Två slingrande favoriter

Blommar nu. Den första är en Clematis 'Propertius'. Sååå snygg! Skaffa den om ni känner att ni behöver en fin lättodlad klematis någonstans. Och vem gör inte det?
























Den andra, det är riktiga barndomsminnen för mig. Äkta kaprifol, Lonicera caprifolum. Trots att jag bor i Bohuslän och att det är den vilda Lonicera periclymenum som är vår landskapsblomma och som man ser överallt så är det den äkta som har förvildat sig här. Blommar bara en gång varje sommar, men så ljuvligt den doftar!
Den växer bland annat bakom/bredvid katsuran vid berget och slingrar sin nu både uppför berget och börjar slingra sig om katsuran.

Imorgon skall vi avsluta ett anläggningsjobb och plantera sådär 300 växter :-) Det roligaste efter att ha burit sten, kört sand och jord och slitit i några dagar. Bilder kommer kanske.

Vitt...

Mycket vitt som blommar i min trädgård just nu, här kommer dom senaste dagarnas vita bilder.

Schersminros, Rhodotypos scandens har klarat sig här ett par år utan att verka lida trots att det är en zon II-växt...

Dom vita Aklejrutorna börjar blomma så försktigt.
Iår har den vita buskpionen hela TVÅ blommor :-)

Anemone flaccida, Marmorsippa kan jag inte förstå vad som är speciellt med faktisk. Men, men, kanske blir det något mer spännande om några år?
Häxalen, Fothergilla, har stått på min önskelista och nu växer den, och blommar i min trädgård. Fast jag vill ha den för höstfärgen som skall vara något enastående :-)
Och sist men inte minst, hederligt Löjtnantshjärta. Fast vitt.

Kantstenssättning

Det är så kul varje gång man har gjort klart ett anläggningsjobb. Även om det är roligt så länge det varar så är det kul när man blir nöjd och det blir fint :-)

Förra veckan jobbade jag till sena kvällen varenda dag, och två halvdagar satte vi kantsten. Ärligt talat så har jag inte satt kantsten sedan skola och praktiken, men som jag brukar säga, hur svårt kan det vara ? ;-) Fast dom väger sådär 80 kilo styck, så dom är rätt så tunga. I skolan hade vi betydligt nättare och lättare trädgårdskantsten.

En del redskap fick införskaffas. Kan tala om att stensxar är svinaktikt dyra, men åandra sidan så tillverkade min man och grannen en stenstöt "jungfru" av diverse bildelar (den med vita gummihandtag till vänster). Perfekt tyngd och funkar super. Jag investerade även i en liten 60 kilos padda med (markvibrator alltså, vanliga paddor har jag många gratis...)


Förra veckan kom vi drygt halvvägs...

Och idag gjorde vi klart. Svårast är med snygga vinklar och böjar och så, för man vill inte att alla plats skall gå bort men ändå att det skall se snyggt ut. Som att vi ville ha 90-gradersvinklar här. (Storgatstenen satte vi som överfart för gräsklipparen.)

Medan pojkarna fortsatte med kantstenen (min man fick hoppa in lite och hjälpa till, efter att ha lagt asfalt flera år så kan han köra padda som om han aldrig gjort annat ;-))
















Och när dom gjorde det så satte jag gatsten framför entré-trappan och källarnedgången.



















Blev väldigt bra tycker jag, fast smågatstenen räckte inte så jag fick ändra till dubbla rader storgatsten. Det är det som är så roligt med gatsten, man kan göra på många sätt... Kors eller tvärs eller bågar eller rakt. Rundlar runt brunnar osv osv :-)

Såhär såg det ut när vi kom förra veckan...

Och såhär ser det ut nu. Gula elrör som sticker upp tar jag inget ansvar för för jag är ingen elektriker ;-) Sedan skall det på singel och snyggas till ytterligare, men det gör inte vi. Men jag kanske åker och fotar då...

Svavelpionerna blommar

Den gula som blommade för första gången förra året har iår hela 6 blommor
Men finast är nog ändå min aprikosfärgade bastard-svavelpion :-)


Den kommer nog inte att blomma länge i den här värmen. Redan efter en dag så har blommorna blekts till nästan vitt.
Blommar nu gör även Rosenpionen, Paeonia anomala subsp. veitchii.

Rubinen

Av alla inlägg jag har gjort, så visar statistiken att ett inlägg om min Malus 'Rubin' haft flest läsare efter Geranium.
Kan ju tyckas konstigt att man inte ser 'Rubin' oftare, och att inte handelsträdgårdarna tar hem dom, för dom stora plantskolorna där dom beställer har. Och tydligen är folk intresserade av den.

Jag är då väldigt nöjd med mitt. Sköter sig föräffligt till skillnad från dens granne, silverpäronet som kommer att dö iår. Det mår inte bra efter dom dåliga vintrarna, iår får det ara enstaka blad och det växer svamp i barksprickorna på stammen. Något nytt silverbladigt blir det nog eftersom jag gillar bladkontraster och den rödbladiga Rubinen blir ändå snyggare med något silvrigt på andra sidan uteplatsen.

Såhär står det på nätet om Malus 'Rubin', Purpurapel:

Malus Rubin kommer från Baltstaterna.
Har röda flikiga blad med en överdådig blomning av röda blommor på försommaren, mycket härdigt och friskt träd. Höjden 3-4 meter passar i dom flesta trädgårdar.
Zon 1-6

Här kommer en bildkavalkad på Malus 'Rubin' för alla er som hamnar här.






Och kollar man förra årets bilder så ser man att det har allt växt på sig lite :-)

Betessläpp!

Eller vad man skall kalla det. Första dagen den här veckan som jag slutat jobba innan sen kväl så bar det av på shopping. Mina barn började nog bli lite trötta på att gå i fodrade vinterstövlar och vinterjackor (ok, en liten överdrift, men ändå ;-)).
Och när vi då var inne i djuraffären för att fylla på lagret med hundmat så hade dom ju lite olika fiskar där.
Jag har ju tidigare beklagat mig över stordammen (60 m2 lerpöl med gäddnate och kaveldun) som växer igen. Vi har ju släppt i allt möjligt inklusive gräskarp för att dom skall äta rent. Om dom där gräskarparna lever, ja då borde dom ju vara några riktiga monster nu, för stora blir dom ju såsmåningom, men jag tvivlar...

Så några nya gräskarpar, och tio gulfiskar inhandlades till "stordammen". Till trädgårdsdammen inhandlades tre gula guldfiskar och tre Shubunkin-guldfiskar för att hålla dom vanliga guldfiskarna som finns är sällskap. Nu hoppas jag att dom inte blir för mobbade, det hände en annan gång när jag släppte i nya fiskar.

Shubunkin med fina färger.

Gula guldfiskar.

Gräskarparna vill ut!

Tio "vanliga oranga".

Först fick dom i findammen släppas lösa...

Klart min John tyckte det var superspännande. Det tycker även jag.

Och Fluffen skulle förstås vara med och kolla så allt gick rätt till...

Sedan var det stordammens tur. Dom fiskarna lär vi aldrig se ien, men dom kommer nog till himmelriket där iaf bland allt som växer och många kubik med vatten :-)