Jag kör en spy-car...

Jo, det är sant! En silvergrå Volvo av modellen V70. Min egna spy-car. Batman har sin Batmobile, Fantomen har sin häst Hero och jag har min spy-car. Idag gled vi fram tillsammans jag och spy-bilen. Susade fram på E4:an.

Innan måndagen var det bara en helt vanlig volvo. Men i måndags pimpade Lilleman bilen. En ny doft adderades. Sätena utsmyckades. Och min spy-car såg dagens ljus. 

Hur han gjorde? Man kan väl säga så här, att Lilleman blir åksjuk i bilen...........

Vårkänslor

Nu blir det ljusare och ljusare för var dag som går. Våren kommer närmare och närmare. Vårkänslorna kommer smygande. Och jag förbannar mig själv. Inte längta för tidigt. Inte redan nu. Det är fortfarande långt kvar…

Och det finns visst fler som drabbats av tidiga vårkänslor. I morse när jag åkte till jobbet fick jag se en härlig syn från bilfönstret. Där borta i andra änden av ängen, precis vid skogsbrynet, ser jag något röra sig. Eftersom jag kör bilen samtidigt, försöker jag klura ut vad det är som rör sig i skogsbrynet, och om det är något stort som tänkt röra sig mot vägen. När jag kommer närmare, ser jag att det inte bara är en varelse, utan två. Hundar? Näe, nu ser jag! Det är två rävar. Och inte nog med det. Det är två rävar som drabbats av tidiga vårkänslor. Hur jag vet det? Jo, den rörelse jag såg, var aningen intim, och man nu säger så. Det var nämligen två väldigt lyckliga rävar, som glatt pippade i skogsbrynet, inför morgontrafikens ögon!

Läs även andra bloggares åsikter om vå, vårkänslor, värme, kärlek, djur, morgon, räv, rävar

Ni bara måste kolla det här - helt fantastiskt!

Jag har aldrig sett något liknande förr. Fick tips på det här klippet på Facebook, och blev helt stum av förundran när jag tittade på det. Helt otroligt och fantastiskt, och hon "målar" allt med endast sand. En riktigt konstnär!



Läs även andra bloggares åsikter om youtube, sand, talent, skicklighet, fantastiskt, konst, sandkonst, måla

Vet ni att...

...bära en säck fylld med äcklig, begagnad kattsand nerför trappan och upptäcka när man nått sista trappsteget att säcken har ett hål, och att det runnit kattsand i hela trappan, inte är kul.

...damma sängbordet och råka tappa sänglampan av glas över sängen, så att den går i miljoner bitar, inte är kul.

...en underbar söndagsmiddag med viltkryddad hjortstek, haricots vertes, rösti och en rejäl gräddsås nedsköljt med ett stort glas rödvin kan bota det mesta som inte är kul.



Läs även andra bloggares åsikter om murphys lag, kattsand, glas, lampa, glassplitter, söndagsmiddag, söndagsstek, rödvin, familjeliv, söndag

Det är skillnad på bajs och bajs

Pappersgubben tömde den överfulla mulltoan ute på ön i helgen. Skurade ur den. Grävde ned skiten. Den har inte tömts på ett tag. Och vi har varit många därute. Särskilt vid midsommar. Ett riktigt skitgöra fick han på halsen, men det måste göras.

När han står där och skurar, klämmer Susanne käckt ur sig:
"En sak är väl att ta hand om sitt eget bajs, eller i alla fall familjens. Men att tömma andras bajs, är verkligen inte kul"

Pappersgubben vänder upp huvudet från skitgörat, och replikerar:
"Tack för påminnelsen. Jag försöker att inte tänka på det, och du gör inte direkt saken enklare!"
Och så återgick han till sitt skitgöra, med en ännu värre grimas i ansiktet än innan.

Oups...



Läs även andra bloggares åsikter om bajs, mulltoa, landställe, skärgård, skitgöra, tömma skit, humor, citat

Det finns inget dåligt väder

I vår familj lever vi efter principen "Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder". Därför dressade vi oss i gallonisar, regnjacka och gummistövlar (Skruttan), regnrock och gummistövlar (jag) och vagnsregnskydd (Lilleman) och gick ut i spöregnet.

Det finns mycket roligt att göra i ösregn. Vi hoppade i vattenpölar. Lilleman avstod dock från själva hoppandet. Han är inte vattenpölsmyndig än. Vi sprang genom vattenpölar. Vi gungade. Vi cyklade (Skruttan)/promenerade (jag)/åkte vagn (Lilleman). Allt medan regnet öste ned.

Men sedan kom åskan. Och vi fick lov att dra oss hemåt. Nog för att vi hade bra kläder, men åska och blixtar klarar de nog inte...

, som blev som barn på nytt när hon hoppade i vattenpölar...

Läs även andra bloggares åsikter om regn, barn, väder, kläder, barnasinne

Godmorgon

Vilken härlig morgon jag haft. Solen sken. Båda barnen var på glatt humör. Morgonbestyren gick på räls. Efter dagislämning av Skruttan, tog jag och Lilleman en promenad. Med bärselet istället för vagnen, vilket gjorde att vi tog oss in lite i skogen. När vi kom tillbaka, plockade jag fram mina yogaskivor, och gjorde ett yogapass, ivrigt påhejad av Lilleman. En riktigt skön stund med egentid och vila för sinnet.

Vi har helt enkelt haft en sådan där morgon, som man försöker minnas då allt bara är kajko!



Läs även andra bloggares åsikter om yoga, barn, mamma, lugn, sinne, promenad

Morgonens promenad

En tidig promenad i septemberdaggen. Morgonen är frisk. Tystnaden lägrar fortfarande. Allt är stilla. Några fåglar förgyller idyllen med kvitter. Daggen ligger kvar efter den kyliga natten. Solens strålar letar sig in genom bladverket. Ner till de daggstänkta grässtråna. Värmer upp oss. Får vattendropparna att glänsa.

Vi möter en mamma med syskonvagn. Hon har nog, precis osm jag, lämnat ett äldre syskonpå dagis. Vi ler lite mot varandra när vi möts. Och så fortsätter vi våra individuella promenader. Åt varsitt håll.

En rönn lyser upp med sina röda bär mot den blå himlen. Under rönnen växer blommor. Små rosa klockor. Naturen visar sin vackra och färgglada skrud denna morgon. En tidig promenad i septemberdaggen.


Läs även andra bloggares åsikter om foto, morgon, bild, dagg, höst, september, promenad, natur, kort, fotografi, sol, väder, kyla, rönn

Lycklig!

Kommer hem efter en hektisk dag. Slår på datorn. Kollar bloggen. Läser senaste kommentarerna. Och får se något riktigt kul. Det väntar en överraskning åt mig i Millahs blogg. Jag kikar givetvis genast in där och får då syn på det som gjort mig superlycklig - jag vann tävlingen om namnsmycken från Gobbit!!!!! Så nu äntligen ska jag få mina efterlängtade namnsmycken. Jag har bara helt överlycklig just nu. Tänkte skriva barnens namn och sedan lägga till någon symbol efter namnen. Det blir nog toppen. Och sedan ska jag bära dem varje dag - mina älskade barn kommer alltid att vara med mig

Tack Millah och Gobbit!!!!



Läs även andra bloggares åsikter om tävling, namn, smycke, barn, blogg, vinna, lycka

Oönskat besök i trädgården

Det finns många fördelar med att bo i hus och ha trädgård. Det finns också många fördelar att bo nära skogen som vi gör. Det finns dessutom många fördelar med att ha katt. Men allt har en baksida... Nackdelen med trädgård, skog och katt är att katten kan släpa hem otrevliga saker från skogen till trädgården. Det gjorde Platon idag. Jag kikade ut genom altandörren och fick se att katten lekte med något i gräset. Jag gick ut och skulle ta bort honom från vad jag trodde var en stackars skogsmus eller dyl. Några steg från katten upptäckte jag att så inte var fallet. Kattrackar'n hade fått tag på en - håll i er - ORM!!! Gissa om Susanne med enorm ormfobi fick bråttom in i huset igen. Susanne körde sedan ut stora, starka Pappersgubben i storstövlarna och med en stor spade i högsta hugg för att gå på ormjakt. Tyvärr hittade han inte otyget... Antagligen hade den redan hunnit ringla iväg och gömt sig. Hoppas nu bara att den inte kommer tillbaka igen - hua!



Läs även andra bloggares åsikter om orm, trädgård, hus, katt, djur, husdjur, fobi

Dagens sötaste!

Hämtade Skruttan på dagis idag. När vi gick mot grinden på gården, kom hennes killkompisar K och K springande. De ville säga "hej då" till henne, och gav henne en stor kram vardera! Sedan stod de vid den stängda grinden, när vi gått ut, och vinkade till Skruttan, ända tills de inte såg henne lägre. Så sött!!!


Läs även andra bloggares åsikter om barn, kärlek, vänner, kram, dagis, avsked

Evig kärlek?

Visst är det väl underbart med en sådan här solskenshistoria? Detta par har varit gifta i hela 60 år, och firade det med att ta ett nytt bröllopsfoto. Deras tips till oss noviser (som bara varit tillsammans i korta 11 år...), är att man ska ha gemensamma intressen. Det tror jag personligen också är en mycket viktigt faktor i ett lyckat och långt förhållande.

Men jag tycker också att man ska kunna "bara vara" med varandra, kunna göra saker och ha roligt. Att kunna skratta tillsammans. Att kunna älska varandra även under en helt vanlig vardag med tvätt, småbarn och städning. Livet måste inte bestå av kickar för att du ska känna förälskelse. Dessutom tror jag att man bör vara väldigt nära vänner. Om man har det, då tror jag att det håller i längden.

Paret rekommenderade även att man inte går och lägger sig osams, och det skriver jag också under på. Det är viktigt att man reder ut problem, innan man gör dem större än vad de är! För bråkar - det gör man ibland trots allt...

Läs även andra bloggares åsikter om kärlek, lycka, evig, gammal

Om det vore möjligt - bara en dag till

Jag satt just och läste Nicoles blogg Värmdömorsan. Hon har skrivit ett inlägg om en bok som blivit filmatiserad där huvudkaraktären är med i en bilolycka och hamnar nånstans mittemellan jorden och himlen och tas till sitt gamla barndomshem. Där möter han sin mamma, som är död sedan länge och får en dag till med henne... Hon spann sedan vidare på detta och funderade vem hon skulle vilja träffa en gång till.

Nicoles inlägg fick även mig att tänka till - vem skulle jag vilja träffa en dag om det var möjligt? För mig var svaret ganska enkelt. Jag skulle verkligen vilja träffa min farmor igen. Hon dog för två år sedan, den 16 sept 2006. Vi stod varandra väldigt nära, och hon var en av mina bästa vänner. Det är få personer i mitt liv som jag haft så roligt med. När jag var yngre åkte jag ofta hem till henne efter skolan, och stannade då alltid kvar på middag (som vi såklart lagade tillsammans, då vi även delade intresset för matlagning).

När vi träffades avslutade vi ofta kvällen med att sitta och lösa korsord tillsammans. Min farmor var en hejare på att lösa korsord. Och vi kunde sitta tillsammans och skratta åt våra tokiga förslag på lösningar. Sedan hon gick bort har jag inte löst ett enda korsord. Jag kan liksom inte förmå mig. Det är inte samma sak utan henne! Om jag fick träffa henne igen, skulle jag vilja sitta ned tillsammans med henne och lösa korsord igen. Och skratta!

Om vi sågs igen skulle hon få träffa Skruttan. Farmor hann bara träffa henne som nyfödd. Jag skulle vilja att hon fick se hur mycket av hennes gener som går igen hos Skruttan! Och så skulle jag vilja visa henne hur mycket Skruttan faktiskt påminner om farmor i sättet. Det gör hon för att farmor betytt så mycket för mig i mitt liv, och hon har påverkat mig och delvis gjort mig till den jag är idag.

Och sist men inte minst skulle jag tala om för henne hur fruktansvärt mycket jag älskar henne och att jag saknar henne varje dag!

Dikt som jag skrev när farmor gått bort.
Jag läste den högt på hennes begravning.

Läs även andra bloggares åsikter om farmor, kärlek, döden, saknad, sorg, minnen, minne, skratt, matlagning, barn, familj, lycka

Äkta kärlek!

Tittade just till på Oprah. Det handlade om kärlek. Ett äldre par berättade sin historia. Det började med att han satt i koncentrationsläger under andra världskriget. Han var då i 10-årsåldern. En dag kom en ung flicka till staketet. Hon tyckte att den unga pojken såg så mager ut och gav honom därför ett äpple. Hon fortsatte sedan att komma till staketet varje dag i sju månader för att ge den unga pojken ett äpple. Detta höll delvis den hungriga pojken vid liv. Efter sju månader sade pojken att flickan inte kunde komma dit längre, eftersom han skulle förflyttas till ett annat läger... 

Pojken flyttades vidare, och hamnade i ett nytt koncentrationsläger. Två timmar innan han skulle avrättas i gaskammare blev han räddad av ryssarna. Pojken växte sedan upp och blev en ung man. Han flyttade till New York. En dag 14 år senare fixade hans vän en blind date åt honom med en ung kvinna. När mannen och kvinnan träffades och började prata lite om sina liv, visade det sig att hon var flickan som gett honom äpplen under tiden i första lägret! 

Den unga mannen friade självklart till den unga kvinnan, som naturligtvis sade ja! De har nu varit gifta i hela 50 år, och under dagens program förklarade mannen sin kärlek till kvinnan genom att ge henne en ny ring och säga: "denna ring har inget slut, precis som min kärlek till dig, och jag kommer att älska dig i en evighet!" När Oprah frågade hur man håller kärleken vid liv, sade mannen att man ska börja varje morgon med att säga "Jag älskar dig" till sin älskade. Oprah frågade kvinnan vad hon lärt sig av kärleken och kvinnan svarade att den lärt henne att ha tålamod och att skratta mycket!

Är inte detta äkta kärlek? 

Läs även andra bloggares åsikter om kärlek, historia, solskenshistoria, andra världskriget, Oprah

Förvirrad, jag?!?!

Idag fick jag en ordentlig sovmorgon, eftersom Lilla Skruttan sov hos sin mormor Babbelmamman och morfar HandyMan. Härligt!!! Efter en massa sömn skulle man kunna tro att man är helt klar i skallen - men icke!!! Dagen har gått i sakta mak, och jag tillbringade eftermiddagen hemma hos syster Hund, vilket var jättetrevligt! När vi åkte därifrån, bestämde vi att vi skulle höras om ett litet tag, för att träffas på kvällen för lite mys framför en hyrd rulle. När vi kom hem packade vi upp oss i lugn och ro, och jag satte Lilla Skruttan på pottan. Helt plötsligt ringer min mobil. Det är säkert syrran tänkte jag och bad Pappersgubben svara eftersom jag underhöll fröken på pottan (så att hon inte sprang iväg). Det var Magda som ringde. Karln gav luren till mig och Magda frågar hur det är med oss. Jo, tack bra svara jag. Berättar att jag sitter och lägger pussel med fröken som samtidigt sitter på pottan och gör det man brukar där. Då säger Magda: "Så ni kommer inte idag då?" Que?!?! svarar en smått förvirrad Susanne. Jo, det var ju idag som vi skulle ha ostprovning hemma hos oss säger Magda... Susanne slår sig kraftigt för pannan och utstöter ljud liknande Homer Simpson - det hade jag helt glömt bort!!! Och jag som hade sett fram emot att träffa Magda med familj - det var så länge sedan! Men inget kan hindra oss! Vi packade snabbt in oss i bilen och åkte iväg hem till Magda. Och det var tur det!!! Det blev en jättemysig kväll med massa goda ostar och lite gott vin till. Tack Magda för en supertrevlig kväll, och ledsen för vår sena ankomst och min förvirrade lilla hjärna!