För några dagar sedan fyllde min brorsdotter Lilla A sju år och fick, precis som vanligt, lite kläder i present. När jag pejlade med föräldrarna om det var något speciellt som behövdes, var det, precis som till Frallan, sommarkläder som var önskemålet. Jag satsade därför på två klänningar, som ju kan användas året runt om man kompletterar med leggings och tröja att ha under/över, en t-shirt och en trekvartsärmad tröja (det sistnämnda kanske ett mer realistiskt plagg för den svenska sommaren egentligen).
Båda klänningarna är ur senaste numret av Ottobre, 3/2017. Modellen kallades Lily of the valley, eftersom den i tidningen var uppsydd i ett tyg med liljekonvaljer på. Jag hittade istället ett tyg med rosor, ekorrar och fåglar, som jag tyckte var fint och som Lilla A också blev förtjust i.
Framstycket är klippt i ett stycke, men med en "skåra" nedanför knappslån, där man rynkar tyget. Det skulle säkert fungera med vanliga knappar och knapphål också, men det undviker jag gärna att sy om jag kan, så jag körde enligt beskrivningen och satte tryckknappar med hjälp av min utmärkta tryckknappstång istället.
De båda t-shirtarna, både den med trekvartsärm och den kortärmade, är sydda efter samma mönster, nämligen Ottobre 301, som jag använt otaliga gånger tidigare till både Lilla A och Frallan.
Lilla A hade tydligen varit lite avundsjuk på Frallans regnbågströja, så det var ju bra att hon fick en egen. Jag skulle faktiskt kunna tänka mig en likadan själv också!
Den andra klänningen är som sagt också ur senaste Ottobre, modellen heter Cnidaria. Kjoldelen är som framgår av bilden väldigt bred och öppen i sidorna, men faller nog fint när man har klänningen på sig. Tyget kommer, precis som regnbågstyget, från Znok design. Visst får man lite lust att smaka på det?
Egentligen skulle hals- och ärmöppningar vara kantade med muddväv, men jag hade ingen som passade, så jag körde klänningstyget i halsen och förlängde ärmarna ett par centimeter så att de gick att fålla på vanligt sätt istället.
Inget av plaggen hade väl mått dåligt av att få möta ett strykjärn inför fotograferingen, men så blev det inte (den här gången heller). Lilla A blev nöjd och glad och då är fastern också nöjd!
