När jag gav Suzanne Reuter ett redigt boktips

Just nu läser skådespelerskan Suzanne Reuter En halv gul sol. Hoppas jag i alla fall! Den kvällen jag reste till Paris besökte jag Pocket Shop på Arlanda och gick omkring länge och valde och funderade. För min del blev det ju till slut Igelkotten elegans, vilket lustigt nog dessutom var den första boken jag funderade på som ressällskap.

Medan jag gick där och noga övervägde vad jag skulle köpa och läsa kom två damer in i butiken och bad butiksbiträdet om råd. De ville läsa något afrikansk och helst från Tanzania, för det var dit de var på väg. Han berättade vad butiken hade inne från Afrika, det var bland annat just En halv gul sol och Damernas detektivbyrå, men ingen av dem - och inget annat heller som fans i butiken just då - vare sig kom ifrån eller utspelade sig i Tanzania.

De visste inte vad de skulle köpa, och funderade fram och tillbaka - skulle de verkligen ta En halv gul sol ...? Då kunde jag inte hålla mig längre och berättade vad jag tyckte om boken, kort vad den handlade om och hur den var uppbyggd - ivrigt påhejad och flankerad av butiksbiträdet (heter det butiksbiträde förresten? Det här var en kunnig, trevlig och serviceinriktad ung man som jag på något vis tycker förtjänar en annan benämning än just butiksbiträde) som också fyllde i med sina upplevelser av boken och vad andra kunder hade tyckt.

Det blev köp. Suzanne Reuter och hennes väninna (också en skådespelerska som jag kände igen, men inte vet namnet på) gick därifrån med både En halv gul sol och något mer och de diskuterade på vägen ut ur butiken vem som skulle få börja med boken. Så nu hoppas jag att de inte blir besvikna!

Här kan du hitta vad andra bloggare skriver om En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie

Läsåret 2009

Inspirerad av flera andra bok- och litteraturbloggar (till exempel Bokbabbel-Magix) får jag för mig att summera mitt läs- och bokår 2009. Jag har läst allt som allt tjugo böcker, men fyra av dem har jag inte läst ut. Av dessa tjugo var några riktigt stora läsupplevelser - Blonde, En halv gul sol och What I talk about when I talk about Running - var och en på sitt sätt. Bara en var så sdålig att jag inte kommer att läsa ut den, och det var Ängelns lek av Carlos Ruiz Zafon. Jag tvivlar på att jag kommer läsa klart Revolutionary Road, men man vet aldrig ... Jag lovar i alla fall att under 2010 läsa ut Edelcrantz förbindelser! Den påbörjade jag redan 2008 och den förtjänar att bli utläst!

Jag började året med Pol Pots leende av Peter Fröberg Idling, efter att strax före jul läst Jesper Huors Sista resan till Pnohm Penh. Tyckte om båda, men bäst om Huors bok. Mer om dem skrev jag om i inlägget Liten Kambodja-festival från den 2 januari. Och Cattis, som också bloggar här (ja det är väldigt förvissrande att vi har så lika namn...) ville låna, men fick inte, så hon var tvungen att skaffa boken själv. Även Cattis tyckte om den och vad hon tyckte skrev hon om i inlägget Mer bra läsning från den 1 februari.

Efter min Kambodja-festival köpte jag och började läsa The End of Mr Y av Scarlett Thomas. Jag tyckte att den var enormt lovande till en början, men blev sedermera besviken och tyckte att sista fjärdedelen var riktigt trist. Här och här har jag luftat mina åsikter om den Men den är helt klart den snyggaste pocketboken jag någonsin sett, med sina svärtade sidor!

Årets första salongsbok var Revolutionary Road av Richard Yates, som jag kämpade med under vårvintern. Till skillnad från de andra i salongen, var jag inte överförtjust, och läste faktiskt inte ens ut boken. Istället kunde jag inte låta bli Helena Henschens I skuggan av ett brott, som jag tyckte mycket om.

Därefter sträckläste jag This Charming Man av Marian Keyes - eftersom jag är en sucker av smaskig chic-lit. Bara att erkänna. Och den höll vad den lovade.

I salongen föll valet på Reglerna av Sara Mannheimer efter Revolutionary Road. Men eftersom jag redan läst den, börade jag iställe läsa Blonde av Joyce Carol Oates. Och kunde inte sluta. Så jag var lite sen att börja med nästa salongsbok, som var Oscar Waos korta men förunderliga liv av Junot Diaz.

Nästa salongsbok blev Jhumpa Lahiris fina novellsamling Främmande Jord och däremellan klämde jag in Siri Hustvedts Lili Dahls förtrollning och strax därefter fick Johanna Nilssons De i utkanten älskande och SOS från mänskligheten påbörja min sommarläsning.

Under resten av sommaren ägnade jag mig återigen åt Edelcrantz förbindelser, påbörjad redan tidigare, men aldrig avslutad (ännu ej klar! - mer om det här) samt åt Ängelns lek av Carlos Ruiz Zafon. Ängels lek var en STOR besvikelse. Jag fullkomligen älskade Vindens Skugga och hade högt ställda förväntningar som alldeles kom på skam. Och efter halva boken GAV JAG UPP. och jag kommer inte läsa ut den. Däremot kommer jag att läsa klart Edelcrantz, vad det lider.

Min stösrta upplevelse under sommaren var förstås en MURAKAMI: What I talk about when I talk about Running, som fick mig att både vilja springa ett marathon och skriva minst en roman. Vi får väl se hur det blir med de sakerna!

Sedan började jag läsa Allt är Upplyst av Jonathan Safran Foer - en bok som jag köpte efter att tillsammans med Anna-Karin varit och lyssnat på JCO när hon var på Kulturhuset - och om det besöket skrev jag det långa inlägget JCO var underbar. Allt är upplyst blev också vår nästa salongsbok efter Edelcrantz förbindelser, som jag är osäker på om någon av oss läste ut? Jag var tyvärr inte med på just den träffen.

Under sensommaren och den tidiga hösten var jag totalt uppslukad av En halv gul sol som jag fick låna av en kollega. och tyckte mycket mycket om. Efter den läste jag Slumdog Millionaire och äntligen läste jag ut Anna Gavaldas novellsamling Je voudrais que quelqu' un m'attende quelque part - den var mycket trevlig! - och påbörjade sedan Javier Marias Alla själar, som jag dock fick avbryta för att börja på Buddenbrooks - som jag alltså läste de sista sisdorna ur bara häromdagen. Återupptog genast läsningen av Alla själar och om jag skyndar mig riktigt så hinner jag nog läsa ut den i år.

Men den stackars Edelcrantz får vackert vänta med att bli färdigläst till nästa år.

Plötsligt händer det

I flera månader har jag haft Half of a Yellow Sun liggandes på sängbordet. Vid flera tillfällen har jag påbörjat läsning men bara inte lyckats komma igång. Så plötsligt i förrgår lossnade det och nu förstår jag inte alls varför jag har haft sådana problem. Den är ju riktigt bra!

Nu ska jag också försöka få hem mitt bokpaket med bland annat Buddenbrooks. Jag har förstått på de andra i salongen att det är en riktig tjocking så det gäller att börja läsa om jag ska hinna klart till nästa träff.

En halv gul sol låg på min stol

En kollega lånade mig idag sitt ex av En halv gul sol av Chimanda Ngozi Adichie. Jag hade glömt att jag sagt till henne att jag gärna lånade den av henne och blev mycket glad. Det är en sådan där bok jag har tänkt att jag vill läsa, men inte haft någon lust att börja med. Men idag uppenbarade sig plötsligt en timmes lästid när jag hade hämtat mina barn efter skolan. Medan de lekte i parken satt jag på en bänk och läste.

Jag vet att Cattis inte var överförtjust i den här berättelsen - kanske hon inte ens läste klart den. Måste undersökas.

Historien tog tag i mig omedelbart och jag kunde bara inte sluta. När barnen blev hungriga och ville gå hem slog jag motviligt ihop boken och har sedan dess bara väntat på att de ska somna så att jag får ny lästid. Och den börjar nu.

Här kan du hitta vad andra bloggare skriver om En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie

Jag gillar galna idéer..

...och hoppar raskt på förslaget att vi till nästa gång läser TVÅ böcker. OM vi inte bestämmer oss för att klämma in en träff till innan sommarledigheter vill säga. Med tanke på att inte heller jag har hunnit läsa ut Oscar Wao, så ska vi nog i så fall hålla oss till en.

Jhumpa Lahiris Unaccustomed Earth är alltså den bok som vi redan bestämt att vi vill läsa. Jag är mycket nyfiken på den - det känns som ett riktigt bra val. Jag skulle också vilja slå ett slag för Chimamanda Ngozi Adichies Half of a yellow sun, som utan någon som helst vettig anledning fortfarande ligger oläst på mitt sängbord.

Imorgon är det alltså dags igen för träff. Det ska bli kul att höra vad de andra har att säga om Oscar Wao och vilka andra förslag på läsning som dyker upp.