Mood board september

 
September månad bjuder fortfarande på en hel del variation i trädgården
sommar möter höst
visset möter färgsprakande blomning
doft av luktärtor, äpplen och salvia sveper runt med vindarna
och håller liv i trädgården ett tag till
ingen frost ännu...

Kika på fler mood boards från september hos Karin A

Hälsar Åsa

Same same but, oh, so different

ett träd
12 olika nyanser på bladen
12 färger som glöder i solen
12 färger som går rakt in i hjärtat och etsar sig fast
så otroligt vackert
jag inser hur mycket jag har saknat att vara på Österlen
något jag tidigare tog för givet
nu drar jag djupa andetag och har nästan svårt att ta in
allt det vackra
hösten. ljuset, stillheten
ja, dvs innan äppelmarknaden i kivik drar igång och lilla byn inavaderas
vilken tur att jag kom en dag i förväg och hann se
och njuta
innan trängseln, bilkaoset och hysterin tog fart

jag lyssnar på underbara stina nordenstam,
lördagströtta, gulliga barn som precis har somnat
dricker gott vin, virkar vidare på mössorna (nu har även lillebror och storebror lämnat in beställningar)
och är plötsligt 17 år och sitter i min första egna lägenhet i malmö
med fina trädet utanför balkongen, det rosa köket (huva)
olyckligt förälskad,
stina i högtalarna, snabbmakaroner i grytan på spisen
det var vackert det med minsann på sitt alldeles egna 17-åriga sätt
och stina, åååhhhhhh, stina
hon är lika bra nu som då

en människa
olika nyanser
färger som glöder i solen
färger som går rakt in i hjärtat och etsar sig fast

hälsar åsa

Blooming friday: Tro, hopp och kärlek

Tager du dessa dahlior
att älska i nöd och lust
tills döden skiljer er åt?

ja, absolut
självklart
japp

Hälsar Åsa

Fler bidrag med temat Tro hopp och kärlek hittar du hos Bland rosor och bladlöss

Den perfekta paletten

Regn som hänger i luften
vindstilla, några fåglar som tjattrar men annars alldeles tyst
doften av regn
... och färgerna
ja, jag vet att jag tjatar om färgerna
men det är bara för att de är så otroligt vackra
skiftande från dag till dag
jag skulle vilja kunna smeta ut dem allihopa
på en palett och måla en stor septembertavla
färgerna på Höjden

den perfekta höstdagen
kan se ut på många sätt
men idag är en av dom
tycker jag

hälsar åsa

lugnet efter...

Dahlior som stilla flyter på vatten
tyst och lugnt i huset
en nybliven 5-åring som till slut kunde somna
hög på födelsedagsrus på det sätt som bara ett födelsedagsrusigt barn kan vara
äntligen. ä n t l i g e n kom dagen.
att tillsammans minnas hur det var den där kvällen för 5 år sedan
minnas det fina som blev - lillebror
att inte sjunka ned i allt som s k u l l e kunna ha hänt
om vi inte varit just där och just då
om inte...
stor tacksamhet

och pinjatan
vad ska man säga
inget konstnärligt mästerverk precis
men alla mycket nöjda ändå
inklusive födelsedagsbarnet
det tog allt lite längre tid för det där tapetklistret att torka än beräknat
men med lite nödlösningar så blev det ändå ett......dinosaurieägg!!!
(t ä n k om det är små kalasdinoasurier där inne. h ö r ni?
jaaaaaa, vi hör)
stor spänning, många band att dra i
innehållet?
godispåsar så klart
(puh! inga dinosaurier. vilken tur!!!)

dahlior som stilla flyter
tystnad
bara någon vecka tills nästa kalas...

hälsar åsa

Blekt och mustigt

De där färgerna som är hösten
kan inte få nog
från de bleka, skira, urvattnade nyanserna
till jordigt, mustigt och flammande
kan nog inte bli bättre än så

Och så har det blivit en mössa minsann
min första
på vilken en av rosorna har tagit plats
De var enkla att virka båda två
så det blir garanterat fler
en brun är redan på gång

Hälsar Åsa

Bland gäspningar och trädfynd

Jag tycker om att hitta saker
fina knappar, en gammal tröja som varit försvunnen länge,
vackra ord och texter, fotografier..
...eller ett träd (!)
det växer alldeles i skymundan bakom förrådet
jag har inte sett det förrän idag
snirklar sig upp mot ljuset
rangligt men så vackert
körsbärsbenveden
hej hej, så fint att finna dig denna söndag

Här hemma smyger vi annars mest omkring med trötta ögon
sitter uppkrupna i soffhörn och fåtöljer
efter en intensiv helg med idel trevligheter
(fantastisk konsert med miriam aida, lillebrors 5-års kalas
och surströmmingskalas hos goda vännerna)
jag dricker te, gäspar lite förnöjt och äter resterna av kalasgodiset
så skönt med en helt stilla dag

Hälsar Åsa

Blooming friday: Aj, aj, aj

"Sparka inte med bollen alldeles intill rabatten! Akta blommorna!!!
Måste ni leka p r e ci s där. Stå still. Neeeej, plocka inte..."

Nej...
en aj, aj, aj trädgård vill vi i n t e ha. Trädgården här på Höjden ska vara till för både oss vuxna och för barnen. Lek, trädgårderande, vila, spring, umgänge och skratt. Inte en massa förbud och aja baja.

Vi ska alla kunna trivas i trädgården. Inga planteringar och växter får vara ömtåligare eller dyrare än att de (och vi) kan klara av vinande bollar, nyfikna fingrar och trampande fötter som letar och utforskar. Jag känner faktiskt inte att jag behövt hålla tillbaka mitt trädgårdsintresse för att barnen även ska få utrymme för lek och upptäckarlusta. Det ena behöver inte utesluta det andra. Tvärtom!

Är du nyfiken på att se fler tolkningar av aj, aj, aj temat så kika in hos Bland rosor och Bladlöss och Blooming Friday.

Hälsar Åsa

Minns ni?

I natt drömde jag att jag befann mig i huset i vilket jag bodde under mina första år
Huset som jag egentligen bara minns ordentligt av hur det såg ut från utsidan. Brunt trä, vitspröjsade fönster. Minnena från insidan tror jag egentligen kommer från fotografierna i mina föräldrars fotoalbum
Eller? Det är svårt att veta vad som är vad
I natt var jag i alla fall där...

Jag vandrade med ljudlösa, lätta steg från rum till rum
såg de gröna väggarna i vardagsrummet, trappan upp till ovanvåningen
jag såg mig själv som nyfödd bebis ligga på mina föräldrars säng med min storebror bredvid mig,
min farmor i soffan som med försiktiga händer öppnade en julklapp och sedan slätade till inslagningspappret för att spara, mamma utklädd till tomte i svart päls och toppluva. Jag som blev livrädd och gömde mig bakom soffan. Det åttakantiga bordet i vardagsrummet vid vilket mina yngre bröder blev döpta och jag ville heta Krister.
Och trädgården. Den stora med den vidunderliga rhododendronbusken. Eller var det flera? Framför denna gick min farmor med mig som nyfödd i sin famn. Min morfar i brun mockajacka som sitter och fikar i hammocken. Pappa som målar husväggarna bruna och har ett skägg som fortfarande är långt ifrån att bli grått, mammas jättestora glasögon á la 70-talet och hennes vackra stora leende, min storebror som skjutsar mig på sin trehjuling. Den stora björken och grinden man kunde sitta på. Tidlöshet, år som fladdrar än hit än dit. Bilder, fragment.

Trädgården. Jag skulle vilja minnas mer av den. Upptäcka den. Den stora. Hemlighetsfulla.
Efter att vi flyttat från huset styckades tomten av och det byggdes flera nya hus på den. Tre tror jag. Eller var det två?
Jag skulle vilja besöka vårt gamla hus igen. Trädgården. Hur ser det ut där nu? Finns det någon rhododendronbuske kvar? Knacka på dörren och säga hej. Berätta. Om min mormor och morfar som bodde där på somrarna när det fortfarande bara var en sommarstuga. Hur de satt där inne i stugan med min mamma på kvällarna under kriget med neddragna gardiner för att det skulle vara helt mörklagt. Om hur mina föräldrar långt senare byggde om och till sommarstugan så att den kunde rymma hela vår stora familj året runt. Jag skulle berätta om tant Greta, hon med den lilla vita pudeln i huset mitt emot, som bakade skorpor som jag och min storebror fick smaka, grannens stora körsbärsträd (finns det kvar?) i vilket vi barn kunde sitta gömda och mumsa i oss bär länge, länge. Tårepilarna...

Drömmar och minnen. Gulnade fotografier. Familjemedlemmar jag knappt hann lära känna. Tänk så viktigt att deras historia lever vidare genom bilder, berättelser och minnen.

Vad kommer mina barn att minnas? Vad kommer de att berätta? Om huset på Höjden, mormor och morfar, farmor och farfar. Trädgården. Livet.

Vad minns ni?

Hälsar Åsa

Visset och tokigt men inte tokvisset

En lite vissen tisdag. I alla fall känner jag mig så.
Förkyld. Onda halsen. Tyst.
Jobbet läggs åt sidan idag.
Det dåliga samvetet likaså.
De där "jag borde nog...", "kanske vore det ändå bäst om jag..." blåser jag bort
poff! Flyg bort och kom inte igen.
Det enda jag håller kvar i är
vetskapen om att jag faktiskt gör rätt nu. Tar hand om mig själv. Lyssnar.
Mota bort det onda. Det snoriga. Det hesa. Det trötta.
Bli frisk. Så löser sig det där andra också. Sen.
Jag fyller huset med blommor.
Färg och doft. Ger energi.
Det är september och trädgården lever som aldrig förr.
Den verkar gilla hösten lika mycket som jag
De rosa dahliorna är som tokiga.
Tokvackra. Tokstora.
Gör sig lika bra i trädgården, i vasen som på bild. På golvet!
Tokbäst :-)

Hälsar Åsa

Färggladheter. Nedräkningspyssel. Och stegar.

Jag blir lika glad varje gång jag kikar ut från köksfönstret och ser min färgglada lampskärm hänga där och snurra och sjunga sin lampskärmsång. Färgen på pärlorna börjar blekna och fåglarna har pickat lite här och där.
Men ändå.
Jag tänker låta den hänga kvar även i vinter. Tänker att den nog kommer att göra sig fin mot den vita snön. Om det nu blir någon snö i år dvs. Annars kan den säkert liva upp det gråa och slaskiga med.
Och alla Magnusar som står där under lampan. Så fina de är tillsammans. En hel kör minsann!

Jag och lillebror har haft en skön måndagsförmiddag hemma tillsammans. På lördag är det dags för honom att ha kalas och det är mycket glädjepirr som far runt i hans snart 5-åriga lilla kropp.
Han kom på att det vore kul med en pinjata på kalaset. Precis som kusinen hade. Vi kollade upp olika alternativ och kom fram till att vi faktiskt kan göra en sådan själva.
Sagt och gjort. Jätteballonger inhandlades. Tapetklister tillverkades. Tidningspapper revs i små bitar. Och så började vi.
Kladdigt blev det. Kul var det.
Det tar ett tag att göra en pinjata eftersom den ska torka i flera omgångar. Sedan ska den delas och fyllas med godispåsar (eller vad man nu vill ha i den) för att sedan klistras ihop, torka, dekoreras och målas.
Det blir till att pyssla lite varje dag fram till lördag helt enkelt.
Perfekt nedräkning för lillebror. Och mig!

Just det.
Och så var det den lilla detaljen med att komma ned från stegen med alla ben (och kameran) i behåll...

Ha en fin måndag
Hälsar Åsa

Jag ser inte. Jag hör inte. Aaaaaaahhhh.

- Vi borde kanske klippa gräset?
- Mmmmmm. Det borde vi nog

Lång tystnad

- Jag ska bara kolla en sak i växthuset
- Ringde det inte alldeles nyss?
Vi försvinner bort. Ingen orkar ta tag i det där gräset. Idag.
Vi g l ö m m e r. Båda två. Hoppsan!!!
Gräset! Just det. Nu är ju klockan lite väl mycket. Middag. Barnen. Läggning.
Vi får ta det en a n n a n dag. I morgon?
Jag börjar bära in solstolarna som vi suttit i alldeles för lite denna sommaren
plötsligt börjar solen värma så där septemberskönt
klart det måste utnyttjas
fixa te, fram med virkningen, sitta stolen
i solen
aaahhhhhhh
hör någon granne som klipper gräset
tittar upp mot träden
försöker förtränga det där i r r i t e r a n d e ljudet från gräsklipparen
tittar upp mot träden
hör inte längre någon gräsklippare
aaaahhhhhh
härligt

hälsar Åsa

Bara en till. Eller två. Och kanske bara en tredje också...

Jag virkar blommor efter "recept" från virkmästaren Kungen och Majkis
många vill jag ha,
många kommer det att bli
en hel färgsprakande bukett
mormorsrutor blir det också
det är lätt beroendeframkallande det här
virknålen och jag
besökte en fantastisk garnbutik idag
efter tips från en kollega
en stor gammal skola med garnbutiken i ena halvan av huset
och bostad i den andra delen
garner från golv till tak i alla färger du kan tänka dig
en riktig godisaffär
jag ville ha lite av alla
att virka med
eller bara titta på och njuta av de underbara färgerna

och så blev jag lite kär i själva huset
ytorna
tänk vad man skulle kunna göra
både inne och ute
drömmar, funderingar,
blommor
och virkning

en fin, blåsig lördag det här

hälsar åsa

Blooming friday: Hösttecken

Färgerna, ljuset och dofterna
kallt som möter varmt, visset och blommor i knopp, morgondimmor som svävar likt älvor över daggvått gräs, träd som glöder i solen, långa skuggor på marken
om jag kisar med ögonen ser jag färgerna
hösten. mina färger
jag tittar.
kisar igen.
ett lugn infinner sig
och så de fodrade gummistövlarna förstås!

Kika in hos Bland rosor och Bladlöss för fler hösttecken

Hälsar åsa

Om jag kunde stanna tiden en stund

Termometern står på 3 grader denna torsdagsmorgon
storebror och lillebror jublar (inte jag)
de tar glädjeskutt i det daggvåta gräset där dropparna hänger som små glittrande pärlor i morgonsolen
"hoppas vintern kommer tidigt i år"
"och snön"
jag kan inte stämma in i deras önskedrömmar
vill hålla kvar hösten så länge det bara går

tar in blommor från trädgården
vill fylla hela huset med färg och höst
dricker en kopp te utomhus
andas in den svala morgonluften
solen som strilar ner genom trädet och sakta värmer upp
precis så
precis där och då
lite lycka

hälsar åsa