Visar inlägg med etikett andra länder. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett andra länder. Visa alla inlägg

onsdag 30 april 2014

Mary Jones historia : nedtecknad av mej själv och alldeles uppriktig : om mitt liv samt om Dolores & John Silver så som jag fått det berättat för mej av dom själva

Hur skulle berättelsen om Skattkammarön se ut ifall den berättades ur kökspigan Marys perspektiv? Den frågan är utgångspunkten i Elin Boardys tredje roman Mary Jones historia som utspelar sig parallellt i engelska Bristol och på ön Hispaniola (dagens Haiti). Det är 1700-tal och i hopp om att kunna få jobb och försörja sig knackar föräldralösa Mary på dörren till Kikaren – en krog som drivs av Dolores och Long John Silver. Mary berättar sedan i dagboksform om hur hon och Dolores kommer varandra nära genom att arbeta tillsammans och hur Kikaren blir ett hem där hon hittar en ny slags familj.
 

I Mary Jones historia är äventyret en spännande kuliss i berättelsen om Mary som drömmer om kärlek, trygghet och frihet i en värld där hot om våld, fattigdom och fångenskap hela tiden är närvarande. Det är en annorlunda och mycket läsvärd bok.

tisdag 8 januari 2013

Jag är en pojke med tur

Min första vecka på Collaget. Kul! Jag har en stark känsla av att det kommer att handla en del om dystopier. Dystopi? Motsatsen till utopi, nämligen en dyster vision om framtiden. Den under året mest uppmärksammade dystopin har utan tvekan varit Hungerspelen, som var 2012 års mest utlånade ungdomsbok på folkbiblioteken i Göteborg.

Men jag har också ägnat mig en del åt realism på sistone och jag undrar om inte verkligheten och dystopierna flyter ihop lite väl mycket ibland. Jag inleder med att berätta om en bok som knockade mig när jag läste den för ett tag sedan och som jag fortfarande tänker på ofta.

Boken heter Jag är en pojke med tur och är skriven av en av våra mest hyllade barn- och ungdomsbokförfattare: Monika Zak. Egentligen är berättelsen inte hennes egen. Hon fick nämligen kontakt med en ung kille vid namn Esmat, som var ensamkommande flyktingbarn från Afghanistan. Esmat bad Monika att skriva ned berättelsen om hans liv. Resultatet är en lättläst ungdomsbok, med ett innehåll som alla borde ta del av.

Esmat växer upp tillsammans med sin mamma och syster i en liten by som styrs med järnhand av talibaner. De lever under ständig skräck och hot och en dag bestämmer sig hans mamma för att ta sina barn och fly till Kabul, med förhoppning om en bättre tillvaro. På vägen tappar Esmat en stövel och tvingas vända om för att leta efter den. När han vänder åter för att hinna ifatt sin mamma och syster är de försvunna och han träffar dem aldrig mer. När detta händer är Esmat 6 år gammal.

Mirakulöst nog tar han sig till Kabul på egen hand och blir tillslut omhändertagen och spenderar några år som barnarbetare, instängd i en fabrik. Men så öppnar sig möjligheten för Esmat att fly från landet. Efter ett och ett halvt år på flykt når han slutligen Sverige.

"Jag är en pojke med tur" berör mig så oerhört mycket och jag önskar att alla som inte förstår att våra gränser och famnar måste stå vidöppna för alla som behöver komma hit, ska läsa den här boken. Esmats berättelse skulle kunna vara en dystopi, men är högsta verklighet för så många barn i den här orättvisa världen.

Här kan du provläsa boken!

onsdag 6 april 2011

Den långa sömnen

Det har kommit en hel del ungdomsböcker på senaste som inte har så dramatisk handling.
Ingen som dör, inga alkoholiserade föräldrar osv.
Böcker som tar upp alldagliga problem, problem som egentligen kanske inte är så stora, men som ändå känns enorma och som de flesta av oss har tampats med.

Den långa sömnen av Siv Widerberg är INTE en sån bok.
Och jag gillar det.

Boken handlar om Ramijr som går i sexan och om Linn som går i samma klass.
Ramijr är ny i klassen, hans familj har precis flyttat till Tallhamra från Ransäter. Men från början kommer de från ett land som heter Nedjiriztan (Det är inget existerande land utan Widerberg har hittat på ett namn, men det skulle kunna vara en rad olika existerande länder för de saker som händer i Nedjiriztan i boken händer i riktiga länder. Idag.)

Ramijr bor med sin mamma och lillasyster, det var dom 3 som lyckades fly till Sverige. Ramijrs familj var större innan, innan de saker började hända som tvingade familjen att bly.
Ramijr blir ofta arg och det verkar inte finnas någon anledning till varför. Dom andra i klassen vet ju inte om vad Ramijr har sett, vad som hänt honom och hans familj.
Han är bara 12 år men har sett och varit med om värre saker än vad de allra flesta är med om under hela sitt liv. Därför blir hans utbrott oförståeliga för klassen.

Något som gör livet ännu svårare är att Ramijr och hans familj ännu inte fått permanent uppehållstillstånd och de fruktar att få avslag på sitt sista försök.
Får de avslag blir de utvisade. Då måste dom åka tillbaka till Nedjiriztan. Tillbaka till det helvete som de flytt från. Det andra alternativet är att gömma sig.
De är livrädda.

Tidigt i boken påpekar Linns kompis att Linn ofta pratar om Ramijr. Linn börjar tänka mer och mer på Ramijr, hon inser att hon nog är lite kär i honom. Men varför beter han sig så konstigt? Linn söker lite om hans hemland på nätet. Och då börjar Linn förstå vad för situation Ramijr och hans familj kommer från. Och efter det kan hon inte släppa det hela. Hur kan man göra så mot människor?
Det vänder upp och ner på Linns liv och hon bara måste göra något, hjälpa Ramijr på något sätt…

Hur går det för Ramijr och för Linn? Får familjen stanna? Och hur gör man för att hjälpa till?

Läs den här boken, den är både hemsk och vacker, deprimerande och peppande.

En bra och viktig bok. Hatten av Siv.

torsdag 10 februari 2011

Kärlek å sånt

Eftersom vi ungdomsbibliotekarier från Hisingen är helt skamlösa så snor jag mitt inlägg från Hisingsbloggen och lägger upp här med...

Inga bomber över Skärholmen (låna här) handlar om 16 årige Peter som bor i Skärholmen med sin storasyster och sina föräldrar. Familjen flydde från Serbien när Peter var 9 år och flyttade till Sverige.

Peters bästa vän Rashid har också flytt till Sverige med sin familj, från Irak. Dom lär känna varandra när de är små och träffar på varandra ute i skärholmen. Rashid går fram till Peter med en fotboll i handen. De kan inte prata med varandra, men en framsträckt fotboll kan ju ingen missförstå. Efter den dagen fortsätter de att spela fotboll ihop och att vara bästa vänner.
Som många ungdomsböcker handlar det om första förhållandet, vänskap som sätt på prov och ens identitet. Även fotbollen är en stor del av boken och både Peter och Rashids liv men får mindre plats när både Rashid och Peter får annat att tänka på med föräldrar som mår dåligt och struliga förhållanden.

Både Peter och Rashids hemländer vävs in i berättelsen genom att Peters föräldrar och Rashids faster Fatima berättar målande om händelser där borta. Peters pappa berättar bland annat om hur han träffade Peters mamma på Kalemegdan i Belgrad (vilket fick mig att längta sjukt mycket till sommaren och Belgrad) .
Men allt är inte glada minnen om sommar och kärlek.
Minnena och händelserna i de andra länderna är fulla av krig och död och följer med och hemsöker både Peters pappa och Rashids faster.
Peters pappa mår sämre och sämre, sitter uppe på nätterna och grubblar och stirrar ut genom fönstret.
Och det väcker tankar hos Peter: vad har min pappa egentligen gjort under kriget? Varför berättar han inte för Peter, varför låtsas han som om det är något annat som är problemet? Peter får mycket att grubbla över för något är skumt med Rashid med och det sätter vänskapen på prov...

Men det är ju kärleksvecka här och det finns mycket kärlek i boken. Till en pappa som mår dåligt, till en första flickvän och till fotboll.
Men den kärlek i boken som jag tycker är vackrast och som gör mig gladast är den mellan Peter och Rashid. En vänskap så djup sen så tidiga år att de känner varandra innan och utan. En riktigt fin bromance.

Och är inte kärleken mellan vänner värd lika mycket som kärlek mellan ett par? Kanske mer? Vad tycker ni?

tisdag 19 oktober 2010

Barsakh - skärseld


Jag tänkte tipsa om en bok jag precis läst; Skärseld.

Boken utspelar sig delvis på Gran Canaria dit norska 15åriga Emelie åkt på semester med sina föräldrar och sin lillebror. Emelie har stenkoll på sin vikt och äter ohälsosamt lite. Dessutom är hon ute och joggar en hel del, givetvis även på semestern. En dag när Emelie är ute och joggar ser hon en sliten båt flyta mot land. En pojke i hennes egen ålder hoppar av båten och försöker dra den i land med hjälp av ett rep fäst i fören. Den utmärglade pojken försvinner under ytan och Emelie hoppar i och får upp honom och drar båten i land.

Så möter 15 åriga norska Emelie 17åriga Samuel från Ghana.

Samuel har gett sig av från Ghana för att söka sig till ett nytt liv i Europa. Ett liv där han kan få ett jobb med en lön som han kan överleva på och ändå ha råd att skicka pengar hem till familjen. I 24 dagar har han och de andra rest, först med stadig takt, men sen bensinen tog slut har de flutit fram och hoppats på att nå land. Maten är slut och flera av dem har dött under resan. Men nu väntar dom ett bättre liv i Europa. Eller? Och hur mycket kan Emelie hjälpa till?

Man får följa Samuel från att han börjar resan mot Europa till att han och Emelie skiljs åt. Boken handlar om både situationen för de som försöker ta sig in i Europa; men tar även upp kroppsideal och anorexi. Flera på båten som Samuel har åkt med har dött av svält på vägen samtidigt som Emelie har svält sig själv för att hålla sig smal.

Boken handlar om viktiga ämnen och väcker förhoppningsvis tankar hos läsaren, det gjorde den hos mig iaf.

tisdag 13 oktober 2009

"...varför måste jag lära mig hälsningsfraser på svenska när svenskar aldrig hälsar på varandra, man?"

Jag har precis läst den bok som inte fick nomineras till Augustpriset eftersom hälften är skriven på engelska. Då är det ingen svensk bok resonerade Augustprisjuryn. Skitsnack och synd eftersom Numera negerkung av Kevin Frato är helt grymt rörig och rörande.

Läs mer på bokcirklar.se om varför boken inte nominerades

Varför heter då boken Numera Negerkung? Säkert provocerande för de flesta. En kollega påminde mig om Pippis pappa Negerkungen och Pippi nämns också flera gånger i boken under tilltalsnamnet Pee-Pee. Läs mer om varför Kevin Frato valt denna titel på sin bok här

-----------------------------------------------------------------------------------

17-årige Harley Zampino gör sin plikt för fosterlandet genom att ta värvning i Irakkriget. Han familj är full av krigande män i Andra världskriget, Vietnamkriget och Irakkriget. Men Harley hinner ångra sig och flyr till Sverige. Boken Krigaren av Björn Ranelid handlar om amerikanska desertörer i Sverige (om man känner sig sugen på att läsa mer om ämnet på en aldrig sinande poetisk prosa som kunde kortas avsevärt.)

Harley söker asyl i Sverige och bor i Stockholmsförorten Jordbro. Där läser han svenska för nybörjare i skolan och Bamse på fritiden för att lära sig svenska. Han blir nära vän med ett irakiskt syskonpar. Hem till Philadelphia skriver Harley till sin flickvän Guiliana och till Irak skickar han brev till sin bror Joey, som aldrig svarar på breven. I breven är Harley ensam och rädd:

"But how do you explain that to your terrible Swedish teacher, who makes you write an essay about how you can be a better person? How do you write about yourself in another language, when you can´t even be yourself in another language?"

I boken varvas den talspråkliga Philadelphia-engelskan med svengelska. Det är ett Bukowski-likt ordflöde om vardagen, livet och drömmar. Tyvärr verkar det vara krig överallt, inte bara i Irak, utan i våra inre liv. Det finns ingen början eller slut på den här berättelsen, den kan handla om dig, den kan handla om mig och hela världen. Kritiken mot USAs socialförsäkringssystem och utrikespolitik finns i var och varannan mening. Harley är arg och deprimerad både på USA och på omständigheterna för flyktingar i Sverige. Läs boken! Läs hela, ett avsnitt här och där eller ett enda brev. Är du lärare? Använd den i skolan.

torsdag 30 oktober 2008

Chain mail - skicka vidare

Chain mail av Hiroshi Ishizaki handlar om några japanska tjejer som får varsitt märkligt mejl från någon tycker att dom ska vara med och skapa en fiktiv värld på internet, lite som ett rollspel. Alla får varsin roll, en ska spela en tjej som har en stalker, en polis, en pojkvän till tjejen som blir förföljd och en spelar såklart stalkern. Alla tjejerna tycker i början att det är jättekul med mejlen och lever sig in i sina roller men plötsligt verkar det som att historien som dom skriver tillsammans nästan börjar ta sig i deras verkliga liv.


Det här är en märklig bok. Man får fundera en del på vad som är verklighet och vad som är på låtsas. Ganska så spännande är den ock fast jag lever mig inte riktigt in i berättelsen. Vet inte riktigt varför. Men man får lära sig en hel del om Japan.

måndag 13 oktober 2008

Krossat glas

Jag gillade Sally Grindleys bok Såld väldigt mycket. I sin nya bok Krossat glas fortsätter hon att skriva om barn som måste ge sig av hemifrån.

Den här gången är det bröderna Suresh och Sandeep som bor i Indien. Dom har det rätt bra i början av boken, går till skolan, åker på marknaden, har fina kläder och deras pappa har ett bra jobb. Men så blir deras pappa av med jobbet och börjar dricka. Dessutom börjar han bli elak och börjar slå dom och deras mamma. Till slut får Suresh nog och bestämmer sig för att rymma tillsammans med sin lillebror. Dom rymmer till en stor stad där de snabbt lär känna dom andra gatubarnen. Det är ett hårt liv att vara gatubarn och det enda sättet dom kommer på för att få ihop pengar för att kunna äta är genom att samla krossat glas i folk sopor.

Det här är både en väldigt sorglig men samtidigt spännande bok. Gautbarnen tar hand om varandra och verkar ibland ha det riktigt roligt samtidigt som dom får slita fruktansvärt hårt för att överhuvudtaget få något att äta.

Jag hoppas att Sally Grindley sådana här böcker! Jag kommer läsa dom, helt klart.

Låna Krossat glas och Såld här

onsdag 23 april 2008

Ta en bok och läs om världen i solen

Det är ju världsbokdagen idag, och soligt (i alla fall här). Så vad passar bättre än en bok, en solig klippa och en bulle någonstans?

På andra sidan sanningen, Beverly Naidoo (2000)
Två barn, Sade och Femi, får se sin mamma skjutas ihjäl på deras gård i Nigeria av ett misstag. Egentligen var det pappan de ville åt, en frispråkig journalist. Barnen sätts på ett plan till England tillsammans med en främmande kvinna och med falska pass. Deras pappa ska komma efter senare. I England ska de mötas av sin farbror men han dyker aldrig upp. Om längtan efter frihet och rättvisa, om kamp och utsatthet och om en brutal verklighet för många. Svidande och drabbande.

Desertwalker, Wilhelm Agrell (2007)
World Trade Center har fallit. Rob, som är sjutton år, drömmer om att få försvara sitt land. Och trots att hans vänner och familj ställer sig skeptiska väljer han att göra miltärtjänst och åka till Irak. Men kriget är inte riktigt vad han har trott och saker är inte alltid svartvita. Om gott och ont, fanatism och insikt, om krig och människor. Omskakande och trovärdig.

Odjurens stad, Isabel Allende (2003)
Alexander, 15 år, får följa med sin farmor på en expedition till Amazonas. På expeditionen följer också vägvisaren César Santos och hans dotter Nadia med. Expeditionen går ut på att hitta det mytologiska väsendet som man hittar spår efter och snart försvinner Alexander och Nadia. Magisk realism, äventyr och djungelmystik. Myllrande och spännande.

Pumans dotter, Monica Zak (1986)
Guatemala, 1980-tal, mayaindianer förföljs och drivs på flykt. Boken är en halvdokumentär historia om den vidriga massakern som skedde i byarna. Man får följa indianflickan Angelina som med sin familj flytt till Mexico. Efter tre år i Mexico bestämmer hon sig för att ensam ta sig tillbaka för att leta rätt på sin mormor och sin bror. Det blöder lite i hjärtat när man läser den här boken. Finns också som film. Bultande och brutal.


Eldens vrede, Henning Mankell (2007)
Sista delen av tre om flickan Sofia som bor i Mocambique. När Sofia var liten sprang hon på en mina och förlorade sin syster och sina ben. I den här boken är hon äldre och bor med sin man, sina barn och sin mamma. Men något stämmer inte med hennes man Armando och hon börjar ana det värsta. Sofia finns på riktigt även om delar av boken är påhittade. Om fattigdom och orättvisa, om mod och längtan. Fångande och glödande.