Kjol till nittonåringen

Dotter L fyllde nitton år innan påsk. En kjolmänniska är hon, bär kjol nästan jämt. Mina försök att sy överraskningskjolar blir dock inte alltid lyckade, så nu fick hon komma ner i syrummet helgen innan födelsedagen och bestämma både tyg och modell. Valet föll på ett mycket tunt småmönstrat bomullstyg i mörkgrönt. Helklockad modell, dvs helt enkelt en cirkel sydd mot en mudd. Eftersom tyget i enkelt lager hade blivit genomskinligt är det dubbla lager, dvs två cirklar. Provdockan på bild har mina och inte Ls mått, så kjolen sitter snyggare i verkligheten och har blivit använd en hel del.

Påskägg fullt av godis

 

 Påskharen hade lagt ett extra stort ägg i morse, väfyllt med smågodis. Dock inte ätbart utan i form av digitaltryck från Mjuka Tyger. Igår kväll sydde jag i all hast varsin t-shirt/tunika till M och G, eftersom påsken sägs vara årets största godishelg. Sen fick de varsitt ägg med ätbart godis också, annars hade de nog blivit besvikna. Glad Påsk!

Fusklappar

Ett tyg som ser ut som lapptäcksteknik men inte är det, blir det en fusklapp?
En härligt stretchig jersey med lycra som legat länge i min hylla blev en enkel baströja åt mig själv. Resterna blev två par trosor, i helt olika storlekar.

Två versioner av samma garn

Som det övre paret brukar jag vanligtvis sticka mina sockor. Skaftet med 1 avig 1 rät och foten helt slätstickad. Av någon anledning, kanske inspirerad av köpta kidmohairstrumpor som jag har, stickade jag också ett par med resårstickning 3 räta 1 avig i skaftet + övre delen av foten. Om jag minns rätt så är det samma antal maskor i bägge paren, men ändå ser relationen mellan skaft och fot helt olika ut. Åtminstone när sockorna ligger platta, när man tar på dem formar sig bägge paren efter fötterna.

Det som göms under snön...

...behöver ibland ersättas! Förra vintern försvann min röda merinoullspolo. Så småningom visade det sig att den blåst ner när den hängt ute för vädring, och sen snöat över och blivit liggande under snön ett antal veckor. När den väl hittades var den inte fräsch! Jag slängde den.
När jag i vinter fyllde på mitt lager av merinoull ingick även mera röd interlock, så då sydde jag naturligtvis en ny.
Jag har sedan ett år tillbaka ändrade arbetsuppgifter som i allt högre utsträckning tillåter mig att vara "påklädd", dvs inte förutsätter kortärmad arbetsklädsel, men merinoull är ändå en favorit.

Många kassar blir det...

...både sydda i syrummet och hemburna med mat. Faktiskt håller några av de första, som är 6-7 år gamla, på att bli nötta, men ännu har ingen gått sönder. Försvunnit till andra håll har de däremot gjort. De kan inte bli för många!

Merinomössor

Flera av de mössor i merinoull som syddes förra vintern är spårlöst borta. Någon blev kvarglömd vid tandläkarbesök, men de andra misstänker jag starkt att jag själv satte undan för sommaren på något bra ställe. Som jag sen inte hittar... Alltså blev det några nya även denna vinter.