Decembermandala, årets mandalor och en titt bakom kulisserna.

Då var vi inne på årets sista dag och därmed årets sista månadsmandala. December är ju i mångt och mycket synonymt med förberedelser och firande av jul. Julpynt och julgodis, paketinslagning med washitejp och så har jag, ett par år efter alla andra, börjat spela wordfeud. Förutom det har jag stickat en del och haft konsert med min härliga kör.

Så här har mitt 2014 i mandalaform sett ut, månad för månad. Det har varit ett ganska roligt sätt att blicka tillbaka på. Eftersom jag gjort månatliga sammanfattningar tänkte jag inte göra någon bloggårskrönika i år, men den som vill läsa texterna om respektive månad kan göra det under taggen Månadens mandala.

Och så tänkte jag visa en liten bakom-kulisserna-bild. Såhär kan det se ut när en mandala ska plockas ihop.

En trevlig nyårsafton och ett gott 2015 önskar jag er, alla kära läsare, och mig själv såklart! Vi hörs igen på det nya året.

Helt otroligt!

Brunkulla-kassen som jag skrev om för någon vecka sedan, köptes av Eva med bloggen Löpmaskan. Idag fick jag ett mail från henne. Hon hade varit hos släktingar under julhelgen och kommit att bläddra i ett nummer av Hemmets Journal från förra året, där hon hittade detta.

Alltså, vilket jäkla sammanträffande! Någon har alltså gått på loppis, köpt ett likadant broderi som jag, också sytt en kasse av det, tagit en bild på kassen och skickat in till tidningen, som publicerat det. Och sedan har Eva råkat läsa just det numret, några dagar efter det att hon köpt min kasse. Vad är oddsen för det? Eva, vi kanske borde köpa varsin lott?

Det enda som fattas nu är väl att signaturen  Mariann, som sytt kassarna på bilden, läser detta också.

Tejp it up!

Jag målade ju om mitt kök i våras och har fortfarande en viss respekt för den där släta målade ytan, som gör att jag drar mig lite för att spika i den. En liten krok har jag satt dit, för att kunna hänga upp julkransen, som jag gjorde förra året och som då hängde i vardagsrummet, men i övrigt har jag använt washitejp för att sätta upp årets juldekorationer.

De här stjärnorna i glas har jag haft i många år. Det är jag som har knutit ihop dem på rad med fiskelina och jag har haft dem hängande så i ett fönster som året-runt-pynt länge, men senaste åren har de legat i ett skåp. Hittade dem häromveckan när jag röjde lite i nämnda skåp och bestämde mig för att sätta upp dem nu till jul. Tyvärr var de svåra att fota på ett bra sätt, de är finare i verkligheten.

Den fina handtryckta julbonaden, i nyskick och troligen inte ens använd, hittade jag för 7 kronor på loppis förra helgen. Fynd! Tyvärr räckte inte washitejpen riktigt till för att hålla den uppe, så jag fick fuska med lite vanlig tejp under.

I senaste numret av Scandinavian Retro fick jag lära mig att den är ritad av Brit Bredström för Gamlestaden 1961. Tydligen såldes den på metervara med två mönsterrapporter i bredd, som man själv fick fålla till bonader eller bordstabletter.

Och med detta vill jag passa på att önska er alla en GOD JUL! Här kommer julklappsverkstaden att fortsätta in i det längsta (någon som förvånas över detta? Ingen?), så det är tur att vårt familjefirande äger rum först framåt kvällen...

Brunkulla.

Väskan Brunkulla sydde jag i våras, men kan inte erinra mig att jag bloggat om den. Den är sydd av ett rött vävrandigt tyg som, om jag inte missminner mig, varit provrumsdraperier i någon klädbutik här i stan en gång i tiden, enligt damen jag köpte det av. Väskan är fodrad med lakansväv och har ett korsstygnsbroderi i rött, rosa, brunt och guld på ena sidan. Även broderiet är återbrukat såklart.

Brunkullan ligger i försäljningslådan, så saknar du en sista-minuten-julklapp är det bara att höra av dig!

Uppdatering: SÅLD!

Alternativa granar.

Ont om skog där du bor? Fixa en alternativ gran istället! Färre barr, mer personlighet. Här är några varianter, samtliga hittade via Pinterest.

Bildkälla

Bildkälla

Bildkälla

Bildkälla

Bildkälla

Missa inte heller Elins slöjdifierade Ikea-julgranstyg!

Advent på bordet.

Lite adventspynt på köksbordet. Ingen adventsljusstake här, som ni ser, men väl en julgransfot som jag loppade i somras under Annas och min dalaroadtrip, med ett ljus i. Hyacinter i vas från loppis respektive skål långtidslånad av mina föräldrar. Stjärnan av grenar tillverkade jag på hemslöjdsföreningens julpysselkväll för ett par veckor sedan.

Näverstjärnorna är också från loppis. De var tänkta att hänga i granen, men jag har klippt av snörena för att kunna lägga dem på bordet. De vita stjärnorna har jag vikt själv av vanligt skrivarpapper. En remsa på 12-15 mm bredd blir en stjärna, hur coolt är inte det? Lucky stars kallas de och vill du vika egna kan du lära dig det t ex här.

Hur mycket julpynt har kommit fram hemma hos dig?

UFO-filten.

Inspirerad av UFO-cyberjuntan har jag tagit tag i en gammal surdeg igen, nämligen den här virkade filten som min brorson faktiskt fick i julklapp förra julen. Anar ni ett tema här? Inte nog med att jag är seg på att slutföra vissa projekt, det verkar dessutom som att det som tar allra längst tid att göra klart är sådant som jag ska ge bort. Skärpning behövs på den punkten!

Hur som helst, filten var faktiskt i det närmaste färdig förra julen, men jag var inte nöjd med den. Kortsidorna var inte raka, och det var inte bara lite snett, utan filten hade stora likheter med en parallellogram. Därför tog jag genast tillbaka den för att försöka göra något åt saken.

Min förhoppning var att det skulle gå att sy en steek och klippa bort överskottet, så som man kan göra med stickat, så den taktiken provade jag först på en liten provlapp. Låt oss säga att det var tur att jag gjorde den där provlappen och inte gick lös på själva filten direkt, för det funkade inte. Där någonstans började jag väl inse att jag skulle bli tvungen att bita i det sura äpplet och repa upp och virka om en hel del av filteländet. Och så strandade projektet.

Men, häromveckan hittade jag filten och bestämde mig för att det var nu eller aldrig. Och så repade jag, och repade, och virkade, och virkade, och virkade, och fäste trådar, och nu är jag i mål! Jag har inte räknat rader, men jag har nog repat och virkat om drygt halva filten faktiskt. Kortsidorna är nu någorlunda (tillräckligt) raka och under den vecka som gått sedan jag tog bilderna har jag också virkat tre rader stolpar i olika färger som en kant runt hela filten, så nu är den helt klar. Jag återkommer med fler bilder!

Om Amnon.

När jag skrev detta inlägg, kom jag ju på att jag glömt att blogga om coolaste sysnubben, som vi träffade på hantverksmarknaden i Tel Aviv förra året. Så, here we go, bara ett och ett halvt år efter...

När min kompis K och jag gick runt på marknaden, träffade vi alltså på Amnon. Under ett grönt parasoll satt han vid sin 50-talssymaskin och sydde fantastiska maskinbroderier och modeller av allehanda vardagsföremål. Till exempel hus, brandsläckare, ölflaskor, bowlingklot och -käglor, telefoner och kameror. Riktigt härliga grejer, charmigt operfekt sydda och fulla av personlighet.

Vi fick en trevlig pratstund och jag köpte med mig en kameraväska, en glödlampa och en nyckelring med en symaskin på. Passar ju mig perfekt! Kameraväskan gav jag bort till mina föräldrar och den fick jag presentförpackad, det vill säga insydd i brunt papper.

Amnon visade sig vara utbildad i matte och självlärd på sömnad. Pashut (vilket betyder ungefär enkel på hebreiska) heter hans företag. Kolla in hans facebook-sida eller Etsy-butik för bilder på fler av hans fantastiska skapelser!

Novembermandala.

November 2014. Gråare månad får man leta efter. Kan det vara ens tio timmar som solen visat sig under hela månaden? Nåja, nu är det åtminstone lovligt att börja julpynta. (Jag vet att många gjort det för länge sedan, men personligen tycker jag att det känns lite för tidigt att börja jula redan i början-mitten av november. Men nu, till första advent - helt ok!)
Förutom att vika pappersstjärnor och loppa lite gamla julpynt har jag ägnat denna mörka månad åt att leka med plastdjur, virka på ett gammalt projekt och röja upp lite i hemmet, inklusive källarförrådet. Vad har ni andra haft för er?

Klappat och klart.

Eller ja, det var väl en smärre överdrift, men två julklappar är åtminstone färdiga. Och eftersom mottagarna, mina brorsbarn, inte brukar hänga på internet, så går det bra att visa fram dem redan nu. Lilla A och Frallan ska få två lampor till sitt gemensamma rum.

Jag hittade två i stort sett likadana, men olika höga, lampfötter på min stamloppis. På samma ställe fanns också några påsar med plastdjur, vilda och tama blandat hejvilt. Några dinosaurier slank också med. Jag limmade fast djuren på lampfötterna och spraymålade alltsammans. Först ett lager plastgrund och sedan en ljusgrön nyans som heter Pepperoni Mild.

Ett tag funderade jag på att inte måla dem, men såhär i efterhand känner jag mig ändå rätt nöjd med beslutet att göra det.

Jag hade först en tanke om att göra (eller pimpa) lampskärmar själv, men sedan kom jag på att jag redan hade två sjuttotalsblommiga hemma och tyckte att de passade väldigt bra färgmässigt, så då fick det bli dem.

Den här idén till lampa har jag inte kommit på själv, utan sett någonstans på nätet. Hoppas att Lilla A och Frallan ska gilla dem lika mycket som jag gör!

Klappinspiration.

Idag är det en månad kvar till julafton och faktum är att några julklappar redan är fixade! Känns skönt. Jag satsar som vanligt på en del egengjort eftersom jag gärna undviker julhandeln. Hatar att trängas med folk och får lite ångest av konsumtionshysterin. Men med det sagt så tycker jag ju samtidigt att det är roligt att ge bort julklappar och inte minst att packa in dem fint. Liksom Petra har jag surfat lite på Pinterest efter inspiration - se hennes fina inspirationsinlägg här.

Det finns ju oceaner av julklappspapper att köpa, men även om man vill återbruka är möjligheterna oändliga. Tidningspapper, kartor, notpapper, boksidor - eller som här; mönsterpapper. Eller gör som jag gjorde ifjol och vik presentpåsar av gamla jullöpare och -bonader i papper.

Bildkälla

Inte så typiskt juligt kanske, men vilket barn (eller vuxen för den delen) skulle inte bli själaglad åt ett så här fint paket? Isbjörnar känns ju i alla fall lite vintrigt, och de andra djuren kan väl förses med en tomteluva om det kniper.

Bildkälla 1, 2

Sedan får vi naturligtvis inte glömma washitejpen. Själv har jag samlat på mig ohemula mängder, så det här är definitivt bilder jag själv borde ta intryck av inför julklappsinpackningen.

Bildkälla 1, 2, 3

Och på tal om Japan - varför inte slå in julklapparna i tyg på japanskt vis? Furoshiki kallas det och det finns många varianter av inslagningar - här hittar du några. Använd en fin stuvbit eller köp på dig vackra kökshanddukar eller snygga sjaletter på loppis, så kan inslagningen bli ett komplement till själva presenten!

Bildkälla

Eller så tar du fram symaskinen och gör sådana här snygga insydda paket! Får mig att associera till en kille som jag handlade av på hantverksmarknaden i Tel Aviv förra året (Har jag bloggat om honom förresten? Annars måste jag göra det!) som förpackade sina varor just så - genom att sy in dem i brunt papper.

Bildkälla

När symaskinen ändå är framme, kan man ju slänga ihop sådana här små tags att sätta på paketen. Några raksömmar bara, så är det klart!

Bildkälla

På tal om tags, så finns det ju en uppsjö sådana att ladda ner och skriva ut. De finaste jag hittat är nog de här fåglarna...

Bildkälla

 ... men de stickade tröjorna, som du laddar ner här, är också söta. Fantastiskt att folk delar med sig så generöst av sina alster!

Bildkälla

Svansjön.

I brist på fotoljus passar jag på att visa ett ännu obloggat alster, som jag sydde i våras. Kassen Svansjön är i kraftig bomull med foder av rutigt bomullstyg och applikation av svanar i korsstygn (som inte alls är sådär randig som den ser ut på bilden, åtminstone på min skärm).

Jag lämnade in den på Nyfiket i somras, men den inte blev såld och finns således fortfarande kvar. Kanske finns det någon som behöver en svanfamilj i julklapp? Priset är 220 kr + porto. Skicka ett mail eller lämna kontaktuppgifter i kommentarsfältet om du är intresserad!

Present i efterskott.

Ni som läst med ett tag har väl noterat att jag inte alltid är så snabb med att färdigställa mina projekt, men det här tar nog ändå priset. Sommaren för två år sedan, inför min brorsas 30-årsdag, påbörjade jag ett mosaikbord, släkt med mitt eget, som han skulle få i födelsedagspresent. Tyvärr blev det inte färdigt, och där någonstans strandade det hela liksom. Nu på sistone har jag känt att jag blivit alltmer trött på att ha det stående i ett hörn i vardagsrummet, vilket jag haft en längre tid, och förra helgen fick jag helt enkelt nog och satte igång att pussla och limma för brinnande livet. Och nu är det klart!

Eller ja, "klart" är en sanning med modifikation, för det återstår fortfarande fogning, men det känns ju inte så oöverstigligt i sammanhanget. Dessutom har jag lämnat över bordet till min bror och han är oftast lite driftigare än jag, så det kan rentav hända att han fixar det själv.

Bordsskivan är en gammal återanvänd, som jag fäst på ett loppisfyndat underrede, båda delarna av metall. Hela alltet målades sedan med grön hammarlack och så fyllde jag bordsskivan med någon slags fyllnadsbetong på vilken jag sedan limmat fast mosaikbitarna. Det lär inte blåsa bort i alla fall, om vi säger så, för det väger ett antal kilo....

Gott sällskap i mitt prokrastinerande och slutförande av halvt bortglömda projekt har jag av de andra deltagarna i Lopplisas UFO-cyberjunta.

Nu återstår det bara att se om det här blir tillfället då jag slutligen drar någon lärdom av insikten att det faktiskt var ganska lättvindigt att fixa det där som jag gått och skjutit upp i en evighet... Det är ju inte första gången jag upplever den, menar jag.

Höstpynt.

Jaha, här händer det inte mycket verkar det som. Något fotoljus att tala om är det inte heller; det blir ju knappt ljust på hela dagarna.

Helt sysslolös sitter jag i alla fall inte, utan jag har faktiskt blåst liv i inte mindre än två gamla UFO:n, inspirerad av Lopplisas UFO-cyberjunta. Mer om dessa en annan dag. Och medan ni väntar, får ni titta på en pyntbild som faktiskt är från förra hösten. Pressade lönnlöv dekorerade med poscapenna, ljuskoppar och bricka från loppis.

Istället för systempåse.

Han den där skäggiga som jag brukar hänga med fyllde år för någon vecka sedan. I present fick han en necessär.

Han hör visserligen till dem som tycker att en gammal påse från systemet eller motsvarande duger utmärkt att transportera tandborste och rakapparat i, men jag tyckte att han gott kunde behöva något lite snyggare och mer ändamålsenligt.

I mitt digra tygförråd finns faktiskt inte bara sjuttiotalsblommigt, utan jag lyckades gräva fram både ett randigt loppistyg och en grafiskt mönstrad ikeastuv, som, tillsammans med ett grövre blixtlås gav necessären ett lite mer maskulint utseende.

Ganska nöjd med mönsterpassningen blev jag. Ja, med hela necessären, faktiskt!

En tredje Harlekin.

Ni vet hur det är när man snöar in på något. För mig har det blivit så med Harlekins håndklæde och jag har nu färdigställt handduk nummer 3. Det var kanske inte meningen att jag skulle göra en till, men nu kan jag mönstret utantill och då var det så enkelt att bara starta ytterligare en när jag behövde ha ett lagom mindlessness-arbete.

Den här gången blev det verkligen "virka på danska" (gud vad det låter som ett UR-program), eftersom jag dessutom köpte både garnet och virknålen på Søstrene Grene när jag var i Köpenhamn. Nog för att båda delar säkert är "made in China", men ändå. Virkbeskrivningen hittar du här.

Oktobermandala.

Dags att lägga ännu en månad till handlingarna. Oktober har bara svischat förbi, känns det som. Jag började i alla fall månaden med höstlövslek och kastanjepyssel, det sistnämnda tillsammans med min sjuåriga lilla kompis som var minst lika snabb som jag på att väva (eller vad man nu ska kalla det) runt kastanjerna.

Sedan har jag sytt en hög med necessärer. Och förra helgen tog jag med mig dem, lite annat pick och pack och alla växelmynt jag kunde uppbringa, och drog till Eko-bazaaren. Och så var det dags att ställa tillbaka klockan och ta in balkongmöblerna. I mitt fall har balkongbordet inte hunnit längre än till vardagsrummet, men eftersom det är lite mandalainspirerat i sitt mönster passade det ju bra att bygga oktobermandalan på.
Hur har er oktober varit?

Den hemlighetsfulla lampskärmen.

För något år sedan köpte jag den här golvlampan på en av mina mest frekventerade loppisar. Jag gillade själva lampfoten och hur lampan liksom hängde från den. Skärmens form var också fin, men tyget den var klädd med - ett grådassigt spetstyg i syntet, dammigt och lite sprött av ålder och fodrat med ett blekgrönt tyg i lika syntetiskt material - not so much.

Hur det nu var så sprättade jag upp och sparade spetstyget i alla fall, eftersom jag hade en plan, som jag till slut iverksatte för ett litet tag sedan. Jag klippte till en bit naturvitt tyg från ett kasserat lakan i motsvarande storlek som spetstyget. Sedan lade jag spetstyget ovanpå lakansväven, nålade fast det på några ställen och sprayade sedan över alltsammans med vit sprayfärg. Sedan sydde jag ihop lakansväven i kortsidorna och gjorde resårkanaler i över- och nederkant, innan jag åter apterade den på lampfoten.

Resultatet blev en lite hemlighetsfull lampskärm, med ett inverterat spetsmönster, som kan anas när lampan är släckt, men framträder tydligt när man tänder.