Miss Watson; Oket.

Jag stickade kroppen på Miss Watson,  upp till armhålshöjd, och provade på dottern igen. Och det var inte bra, det var så där tajt att det var på gränsen till att vara bra, men som kommer innebära att tröjan aldrig sitter riktigt bekvämt. Och det känns ju onödigt att sticka en hyllvärmare! Så jag repade upp!

Jag gillar inte att sticka nerifrån och upp, jag har liksom ingen kontroll då, och det är ap-svårt att prova och att få en uppfattning om hur det blir.

Så jag vände helt enkelt uppåner på mönstret (diagrammet alltså), och stickar den från andra hållet nu istället! Hittills har jag inte stött på några problem, och jag hoppas det fortsätter så! Jag bytte färg också, istället för den lite dova ljusblå färgen så blev det vinrött istället, tycker det blev mycket bättre (den ljusblå såg liksom skitig ut i sammanhanget...). På bilden har jag precis stickat klart mönsterdelen, och ska nog sticka några enfärgade varv till innan jag delar upp för kropp och armar. Kan eventuellt bli bra det här!

För övrigt är jag inte ett dugg ledsen över att det är vårlikt väder ute, och att vintern verkar bli sen. I alla fall inte nu, är dock inte uteslutet att jag kommer att gnälla över det när snön ligger kvar i april...

FO; Glücksburg cowl!

Så var denna klar! Det var ren njutstickning hela vägen, i den meningen att det är ett behagligt garn, mönstret är lätt men man kan inte bara sticka på utan måste vara liiite uppmärksam i alla fall, och jag tycker att den är så himla fin!

Vi hittade en gigantisk kanin när vi skulle fotografera. Det är ett mysterium för oss varför den står där mitt på en parkering...

Mönster: Glücksburg cowl.

Garn: Drops Cotton Merino. Det gick åt ungefär 250 - 300 g, och jag stickade med två trådar.

Stickor: Rundsticka nr 7 (och 5,5 till avmaskningen - jag behöver ofta gå ner ett nr eller så vid avmaskningen...)

Svårighetsgrad: 1 av 5. Det svåraste var att sluta sticka när jag somnade... (ja, jag fortsatte alltså sticka trots att jag satt rakt upp och ner i soffan och somnade. Vilket innebar att jag fick sticka lite baklänges nästa gång jag plockade upp stickorna, för det där med att hålla koll på varven och räkna och så där, det funkade inte så bra just då...)

Nöjdhetsgrad: Detta är nog en 4:a av 5! Tycker att det väldigt effektfullt med den här typen av "lösa flätor", och till en halstub så här så är det en perfekt struktur. Och så länge man håller sig vaken, så är det ett toppen TV-projekt utan att bli för tråkigt att göra.

Jag kallade flätorna för "sanddynsflätor" i ett tidigare inlägg, och jag har inte hittat på det själv men tycker att det passar himla bra. Har försökt hitta vart jag läste det, har sett det på flera ställen, men jag har inte lyckats...

Halsgrej?

Åh, så skönt det är att ha något i händerna som liksom bara växer fram utan en massa krångel! Har längtat efter en sådan stickning! Detta ska bli en ganska smal halstub till en av döttrarna, och jag är barnsligt förtjust i de här "sanddynsflätorna". Garnet är Drops Cotton Merino och jag stickar med dubbel tråd och stickor nr 7!

Tack alla ni som tagit er tid att ge mig tips och råd om hur jag kan göra med mitt rosa tröjprojekt! Jag ska testa mig fram, och återkommer med resultatet längre fram!

Mormorsrutor?

Nu är det ett virkprojekt på gång igen, och det är yngsta dottern som kommit med en bild på en tröja. Det är en enkel modell med ganska glesa mormorsrutor, och världen (dvs internet) tycks svämma över av mönster på alla möjliga mormorsrutor. Jag har valt rutan högst upp till vänster, och jag virkar i Drops Cotton Merino och virknål 4,5, så det går ganska fort med andra ord. Och så tänker jag att jag bygger nerifrån och upp, och löser "problemen" allt eftersom det blir dags.

Med den lilla Lima-tröjan går det framåt, men ganska sakta för det är inte precis spännande stickning nu. Men jag har i alla fall börjat på den nedre mudden på kroppen, så sen är det bara ärmarna kvar.

FO; Poncho done!

Mönster: Inget mönster, men DEN HÄR bilden kikade jag på...

Garn: Drops Cotton Merino. Det gick åt ungefär 350 g. Det var andra gången jag använde detta garn, och det är supermysigt! Skönt och mjukt, och smidigt att både sticka och virka med. (Garnet kan tvättas i 40 grader i maskinen, men det har jag inte testat ännu, så jag vet inte om det kanske noppar eller så då.)

Virknål/stickor: Virknål nr 4,5, och rundsticka nr 5,5.

Storlek:  Storlek och storlek, den funkar på både mig, och på dottern som är betydligt mindre.

Svårighetsgrad: 1 av 5. Jag kan ju bara bas-grejer när det gäller virkning, så det är bara sånt jag gjort. Men det är ju hemskt tacksamt att virka, för det är lättare än att sticka på frihand. Jag upplever att man måste tänka FÖRE när man stickar, medans man kan göra lite allteftersom när man virkar.

Nöjdhetsgrad: Detta är nog en 4:a av 5! Det har varit hemskt roligt, just för att det är så förlåtande med virkningen, och så smidigt att snabbt justera när det inte blir riktigt som man tänkt. Jag gillade rutorna som jag började med, mönstret på dem hittade jag HÄR. Det blev en riktig sommarponcho!

Det går framåt.

Jag gör lite hur som helst, allt eftersom! Har tex gjort en rad med någon sorts påhittade "mucher", hittade ingen beskrivning i min virkbok som såg ut som jag ville. (Det gör egentligen inte de här heller, men jag vet som sagt inte hur man gör de där som mamma gjorde...) Ska nog göra ett eller två varv till, och sen tror jag att jag ska sticka nederdelen. Och jag har en idé om hur, men får se om det kan funka! Hur som helst, så är det himla roligt!

Att handarbeta till en dotter.

Att handarbeta till en dotter, kan gå till så här; Man får en bild på ett plagg hon önskar sig, och så får man försöka lösa uppgiften utifrån det. Det innebär att jag nu ska försöka få till något som liknar linnet på bilden, vilket egentligen inte borde vara så svårt tycker jag. Det är ju ingen avancerad form så att säga. Har hittat en struktur till den övre delen av linnet (tänker mig att jag börjar från mitten och virkar bystdelen uppåt först, och sen vänder på arbetet och virkar livdelen neråt). Ska ha en annan struktur på nederdelen, men det har jag inte bestämt vad det ska bli för något än.

Det här är ett sånt där tillfälle då min lathet gör att jag får göra om och förmodligen gör jobbet dubbelt så krångligt som det egentligen behöver vara. Om jag från början hade testat min virkfasthet i en provlapp tex, hade jag smidigt kunnat räkna ut hur många maskor jag skulle lägga upp. Jag har just startat om för tredje eller fjärde gången... (och nu har jag faktiskt räknat maskorna, men det verkar bli himla stort. Fast det är väl det där med att strukturen drar ihop materialet, så det kanske blir bra i slutänden ändå.) Jaja, den som lever får se!

Solen skiner, så idag ska jag ut och klippa gräset för första gången i år! Har LÄNGTAT! Gillar att klippa gräset, man ser så tydligt att man har gjort något och att det blir bra, det har en tydlig början och ett tydligt slut. Och jag lyssnar alltid på podcast eller radio när jag klipper och det är mysigt! Och så luktar det ju så gott! Härligt!