Kollektion Loppan–Grön rosa

Sista plaggen ut i Kollektion Loppan. Nu återvänder vi till det gröna-rosa och njuter av gröna féer från Znok. De rosa stretchfrottépöstightsen har ni redan sett i ett tidigare inlägg-

Här har grundmönstret förlängts och ställts ut till en tunika/klänning vilken sen kantats med svart muddrullå i alla fållar. Med diffen på max drog den inte ihop sig i nederkanten och blev jättefin och lite lagom tuff.

Det blev reskläder när vi åkte i förväg med tåget till mormor och morfar för att fira min farmors 90-årsdag för några veckor sedan. Även om jag har anonymiserat en del så ser ni det nöjda leendet va´? Vi hade en jättemysig resa med fika i restaurangvagnen som höjdpunkt :)

Kollektion Loppan–rosa grönt

Även här är utgångspunkten Meedoms tights form 0, med pös och längd tillagt för pöstights. Älskad modell den här säsongen :) Limegrön velour från hyllan. Jag har faktiskt glömt var jag köpt den. Det händer inte ofta, men just enfärgade har en tendens att falla ur minnet mellan varven.

Tunikan är även den Ottobre Creative Workshop 301 stl 116. Trumpetärm och utställd och förlängd i livet, rullfåll i grönt och smal muddkant i grönt fullbordar skapelsen. Fétyget har jag köpt hos Mjuka tyger när hon hade en uppsättning tyger hon hämtat hem nån rulle vardera av från USA, eller så.

Egen design

Jullov var det för ett tag sen… :) Mellanloppan hade flera dagar träningsledigt och behövde underhållas för att inte kastas ut genom ett fönster eller nåt :) (Hon har en EXTREM energi, om ni inte hade anat det)

I alla fall så spenderade vi någon dag eller två i syrummet tillsammans och kom ut med detta:

Helt och hållet egen design av bäraren och sömmerskan. Mjuk och go’ singeljersey från Jofotex för länge sen. Grundmönstret är Ottobre Creative Workshop som vi har förlängt i livet och förkortat i ärmarna. Tanken från början var breda muddar av tyget i ärmarna, men vid provningen för att se hur långa de skulle vara, kändes det så bra med trekvartsärm, så det blev så. “Kjoldelen” eller vad man ska kalla det (midjemudd?) är bara ett brett, dubbelt, rakt stycke påsytt som mudd.

Eget märke var ju tvunget, så jag “broderade” ett med snedslå och vanliga symaskinen:

Hon har ritat mönster, klippt ut mönstret och sytt allt själv. Jag hjälpte till med att lägga ut mönstret på tyget och lägga till extraattiraljerna, samt måttande och provande. Jag sydde också fast ärmarna, samt fållade halsringningen. Roligast var nog att få lära sig sy på overlocken och nu hittar jag henne ofta med stuvlådan och overlocken :)

Ettårselefanter

Sigge har en lillasyster. Hon är också en go´ unge! Hon fyllde ett år lite före Sigges treårsdag och även till henne tog moster med sig en present:

Tightsen är Meedoms form 0. Tunikan är mitt eget tröjmönster som jag har ställt ut och förlängt. Faktisk strl 80 (dvs Meedoms strl 74). Tygerna är Znoks glada elefanter resp en turkos stretchfrotté jag hittade på Ohlssons i stuvlådorna för nåt år sen eller två. Jag har den i flera färger och många meter. Den är så härlig!

Och så här fin blev hon den lilla söta:

Och jag blev påmind om hur svårt det är att fota 1-åringar som just lärt sig gå och vill undersöka kameran :) Men det blev en härlig bildkavalkad.

Live

Äldsta dottern blev bjuden på live-kalas häromhelgen och skulle vara alv. En grön tunika beställdes…

Utgångspunkten är Ottobre Creative Workshop 301 stl 164. Ärmarna är kortade och utställda, halsringningen omritad till fyrkantig och med ett sprund med snörning sen är den också förlängd och utställd. Eftersom kalaset skulle vara utomhus en septembereftermiddag och –kväll sydde vi tunikan av en fleecefilt från Coop Forum, så då kunde vi använda den langetterade kanten till nederkantens och ärmarnas fållar.

Kallt kunde det trots allt bli ändå, så en mantel/cape förfärdigades raskt av en likadan filt i naturvitt. Vi vek den dubbel på längden, la den över hennes axlar och måttade. Sydde knapphål och knapp på varsin kant och en mantel med sjalkrage såg dagens ljus :)

Under hade hon en långärmade svart jumper. Samma mönster men i originalutförande, sas :)

Ärmarnas och nederkantens fållar sydde jag först som vanligt med ett invik, fastsydd med coversömmens “trassel” på rätsidan. Sen skar jag av själva vecket precis längst ut i kanten, vilket leder till att kanterna krullar upp sig längst ner.

Väldigt svårt att fota, men här är ett försök i alla fall. Och det här funkar ju bara på singeljersey, som har en rät- och en avigsida. Interlock krullar sig inte på samma sätt eftersom den är liksidig.

Kul att få sy till stora tjejen!

Retroringar

Retroringarna från Mjuka tyger köpte jag till mig själv. Tur jag tog i lite, för lilla Loppan ville väldigt gärna också ha en tunika. Och trekvartsärmar skulle det vara. Som tur var var KlaramedK hemma hos oss just då och hade en tröja med trekvartsärmar, så vi verkligen kunde bekräfta att det var så det skulle se ut :)

Jag är egentligen inte så mycket för sån däringa mor-dotter-matchning, men när de ber så snällt att man ska sy till dem så för man ju göra det. Även om man redan var på väg att sy en till sig själv!

Först lekte vi lite med självutlösaren:

Det gick väl så där, kan man säga, men vi hade roligt…

Sen fick vi fotografhjälp, och då kunde Loppan själv gå igång med poserandet och cirkustricksen!

Min tunika är från mitt mönster från Svenska mönster.

Loppans är Ottobre Creative Workshop 301 stl 110 med trekvartslånga trumpetärmar och förlängd och utställd till tunika. Av den enkla anledningen att mitt egna 110-mönster har gått upp i rök! Och Klara – jag har tom städat syrummet så du inte skulle tro dina ögon, men mönstret kom ändå inte fram! ;)

Födelsedagsugglor

En försenad födelsedagspresent har skickats iväg till min systerdotter som fyllde 6 år härförleden.

Tilda trikåklänning i stl 122 med gröna muddkanter, fållad ärm och gröna sömmar. Mönstret från Ottobre 6/07. Ugglor från Znok.
Byxorna är Meedoms tights i motsvarande storlek, men jag har ställt ut dem nedtill. Först tyckte jag de såg så korta ut. Sen fick jag för mig att de skulle bli alldeles för långa. Lösningen blev att jag sydde ett knapphål på insidan av den dubbelvikta ugglefållen och skickade med en bit resår. Är de för långa är det alltså bara att sprätta upp knapphålet och trä i en lagom lång bit resår!
När jag började klippa av uggletyget upptäckte jag att det fanns en instickad smutsrand i tyget, ca 40 cm från kanten. Jag velade lite fram och tillbaka hur jag skulle göra, men sen ringde jag faktiskt Jenny. Jag köpte bara 1,5 m och kände att om 40 cm ska “försvinna” blir det lite väl dyrt. Då skickade hon helt sonika en helt ny 1,5 metersbit! Snacka om service! Tack Jenny!

Tunikor

Nu äntligen har jag kommit till att blogga igen! På tiden, kan man säga.

Jag börjar min comeback med att följdinlägget från det förra. Så här ser tunikan ut i lite bättre ljus och med bättre kamera!

Mönstret är samma tunikamönster från Svenska mönster som jag använde till min systers fordonströja. Det är uppbyggt av olika delar som går att kombinera lite som man vill. Här har jag en slät, längre livdel och puffiga ärmar med kantband. De syns ju lite dåligt på den här bilden, men syns bättre på livebilden i det tidigare inlägget.

Innan jag vågade på att sy i det dyra, fina tyget från Vamlingbolaget, sydde jag mig en toille i en trikåstuv från Ohlssons:

Här har jag använt samma puffiga ärm, men livdelen har dels ett ok med rynkad nederdel och är också kortare. Den här trivs jag jättebra med, men jag har tagit av ok-delen lite till när jag ska använda den nästa gång. För det blir definitivt en nästa gång. Eftersom jag sydde stl 40 till min syster, kunde jag prova den och känna efter hur jag ville ha det. Resultatet är 40 över bysten och 42 över axlarna och det sitter numera som en smäck. Nästa variant blir nog att rita långa ärmar. Som man kan se på fordonströjan till syrran finns det också släta korta ärmar och det är i så fall de som kommer ritas om till långa.

Vuxna fordon

Efter måååååånga om och men har jag nu lyckats installera och få igång Windows Live Writer. Jag fick tips om det efter mitt förra utbrott på Bloggers bilduppladdningsverktyg som vänder bilderna fel ibland. Och vägrar vända rätt. Fördelen med Live Writer, som jag förstod det, var att man kunde se precis hur inlägget blir innan man publicerar det. Och det är ju bra. Men jag blir ju inte gladare av att se redan nu att bilden i alla fall vrider sig…??? Jag fattar ingenting! Varför blir det så här??????? Så VANSINNIGT frustrerande.

Men jag gör som jag gjorde förra gången och publicerar nu i alla fall. Fördelen nu är åtminstone att bilden behåller de rätta proportionerna trots att den ligger ner. Blogger gjorde om proportionerna så att stackars syrran såg ut som en flodhäst! Så kan man ju inte ha det. Nu ser hon mera som vanligt ut, men omkullvält Det får vi väl stå ut med. Suck.

I alla fall har jag sytt en fordonstunika till min lillasyster. Det är hon som går på Capellagården och vid ett besök i mitten av augusti gjorde vi en djupdykning i mina tygförråd och decimerade dem ganska kraftigt på ffa retro-/vintagetyger som fick bli min födelsedagspresent till henne. Måååånga påslakan som räcker till mer än vad jag behöver är därmed halverade och andra halvan bor på Öland.

När det kom till det här tyget, så kände jag dock att det här är min grej, så då ville jag inte bara ge bort tyget, utan ge bort ett Hello-plagg istället. Hon fick alltså skicka mig ett mönster hon har använt och som hon vet sitter bra och så sydde jag en tunika efter det:

Det är svårt att visa barnkläder platt på golvet. Vuxenkläder omöjligt…! Så även om bilden då är tippad (Grrr!) så kommer den ändå här:

Tyget är fordonstyget från mjukatyger.se. Mönstret kommer från Svenska Mönster. Modellen är min fina syster (en av dem…). Belöningen för mig var att jag fick ett bra mönster att rita av som jag dessutom kunde prova ett färdigt plagg av! Win-win-situation, med andra ord. Så nu har jag ritat av mönstret till mig också i alla varianter och gjort om det så att det är 42 över axlarna och 40 över bysten och därmed gjort om ärmhålsskärningen lite. Jag har redan testat det till mig också och det ska ni snart få läsa mer om!

Omlottunika

Vad trist det är när man inte får till bilderna! Här har i alla fall mellanloppan fått sig en ny kalastunika/klänning. Hon gillar när det är omlott upptill och avskärning vid bysten samt långa ärmmuddar. Så så fick det bli.

Tyget är en singeljersey i viskos från Jofotex och hon har valt den alldeles själv. På bilden ser den lite tråkigt grådassig ut, men det är i själva verket en ganska varm och fin ljusbeige botten. "Muddväven" har jag köpt på Tygverket. Och "muddväven" skriver jag för att: Hur kan man lägga en rundstickad svart, hårt stickad rulle med tyg som alltså ser ut precis som muddväv men definitivt INTE är det bland rullarna med muddväv? Jag insåg ju inte förrän jag kom hem att det inte var muddväv, när jag hade klippt ut bitarna och såg avigsidan - den är rätstickad! Och ALL annan jersey jag har skulle ju hjälpligt kunna funka som muddväv, men den här är i det närmaste helt stum??? Visst är det märkligt. Nu fick det gå eftersom det skulle vara ärmmuddar, men de ser ju lite säckiga ut på bilden och det är ju för att de är helt utan stuns. Dessvärre lyckades jag ju också köpa 1 ½ m eftersom svart mudd alltid går åt... Vad gör jag nu med resten? Gissa om jag kommer säga till nästa gång jag är där!

I slutändan blev ändå klänningen rätt fin och hon känner sig så fin i den och är jättenöjd, så då får väl jag också vara det ;)

Syskonmatchning!

Visst skrev jag tidigare att min syster fått barn? Hon är hela 7 veckor nu och för två veckor sedan tog vi oss för att dra ner hela familjen över helgen. Rätt drygt att köra är det allt, inte minst med tre barn i bilen, men värt det var det förstås ändå! Hon var sååååå söt. Och så liten. Fortfarande fem veckor gammal var hon bara nästan så stor som min minsta varit vid födseln...

Syskonmatchade Helloplagg hade vi förstås i packningen:

Storasyster fick en tunika med rynk på bröstet och trekvartslånga trumpetärmar. Enfärgade tights till. Tunikan är samma som här (vilken för övrigt, till storasysterkusinens stora glädje, låg med i kassen med arvekläder som också togs med). Mönstret till tunika är alltså ett omgjort mönster från en gammal Allt om handarbete. Tightsen är Meedoms form 0.

Mellanbror fick muddbyxor i mitt eget mönster och en enfärgad långärmad t-shirt till. Ärmmuddar och halskanten i fordonstyget. Även tröjmönstret är mitt eget.

Och lillaste nya söta fick en helt enfärgad body i eget mönster samt enfärgade tights Meedoms form 0 och en liten förklädesklänning i eget mönster.

Alla tyger kommer från mjukatyger.se. Jag hade ingen mudd som passade så jag har använt singeljerseyn som mudd. Det går oftast ganska bra, men man måste ta en lite längre bit än om man har riktig muddväv.

Tröjan till mellanbror blev för liten i halsöppningen och klänningen till lillasyster blev bara allmännt konstig, så de ska snart sys om/förbättras. :)

Vad var det jag sa?

Ganska ofta är det ju rätt trevligt att få ha rätt. Andra gånger är det mindre kul. Det här är en sån gång :(

Minns ni den här tunikan? Jag hade rätt, det gick inte att ha ärmmuddar i hjärttyget. Det är ingen lycra i det så det blev för stumt. Nu har tunikan rosa muddar istället. Det blev fint det också, men det var ändå synd på hjärtana!

Vågor och hjärtan

Jag fick en beställning i början av januari på en hjärttunika. Efter lite mejlande och olika förslag fram och tillbaka fastnade vi för en lila velourtunika med ett hjärthjärta. Vi bestämde oss också för att testa att sy ärm"mudden" i samma hjärttyg.

Hjärttyget är en vanlig singeljersey, och kanske inte det mest lämpade som mudd. En ärmmudd ställer dock inte så stora krav vad gäller muddens kvalité, så vi testar. Det som oroar mig mest är att den ska kännas för "stram" runt den lilla tjejans arm, men vi får hoppas att det funkar. Snyggt blev det i alla fall. För att hålla ihop det hela blev det också hjärttyget runt halskanten. Vis av erfarenhet (för en gångs skull) sydde jag den här halskanten som vanlig muddrullå, eftersom tyget inte funkar att köra i bandkantningsmojängen till Evolven.

Innan vi hade bestämt oss färdigt med tunikan kom beställaren fram till att en tröja med Jnys vågade ränder inte vore fel det heller, så då inväntade vi leveransen från Jny och sen färdigställdes även denna tröja. Det här är en tjeja och en mamma som gillar rosa, så det fick bli rosa bandkanter. Och eftersom det funkade så bra och var så roligt att sy dem, så blev det kantband i nederkanten också. Det har jag bara gjort på en tunika förut, så jag hoppas det funkar.

Den här gången testade jag ytterligare en variant av sömmens placering vid fastsyningen av kantbanden;

Den ena nålens söm på kantbandet och den andra nålens söm som en stickning utanför. Och baksidan blev också snygg. Det här kommer jag använda mig av igen.

Den lilla rosa kassen skickade jag med som plåster på såren för att det tog så lång tid att färdigställa alltihop. Jag började jobba efter julledigheten och de första tolv dagarna var jag bara ledig en och tre av de elva jobbdagarna var jag dessutom bortrest på konferens, så jag hann inte riktigt med sömmandet...

Då ska vi se:
Alltihop i stl 98. Lila velour från mjukatyger eller Jny. Hjärttyg och muddväv från Stoff och Stil. Vågade ränder från Jnydesign. Vaxduk/akrylatväv från Åhléns.

Byte med Kaja

Som ni kanske minns så gjorde Kaja och jag ett byte vid årsskiftet. För nån vecka sen kom denna underbara tunika med posten:

Ja, ni ser ju själva så glad man blir!

Det är ett helt underbart, väldigt rosa :) ängeltyg med limefärgade ärmar. Supersnyggt med turkosa tights till, visade det sig. Och den kom så lägligt! Loppan var supersur för att hon inte fick vara på förskolan - det var nåt magkör som inte var magsjuka och ingen var särskilt sjuk - och då kom denhär med posten. Kunde inte bli bättre.

En av de många fördelarna med att blogga är att man har möjlighet att bli varse att man inte är ensam om att vara nördig (ursäkta Kaja!). Kaja berättar nämligen på sin blogg att det första hon gjorde var att vränga tunikan ut och in och se hur det var sytt. Då känns det som att jag är i fantastiskt gott sällskap när jag säger att jag gör detsamma! Inte bara för att kolla så det "duger" utan också för att fundera och få tips på andra/nya sätt att lösa vissa detaljer. Förkovran, helt enkelt.

Biltygsbiten som var ursprunget till bytet fick jag också med. Den hamnar på en söt tunika vilken dag som helst. Eller år. Eller så. Men jag har lite planer i alla fall!

Tusen, tusen tack, Kaja! Vi är jättenöjda! Och byter också gärna igen (förklaring till den kommentaren i Kajas blogginlägg här)

De turkosa tightsen är förresten de här:

Schysst sydda tights som räcker i två år! Till sommaren blir de perfekta trekvartstights!

Hjärtligt byte

För att göra en lång historia kort, så hade Kaja ett tyg jag beundrade, men bara en liten snutt - till en applikation. Jag skulle få snutten och när jag efterfrågade vad hon ville ha istället, så var det lite veligt; en bit elefanttyg, nåt mönster eller kanske ett plaggbyte? JA, ett plaggbyte! sa jag. Och då kom det fram att Kajas lilla tjeja gillar mina tunikor med långa muddar. Och Kaja (och tjejan, förhoppningsvis) gillar turkost och brunt och velour. Sen fick jag fria händer.

Att det skulle bli en hjärtapplikation var givet, trots att det är oerhört nervöst att skicka iväg en tunika med appliaktion till applikationsdrottningen själv (kolla tex här och här). Den turkosa velouren från Mjukatyger.se (eller var det Jny??? Minnet sviker!) är helt underbar i färgen och kvalitén och fullkomligt hoppade ut från hyllan. Den bruna velouren kommer från Jofotex, men den finns inte kvar. Den de har nu är liiiiite, lite ljusare i färgen (tyvärr). Mudd som passade fanns det också. Men sen började tunikan leva sitt eget liv. Spännande! Faktiskt!

Först behövdes det att hjärtat skulle sys fast med en avvikande färg. Lite för att jag inte hade nån tråd som var perfekt i färg, men också för att det ska "hända nåt". Så sömmen blev cerise. Sen skulle den fållas och halsen skulle fixas. Av nån anledning kunde jag inte bestämma mig för hur halsringningen skulle se ut. Turkos muddrullå blev för blekt. Brunt tog över. Hmm???

Inspirerad av att jag precis, med mycket lyckat resultat, fållat den här kjolen med elastiskt kantband så hamnade jag i den lådan. Och se! Där fanns ett kantband i samma färg som tråden runt hjärtat. Så då blev det cerise kantband i nederkant och i halsringningen. I halsringningen gjorde jag kantbandet 25 % kortare, precis som när man sätter mudd, för att det inte skulle stå ut. Och i nederkanten sydde jag på bandet helt otöjt, vilket även här gav en mycket trevlig böljande effekt. Et voilá! Tunika klar och avsänd precis före jul. Jag vet att Kaja gillade den och hoppas att lillskruttan också gjorde det.

Julklappståg

Samtidigt som jag sydde förra inläggets beställning blev det också tåg till Loppan. Och det här var sömnaden där allt som kunde gick fel, tror jag...

Först var tanken att det skulle bli ett nattlinne, eftersom jag hade det när jag var liten. Då i blått tyg med gröna tåg, en färgställning som Jofotex dessvärre inte tryckt tågen i. Dessvärre, eftersom den i mitt tycke är mycket snyggare än de tre som tryckts (och då räknar jag inte lime, eftersom den inte är "ursprunglig" - däremot är den snyggast så såna tåg rullar snart in på stationen också!)

Nu blev det ju inte ett nattlinne, för jag klippte fel och hade inte dubbelt tyg hela vägen visade det sig... Tänk om, gör rätt! Alltså blev det en tunika i stället. Sen blev det ytterligare en felklippning, vars exakta tillvägagångssätt har hamnat i glömskans förlåtande dunkel, men som ledde till att framstycket faktiskt är smalare än bakstycket. Vilket syns på bilden, dock ej när man har den på sig:

Superlånga ärmmuddar ger supersöta puffärmar. Tyvärr finns det för tillfället ingen villig fotomodell, så ni får lita på mitt ord, när jag säger att det funkade perfekt :)

Så här ser det ofta ut när jag klipper till:

Ett grundmönster som jag vet fungerar och så frihandsklippning utanför. Det blir oftast bra. Mindre bra, dock, att den gången jag tänkt mig ett pedagogiskt bildexempel till bloggen, så blev det verkligen inte alls bra :D Men det får man bjuda på!

Jag hade tänkt mig pösleggings som de här till. Dock så har jag nu valt stl 4 år från Meedom & Meedom. Och då hade jag glömt bort att i 4-7 år så har de tänkt sig att man ska lägga till en mudd i färdigt mått 6 cm. Så dessa blev ju för det första alldeles precis lagom långa, vilket inte ger nåt pös alls. Och dessutom borde jag ha märkt redan vid tillklippningen att jag tog ut dem alldeles för lite i nederkanten. Så det blev inget pös. Men nu har både ni och jag en pedagogisk bild på hur det inte ska se ut om man vill ha pösleggings...

Så här blev den färdiga kreationen:

Grundmönstret till tunikan är Ottobre Creative Workshop 301 stl 104 och till leggingsen Meedom och Meedom form 0 stl 4 år.

Galet nöjd!

Ni vet när man ibland lyckas så bra så man blir förvånad själv. När slutresultatet vida överstiger delarna och alltihopa blev bara sååååå mycket bättre än man nånsin kunnat tänka sig? Så blev det den här gången. Se och njut: Jag tycker hon är så fin, så fin min lilla Loppa. Och hon var definitivt festens mest välklädda - systersonen vars fest det var får ursäkta. Tygerna är ekologisk velour från Mjuka tyger och är olivgrön med aubergine-lila stjärnor, prickar och ränder. Mönstrena är tunika Ottobre Creative Workshop 301 stl 104 och Meedom tights stl 4 år. När jag syr såna här tunikor så gör jag så att jag tar mitt gamla vanliga tröjmönster som jag vet sitter bra och nålar fast på tyget. Sen klipper jag tunikaformen på fri hand på framstycket. Sen tar jag framstycket och passar in på (det redan fastnålade) bakstycket vid ärmhålet och nederkanten och klipper ut bakstycket likadant. På så vis blir ingen tunika den andra lik, även om de föralldel ganska ofta blir snarlika. På den här har jag också förlängt och gjort ärmarna rakare för att kunna pösa ihop dem med en resår. Den här gången lyckades jag dessutom få måtta resåret runt både midja och handled och sen kom jag ihåg att mäta resårerna innan jag sydde fast dem också. Och skriva upp måtten på en lapp som jag vet var den är! Det ni! :)

Populärt set!

Om mormor beställer en söt tröja till barnbarnet, så måste ju samma kvinna, som också är farmor, beställa nåt till andra barnbarnet med. Eller hur?

(Ursäkta att bilden är så dålig! Den blir inte bättre av att vridas 90 gr...)

Det här är roligt, tycker jag, för det här har visat sig vara det populäraste settet jag har sytt. Det är det jag har fått mest beställningar på. Här i en ny färgställning. Tunika i stl 122 med utgångspunkt i Ottobre Creative Workshop, men jag gör tunikaformen på fri hand, så det blir lite olika varje gång. Den här gången tänkte jag att en liten flicka i sin rosa period, gillar förmodligen volanger också, så den här tunikan har rullfåll sydd med samma cerise tråd som applikationen sitter fast med. Den bruna velouren är från Jofotex och det rosarandiga tyget från E-slöjd. De här bruna tightsen som var superlånga för ett och ett halvt år sedan används fortfarande. De senaste två åren har de använts i genomsnitt en gång i veckan året om och tvättats därefter. Trots de har de tappat så lite i färg att det knappt syns när man jämför med tygbiten jag har kvar och det finns inte tillstymmelse till noppor. Så bra är E-slöjds tyger! Vädligt prisvärda med andra ord!

Födelsedag!

Igår fyllde lilla Loppan tre år! Inte så liten längre, mao... Framförallt inte sedan hon slutat med blöja både på dagen och på natten! Nu har vi inga småbarnsattribut kvar längre i det här hemmet. Lite sorgligt på ett sätt, men lite skönt också. I alla fall så gick hon till dagis iförd denna nyss paketuppackade stass: Tunika-som-skulle-varit-en-klänning-men-som-blev-för-kort! Så kan det gå. Jag fick snabbt utöka med byxor till! Då blev det riktigt snyggt. I mitt tycke i alla fall. Tunikan har en överdel i stl 104, klippt utan sömsmån, som jag har ritat om från Ottobre Creative Workshop 301, samma som på den här tröjan. Den för korta underdelen är bara ett rakt stycke, som jag rynkat mot överdelen med framilonband. Den här gången funkade det lite mindre bra, tyvärr (jämfört med här), men eftersom jag tror att det beror på att framilonbandet var bättre begagnat, så tänker jag ge metoden en chans till innan jag avskriver den. Byxorna är Meedom&Meedom form 0 med utsvängda ben. Tights med bootcut, alltså! Jag är supernöjd! Det blev så himla snyggt! Jag har kantat byxbenen med en remsa av hjärttyget, men det var för tunt för att köra med bandkantaren. Tyvärr gjorde jag ett så misslyckat försök att det bara var att klippa av nedersta delen och sen sy på det som vanlig muddrullå. När jag klippte ut tyget tänkte jag inte på att i 4-7-årsboken är form 0-mönstren ritade med tanke på att man ska ha en mudd nederst och därmed lite kortare än motsvarande mönster i 0-3-årsboken. Det, i kombination med att jag klippte av den feliga kanten gjorde att byxorna blev i kortaste laget, men jag får väl sy ett par nya när hon vuxit ur dem. Även här har jag använt 4 år och klippt utan sömsmån. Nästa gång kan jag nog kosta på mig sömsmån även på ett par tights tror jag. De här blev lite väl lagom, sas. Hjärttyget, muddväven till kantning och muddar samt velouren är alla Stoff&Stil-fynd jag gjorde i somras vid mitt besök där. Och stort tack till alvinea som lärde mig hur jag gör för att publicera inlägg när jag vill att de ska publiceras. Om jag har fattat och det funkar så kan jag avslöja att detta är skrivet 15/9, men kommer att publiceras 16/9!

Norsk beställning

Den minnesgode minns att jag berättade att bytet med Kristin/Heilt spesiell i Norge genererade en större beställning från vårt grannland! Här är nu plaggen. I princip lika som det här settet till Loppan och det här settet till systerdottern, men nu i storlek 122. Hoppas det blir till belåtenhet! Tyger och mönster finns allt beskrivet i de ovan länkade inläggen, så ni får kolla där om ni är extra intresserade ;)