bjällror.

 De blev till en bjäller-girlang.

 En annan girlang vi gjorde med barnen var utav toalettpappers rullar. Man klipper bara till 2 cm stora bitar, klipper upp ett hack, och limmar till en kedja. Enkelt, rustikt och fin återanvändning.

Slutligen ett tips på vad man kan göra av sina gamla räkningar. De finns ju inget tråkigare än räkningar, men om man klipper dem till snöflingor blir de ju en aning trevligare.

Jepp, här firas julen pyntat med matrester, loppisfynd och skräp.

Hel ylle

 Älskar ylle tröjor. Alltså riktiga, hemstickade ylletröjor. Utan syntetmaterial som acryl som gör att tröjorna blir noppiga efter bara några tvättar. Billiga syntettröjor från någon stor märkes kedja gjord för slavlöner av material som är gjorda av olja, går verkligen inte hem hos mig.

Blev så glad här nyligen när jag hittade en till ylle favorit på loppis för 5 euro. En alldeles ljuvlig grön hemstickad yllekofta. Jag blev kär direkt.

Denna ylle tröja var min mammas som hon köpte på Island på 70-talet. De är numera min absoluta favorit. Det är den tröjan jag har på mig när det är 30- grader där ute, och om man glömt att elda där inne så det är 14- grader inomhus. Det är den tröjan jag har på mig när jag räfsar på våren eller hösten. Den är varm och tät, de gör att vinden inte kryper in lika bra . Under min användningstid har jag tvättat den 1 gång, det räcker med att hänga ut den för att vädras, så rengör den sig själv.

Denna tröja har 40 år på nacken. Vilken tröja från de kända varuhus idag kommer ha lika lång livslängd?

Om ni ska köpa en enda tröja, skulle jag verkligen rekommendera en isländsk ylletröja, den kommer att tjäna dig stor del av livet om du vårdar den rätt. Det är kvalité om något.

En annan ny favorit är en ylletröja stickad i typiskt isländskt mönster av naturfärgat garn, men den är inte av isländskt ull. Den isländska ullen är både tjockare och fetare, för att fåren skall klara av de salta kalla vindarna på Island.

Mössan har också varit min mammas numera min favorit mössa, som hon stickade på 70-talet.

De är bara att konstatera. Länge leve 70-talet!

Älskar isländska mönster. Om man nu skulle ha tålamod att göra en själv också. Det är på min to do lista, någon gång, kanske när barnen blir lite större, kanske jag hinner då.

Klädkonsumtion och alternativen

Igår var jag på en klädbytar dag som Eko Marthorna i Jakobstad hade ordnat. Martha förbundet drar en kampanj nu med Klädbytardagar över hela svensk-finland. De här är ett ganska bra koncept för att sprida medvetenhet bland konsumenterna. Flera av oss borde granska våran klädkonsumtion och bli medveten om hur kläderna produceras och hur det påverkar miljön.

Här kan du läsa Marthaförbundets broschyr Garderoben. Den är läsvärd kan jag tillägga.

Textilavfall och konsumtion

I Finland producerar vi 90 000 ton textila avfall per år. Jag tror det finns ytterligare ett mörkertal här som inte går att beräkna. De är en sjukt hög siffra enligt mig.

Dessutom konsumerar vi i medeltal 14-17 kg textil produkter per år. Alltså en kappsäck full per år! 

Som om de inte var nog, produceras det 9 gånger mer kläder än vad det konsumeras globalt sett. Som blir till avfall. Helt i onödan.

Produktion och etik

Kläderna produceras ofta i u-länderna med låga löner. Bomullen odlas i ett låglöneland (ofta används Gmo bomull). De skickas vidare till ett annat land där de spinns till tråd och färgas. Färgerna är ofta syntetiska och innehåller mängder med kemikalier som släpps ut i naturen p.g.a att miljölagstiftningen är dålig i u-länder. Det går åt tusentals liter rent vatten och mängder med kemikalier för 1 kg bomull ( 1 kg! De är ju typ bara 2 tröjor, som suger åt sig tusentals liter vatten, rent vatten som är en bristvara i u-länder.)

Många av de konstgjorda materialen som polyester, polyamid och acryl är gjorda av olja. Vår olja som beräknas ta slut 2050. De säger ju sig självt att detta inte är hållbart.

De långa transporterna bidrar också med sitt till miljöförstörelsen.

Som om de inte var nog får jordbrukarna som odlar bomullen och sömmerskorna som syr uselt betalt, slav löner, löner som inte går att leva på. Hm anklagades nyligen av tv4 Kalla fakta för att anlitat ett företag som utsatt ursprungs befolkningen för landgrabbing ( beslagtagning av mark) i Etiopien. Läs mer här.

Då är det bara 1/9 del av alla kläder som blir köpta av oss konsumenter. Vart hamnar de övriga 8/9 delarna av kläderna som producerats helt i onödan?

Alternativ klädkonsumtion

Jag vet inte hur du vill att dina kläder ska kännas. Men jag vill att mina ska ha ett gott samvete. Jag vill inte bidra till ökad tillväxt för företag som miljöförstör och betalar slavlöner åt arbetarna. 

De mest miljövänliga kläderna du hittar har du redan i din garderob. Använd dem. 

Med lite fantasi kan man hitta på nya kombinationer hur man kan bära sina plagg. Man kan också enkelt sy om kläder. Kan man inte sy, kan man alltid gå på kurs och lära sig eller ha någon annan som kan att sy om.

Är man i behov av nya kläder kan man först kolla in loppisar. Hurra för Loppis!

Jag har de senaste 8 åren köpt största delen av mina kläder på loppis. Än har ingen påpekat att jag skulle gå i trasor. Än har jag inte behövt gå naken. Jag har endast köpt nya kläder bara om jag varit tvungen, så som trosor, bh och strumpor. Nyligen köpte jag mej ett par nya Jeans (oeko tex standard), men de är verkligen inte ofta jag har behövt nya kläder. De går att köpa kläder på loppis, för även där finns det i överflöd. 

Tycker du det är äckligt, kan du ju tänka på att andra människor också provat dina kläder i klädbutiken. De finns dessutom tvättmaskiner.

Personligen tycker jag det är äckligare med alla kemikalier som nya kläder behandlats med. Hellre köper jag från loppis där en stor del av kemikalierna redan tvättats bort.

Hittar man inte det man söker på loppis är bästa alternativet att köpa Gots certifierade kläder. Mer om det har jag skrivit här.

Är du fortfarande sugen på att gå på shoppingrunda på stan? Inte jag. Jag blir äcklad när jag går i butiker, och ser överflödet. Väckar klockan har ringt, jag har vaknat, ser verkligheten hur den egentligen är.

Reko

Reko handel

Tänkte berätta om Reko kedjan som finns här i Finland, där vi säljer Jungarå Ekologiska Morötter.

Den startade i fjol. Konceptet går ut på att producenter säljer sina produkter direkt till konsumenterna. På de här sättet skippas de onödiga mellanhänderna som roffar åt sig en stor del av vinsten. Resultatet är att bonden/ producenten får ett rimligt pris för sin produkt och konsumenten får ett billigare pris än i butiken. Det är win win situation för båda parterna.

Dessutom slipper produkterna fraktas från bonden till uppköpare för att sedan åka ner till södra Finland för att distribueras åt butikerna. Genom reko handeln förkortas transporterna från jord till bord.

Andra fördelar med denna reko handel är att den är den är snabb och effektiv. På 30 min har producenten fått sålt sina produkter åt kunden. Detta är en stor fördel för en jordbrukare som omöjligt kan stå en hel dag på torget för att sälja under högsäsong.

Reko handeln pågår året runt.

I praktiken funkar det så att konsumenten förhandsbeställer sina varor via Facebook gruppen för respektive ort. I österbotten finns det t.e.x. Reko Jakobstad, Reko Nykarleby, Reko Oravais -Vörå, Reko Vasa och Reko Solf grupper på FB. Producenterna lägger ut vad de har att erbjuda kunden och vad varan kostar. Kunden beställer genom att kommentera inlägget. Alla producenter och kunden träffas på samma ställe vid respektive träffplatser för de olika orterna, samma dag och tidpunkt var annan vecka.

I de olika reko ringarna finns det olika utbud. Men här i österbotten säljs bland annat:
Morötter, potatis, surkål, nymalet mjöl, frysta bär, havtornsbärssaft, bröd, ägg, nöt kött, gris kött, får kött, fårskinns fällar,fisk, honung, och en hel del andra grönsaker. Konsumenten får nästan det mesta från ett och samma tillfälle. Stor del av utbudet är ekologiskt, men inte allt. Men allt är närproducerat i nejden.

För oss som producenter är det här en super kanal att sälja via. De är så härligt att träffa kunderna som äter våra morötter och få responsen att de tyckte att de var så goda.

Jag brukar hjälpa min man med reko försäljningen när han inte har tid. Igår sålde jag våra morötter i Oravais och Vörå och ikväll är det Jakobstads tur. Så vill ni träffa mig eller smaka på våra morötter och allt annat gott som finns i Reko ringen, så ska du gå med i Reko FB gruppen vid din hemort. Här hittar du de olika orterna där det finns rekoringar.

Ni som bor i Sverige kanske kan dra igång egna reko ringar på er hemort. Mer reko handel åt bönderna och konsumenterna! Hoppas att dessa reko ringar kommer att sprida sig över hela norden som ringar på vattnet. Här kan ni läsa mer om Reko konceptet om ni är intresserade.

Vår dagliga tvätt

Med små barn i huset och en smutsig man kommer man inte undan den dagliga tvätten. 

Jo, ni vet jag pratar ju om diskberget som bara tycks växa och bli större för varje sekund som passerar under dagen. 

För att inte tala om den bottenlösa byk korgen.

Jag ids inte ens nämna klädberget som borde vikas.

Ja så här har vi det väl alla.

Men för att göra den vardagliga tvätten lite roligare eller enklare tänkte jag prata lite om tvättmedel.

Jag brukar vanligtvis använda Ekover pulvertvättmedel till byktvätt men igår sprang jag på deras flytande tvättmedel. Eftersom den butiken jag storhandlar i inte hade tvättmaskins pulver.

Är det någon av mina läsare som testat detta? Är det bra?

På ett sätt tycker jag att de är ju lite onödigt att släpa hem vatten men om jag måste välja mellan att köpa ekologiskt flytande tvättmaskins medel och ett icke ekologiskt pulver tvättmaskinsmedel, så föredrar jag nog det ekologiska tvättmedlet.

Annars något jag alltid har hemma i fall det krisar är tvättnötter. De är toppen substitut när tvättmedlet är slut och det är 40 km till närmsta butik med någorlunda vettigt utbud. Vet att många använder bara tvättnötter. Men för oss funkar det inte när man har jordbruk. För vi har verkligen, bokstavligen, skitiga kläder.

Ett tips jag kan dela med mig av är tvålflingor. Vi använder hård olivtvål till handtvätt. Alla som använder hårdtvål vet ju att det alltid lämnar en sådan där jobbig liten bit till sist som ingen vill använda. Dem sparar jag, sedan maler jag ner dem i en gammal loppisfyndad mandelkvarn till tvålflingor.

Ibland maler jag även ner hård galltvål som jag blandar med olivtvåls flingorna.

Tvålfligorna går sedan att använda till fläckar på kläderna. Skrubba fläcken med lite tvålflingor och vatten. Eller om det är riktigt skitig tvätt i maskinen kan man använda tvålflingorna som tvättmedel ( dosera dock i mindre mängder). 

Om man inte vill tvätta kläder med olivtvål flingorna är det bara att tillsätta lite varmt vatten och forma det till en ny tvål som går att använda en stund till.

Ja det stämmer ju de där man brukar säga, den som spar han har :).

Vidare till disken.

Ett knep jag tänker bjuda på är att dela diskmaskinstabletterna i halva.

Jag har tvättat med en halv diskmaskins tablett åt gången i maskinen i två år nu.

De funkar toppen till och med ekologiska diskmaskinstabletter. Resultatet är ju att det räcker dubbelt så länge och kostar hälften mindre.

Enda man bör tänka på är att man en gång i året bör avfetta sin diskmaskin så den inte fettar igen.

Den dagen de även kommer ekologisk diskmaskinsavfettning på marknaden, jublar jag. 

Mig veterligen finns det tyvärr inte än. Men man kan köra sin diskmaskin tom med lite maskindiskmedel och ättika. Det rengör i alla fall lite. Men tyvärr måste man även avfetta ibland.

Men summa summarum tycker jag alla borde börja tvätta mera miljövänligt. För de är faktiskt läskigt när man börjar tänka på hur mycket giftiga ämnen vi släpper ut i vårat avloppsvatten. 

Har ni några bra tvätt tips?

Dags att väcka plast frågan i Finland # plastuppror

# plastuppror

I gårdagens Vasablad (vår lokala dagstidning) tog ledar spalten äntligen upp debatten om plasten. Här kan man läsa den. I ledarspalten hänvisade man till naturskyddsföreningens nyaste plast rapport - Allt du (inte) vill veta om plast.

Jag anser att det är hög tid att vi i Finland vaknar och börja diskutera plastfrågan. Vi är ljusår från Sverige som redan har ett antal Giftfria förskolor/ dagis. Tror inte att vi i Finland ens har börjat planlägga någon sådan förändring. Här diskuteras vi knappt plastfrågan.

Men nu är det dags att vi invånare i detta fina land, börjar kräva ändring. Vill vi att våra allra minsta ska gå runt och suga i sig cancer framkallande mjukgörare som finns i plastleksaker och plastkärl? Nä, nu är det hög tid att vi börjar trycka på för att få en förändring.

Det är hög tid att EU höjer sina krav på vad som är tillåtet i barnleksaker. Det räcker inte längre med att dessa ämnen tros inte vara cancerframkallande. Eller detta är en ny mjukgörare i plast som ännu inte påvisats vara skadlig. Eller detta ämne i sig är inte farligt( men vi vet inte vad som sker med cocktaileffekten). Nä nu är det hög tid att vi ger det allra bästa åt våra små.

Inget Skit!

Inte bara plastdebatten inom dagvården måste väckas. Debatten om plast i engångsartiklarna måste också vakna. 

"Plaster måste få finnas. De är ovärderliga inte minst inom sjukvården, de har möjliggjort datoriseringen. Men en fortsatt plastexplosion är ohållbar, oförsvarbar. Cirka 50 procent av plasten används för engångsartiklar. Ingen kan påstå att alla sådana är nödvändiga för vår överlevnad."

(Vasabladet ledar debatt Söndag 19.10.2014)

50 procent av plasten som tillverkas är till engångsartiklar som slängs bort. Hur sjukt är det här egentligen? Tänk vad långt vi kunde åstadkomma tillsammans bara genom att vi som konsumenter skulle göra en bojkott av t.ex. plasttandborsten. Detta är något ALLA enkelt kan göra. För att väcka plastdebatten måste vi göra den trendig. Så...

Varför inte dra igång ett plast uppror?

 Byt ut din plasttandborste till en i bambu!

Lägg upp en bild på FB eller Instagram och visa att du också står för en grönare värld.

# plastuppror

Låt oss se om vi kan göra en lite grönare värld tillsammans.

Är DU med mig?

Hellre min tupp än ett paket kycklingstrimlor

Hej, välkommen till åsiktsbloggen! Nä de va kanske inte därför jag började blogga men börjar märka att i en del av mina blogginlägg kan jag bara inte hjälpa att trycka in mina åsikter, jag bara måste få dela min frustration om dagens samhälle. Kanske i förhoppning om att någon där ute skall smittas lite eller nicka instämmande bakom dataskärmen.

Nu tänkte jag berätta om något morbid och rysligt äckligt (så känsliga läsare ombedes hoppa över detta inlägg, eller gör inte det för det är viktigt.).

Här i veckan slaktade vi en av våra 4 tuppar. Han hette ironiskt nog Modig.
Vi äter annars inte hönskött från butiken ( Vi försöker dessutom äta kött endast 3 gånger i veckan). Vi äter enbart våra egna hönor och tuppar men det blir inte så ofta, senast var i somras.

Antingen tycker du kanske att vi är hemska som kan äta upp våra husdjur eller djur överhuvudtaget , eller så kanske du undrar varför vi inte äter höns från industrin. Eller så fattar du galoppen direkt.

Jo nu ska jag berätta varför. Ett av skälen är att jag inte håller med om dagens djurhållning i stora skalor. De är djurplågeri hur vi utsätter djur i dag. Djur som aldrig får nytta av sina instinkter, djur som kanske aldrig fått se skymten av dagsljus.

 I USA har de hela eskalerat till bristningsgränsen, där jordbruken mer liknar industrier än det yrke det en gång var. Tror knappt dessa industribönder har rört i en högaffel. Men fortfarande avbildas en bonde med en högaffel eller en liten traktor. Men sanningen i USA är snarare är robotar och stora jätte maskiner som handskas med jordbruket. Har du inte sett dokumentären Food inc, så måste du bara se den. Den är verkligen en ögonöppnare. Här kan du kolla in trailern. Så pass allvarligt är det ännu inte här men kanske är det bara en tidsfråga innan vi har det så här i Europa, eller så kanske vi hinner stoppa det innan det blir så.

Om man nu väljer att äta kött vill jag hellre äta djur som har haft ett bra liv, än att köpa ett paket från butiken som man knappt tänker på att det är kött. Ett paket som man inte förstår att är ett tänkande, kännande djur. Vadå, det är ju bara kött? Eller?

Våra hönor är så livfulla, smarta och olika individer. De är absolut inte bara en gående köttbit.

Våra djur har levt ett bra och lyckligt liv. Men jag har bestämt mig att om jag nu ska äta upp dem så måste jag klara av att slakta själv. Eller åtminstone vara med och hålla i när någon annan håller i yxan. Man får då plötsligt insikt om vad det är man ska äta. Då blir det något som man också vill äta mer sällan. Man vet dessutom hur mycket jobb det är att rensa inälvor och plocka fjädrar av en höna. Man förundras då också över hur hönskött kan vara så billigt. Sedan äter man köttet med en skvätt sorg ,en skvätt vemod, och en skvätt gott samvete.

Istället för att vara missnöjd bli nöjd

Dagens värld är uppbyggd på att man ska vara missnöjd, alltid längta efter något mer. 

Vi ska vara missnöjda om hur vi ser ut därför att vi ska känna oss tvungna att köpa de senaste modeplaggen, fylla badrumsskåpen kosmetika, köpa modetidningar så att vi säkert vet vad som är trendigt så vi inte verkar dumma bara för att vi går runt med förra säsongens plagg. Vi synar oss själva och andra i sömmarna, kritiserar hur andra ser ut, hur vi själva ser ut.  Inte undra på att så många går kring och nyper sig i skinnet och kollar sig i spegeln och tycker man är för tjock eller för ful på något ställe. Hur många kvinnor, unga tjejer och små flickor eller män för den delen är egentligen nöjda med sig själva? När vi alla egentligen borde fokusera på det som är bra. Att vara frisk och välmående, och älska sin kropp för vad den är och hur man kan använda den.

Som om inte de vore nog att vi är missnöjda hur vi ser ut, vi ska ju också vara missnöjda med att vi har för lite saker. Det är skamligt att man inte går runt med den senaste mobilen eller kör en snygg bil. Sedan ska man ju helst följa de senaste trenderna inom inredning, som ändrar stup i kvarten. Jaha, nu är koppar färgen ute den som var super inne igår. Nä nu ska du ju ha allt i mässing i stället. Då måste man ju slänga ut lampan i koppar för att köpa en ny i mässing. Detta ständiga habegär ökar berget av sopor, och miljöbelastningen. Hur sjukt är den här karusellen egentligen?

Om man nu inte har råd att slaviskt följa dessa ständigt nya uppdateringar av tekniker, mode trender, och inredningstrender. Då ska man gå runt och vara missnöjd. Då jobbar man sig till utbrändhet på jobbet för att man ska kunna hänga med i svängarna. Eller så lånar man pengar och hamnar i skuld upp över öronen. Allt på grund av att man vill ha det som "alla" andra har. Är det så vi vill ha det egentligen?

Hur gör man då för att minska sitt ha begär?

Man blir nöjd med det man har. De låter kanske enkelt, och det är det. Men som alla vanor och ovanor tar det tid att ändra sitt beteende och tankesätt.

Jag kan bara berätta hur jag har gjort. För fyra år sedan slutade jag nöjes shoppa. Jag går helt enkelt inte in i butiker bara för att kolla vad de har för utbud. Jag går endast på stan om jag behöver något, då går jag enbart till den butiken som jag vet har den varan jag är ute efter. På detta sätt slipper jag lockas till köp av någon vara som butiken strategiskt har satt fram för att få mig på fall. Jag slipper få hem en massa onödiga prylar som jag sedan skulle sålt på loppis när de blivit otrendiga. Framför allt sparar vi himla massa pengar på att inte köpa.

Jag undviker att köpa eller bläddra i mode och inredningstidningar, undviker även mode och inredningsbloggar . Jag behöver inte veta vilka trender som är inne just nu, eller påminnas om ett ouppnåligt kropps ideal.

Vi köper våra kläder och saker vi behöver på loppis. Hittar vi det inte på loppis kan vi tänka oss att köpa det nytt. Då eftersträvar vi att köpa miljömedvetna produkter.

Plötsligt börjar man känna att man inte egentligen behöver saker, för det finns saker som är viktigare.

Livet!

Livet ska inte gå ut på att vara missnöjd, livet ska inte gå ut på att försöka bli lycklig. Livet ska vara lyckligt precis som det är.

Strävar efter mervärde i livet. Att njuta av att få leva och att älska. Att njuta av att spendera tid tillsammans. Att lära sig något nytt, och märka att man klarar av det. Att göra saker själv från grunden. Göra det som gör en lycklig, för en del kanske det kan vara att träna, skapa konst eller musik. För andra kanske de kan vara att plocka sina egna bär, eller odla sin egen mat.

Hej jag heter Anna! 

Jag är lagom gammal (oavsett hur gammal jag blir), lagom rund om magen och om baken efter att jag fött våra två underbara döttrar. Jag är ingen modell lång kvinna, men jag är lagom lång så jag räcks att pussa min man om jag står på tå.

Vi kör två skruttiga bilar som fungerar alldeles utmärkt ( för det mesta). Vi är kanske ända som vi känner som har vår tjocktv kvar, den fungerar fortfarande toppen efter 15 år.

Jag går runt i mina loppis fyndade kläder ( det som någon annan inte längre velat ha), jag bryr mig inte om jag är flera år efter trenderna. Om kläderna är hela och rena och passar på min kropp är jag nöjd. Jag har ofärgat hår och sminkar mig inte längre, jag duger som jag är. Mer om det kan du läsa här.

Vi är friska, och lyckliga. Det är det ända som betyder något.

Jag är nöjd med livet som det är!

Lagring av äpplen

Jag tycker den här årstiden är fantastisk när man inte behöver köpa frukt eller grönsaker, man får bara gå förbi frukt- och grönsaksdisken i butiken. I sitt stilla sinne räcker man långfingret åt alla stora handelskedjor och säger. Haha... jag behöver inte era grönsaker eller frukter, jag har mina egna! Eller svärmors äpplen är det om vi ska vara riktigt noga. Men vi har fått dem i alla fall :).

Men ett problem är att få den här tiden att räcka lite längre. Man måste helt enkelt se till att också lagerhållningen av ens eget Frukt och grönsaksbolag AB ska fungera.

 När man nu har gjort allt vad man kunnat av äpplena. Torkat, mustat, syltat, fryst. Återstår bara en sak kvar, nämligen lagringen.

Först och främst måste man plocka friska äpplen direkt från trädet, det duger inte med fallfrukt när man ska lagra. Äpplena ska helst vara bara nästan mogna för då håller de sig bättre.

Sedan finns det två sätt. Antingen kör man old school, och virar in äpplena var för sig i tidningspapper, lagrar i jordkällaren.

Eller så kör man på en ny variant som jag tror mera på.

Nämligen vakuum förpackade äpplen.

När äpplena mognar i syre avger de en gas som gör att de ruttnar fortare. Men genom att strypa tillförseln av syre förhindrar man denna process. Inom industrin har man gasfria lagringsutrymmen för äppellagring. Så varför inte efterlikna industrin.

Enklast sättet att göra syrefri lagring av äppel är att man vakuumförpackar dem i plastpåsar. Jag tog helt enkelt stora plastpåsar som jag packade äpplena i, sedan sög jag ut luften med damsugare, och knöt knut på påsen.

För att därtill göra lagringen mus säker satte jag äppelpåsarna i en plastlåda med lock på. Nu åker de ner i vår källare under köket. Tyvärr håller den inte lagom temperatur när de blir som kallast, så då hamnar jag flytta dem till vårt morotslager. Men har man en jordkällare som håller en lagom temperatur på runt 4 garder så går det alldeles utmärkt att förvara dem där.

Genom att de är förpackade ca 10 stycken i en påse gör att det är lagom mycket att ta upp.
Hahaha... nu lär vi ha äpplen till jul i varje fall.

Framtidens hus?

Kolla in de här klippet om familjens Solvarms hus som svt filmat. Helt genialiskt.
Ett timmrat hus inne i ett växthus med eget kretslopp som ger gödning till de egna odlingarna. Kanske de är så här vi alla borde bygga i framtiden. Kolla in klippet här.

Juthbackamarknad 2014 och hållbar konsumtion

 I min lilla stad där vi bor Nykarleby ordnas det varje år en av Finlands största loppmarknader i två hela dagar. Juthbackamarknad som anordnades nu i helgen.

Jag som är en sakletare ända in i själen var så klart tidigt på plats med min lika sinnade väninna.
För mig är det som julafton denna dag, ja till och med bättre. För jag slipper storstäda, baka , och koka i flera dagar. Jag gillar att få gå runt och fynda, klämma och känna på alla gamla antikviteter.

Men för att detta inte skulle bli ett alltför ytligt inlägg tänkte jag varva det med lite djup.

Jag är ju emot nyköp och konsumtion, men pro loppis köp. Även om jag anser att loppis köp också infaller i kategorin konsumtion, och lätt blir missbrukad och beroendeframkallande som vanlig konsumtion. Men om man handlar kvalitet av gamla ting i stället för att satsa på kvantitet ( vilket det lätt blir när det är så billigt på loppis), så tycker jag att loppis köp är helt klart att föredra. Förstår ni hur jag tänker? Eller låter det flummigt?

 Under min utbildning till formgivare gick jag kurser i hållbar utveckling. Som lärde mig en del om konsumtion och design processen.

Detta är min version av vad jag tycker man bör tänka på när det gäller konsumtion oavsett vilken sort för en hållbarare framtid. De tre första punkterna gäller loppis köp.

1. Kommer jag verkligen att använda den här? Eller blir det något som bara ligger och skräpar efter en tid?
2. Är det här bra kvalitet? Kommer det att hålla i längden. Kan det återbrukas efteråt?
3. Kan man göra något nytt av detta (när det gäller loppis köp). Hur lång livscykel har produkten?
4. Är det inhemskt?Etiskt producerat?Ekologiskt producerat? Miljövänligt? Återvinningsbart? Nedbrytbart?
5. Hur är produkten förpackad? Har den onödigt mycket förpacknings material? Har den tagit upp stort lastutrymme under transport ( vilket ger fler onödiga miljöförstörande transporter).
6. Hur långt har produkten fraktats?
7. Hur stor miljö belastning har produkten? ( Ex. har man skövlat regnskog för att odla råvaran? Eller är produkten i plast och framställts av fossila bränslen?)

För ett samhälle som styrs av pengar behöver vi medvetna konsumenter. Konsumenter som kräver miljö och etisk hållbarhet av producenter. Ett citat som har fastnat på min näthinna är.

"Varje gång du öppnar plånboken väljer du hurudan värld du vill leva i." ( vet ej källan till detta citat)

Jag skulle vilja tillägga till detta citat att: Varje gång du öppnar plånboken väljer du hurudan värld du vill leva i, och hurudan värld din avkomma kommer att få leva i. 

Vi som konsumenter har makten att ändra vårt köp beteende, och därmed ändra hur de som tror de har makten tänker. Men vi måste göra det tillsammans.

För att detta inte ska bli för tungt att ta in. Tänkte jag varva detta med lite ytliga bilder på de fynd jag gjorde i helgen. Så för de som inte bryr sig om världsliga problem kan hoppa över texten ovan och bara titta på bilderna.

En ljuvlig pall att ha i mitt arbetsrum. ( Denna lata bloggerska orkade inte svänga bilden, så vänligen vänd på ditt huvud :).)

 En elefant åt barnen att leka med. Gillar träleksaker super mycket. Dessutom är de så vackra.

 Ett vackert degtråg för 15 euro. Två gamla presentsnören i papper för 50 cent styck.

Två gamla hemvävda tyger i ull 5 euro och bomull 13 euro, nya oanvända men begagnade kardor 3 euro, trä låda för förvaring 3 euro, en mjölsikt 5euro, och en ståltrådskorg.

Bomullstyget har varit madrass till en allmoge säng, de ska jag förvandla till ett överkast. Ylletyget är lite slitet så de blir kuddar till soffan.

Lite yta och lite djup blev dagens inlägg. Jag tycker att vi borde sträva mot mer djup i detta samhälle de finns så mycket av alla snabba ytliga intryck , speciellt inom sociala medier.
Det om det. På återseende!