Vart tar tiden vägen?

Rörande detta med tid. Här sitter jag och kan inget annat. I väntan på (bättre?) tider? I väntan på vaddå?
I väntan på Godot? Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge. 

Någon som vet vart tiden tar vägen? I så fall var vänlig och meddela mig omedelbart. Stort tack på förhand. Ingen brådska för min skull.

 Upptäckte att jag försummat min kära blogg. Igen. Hm, vet inte riktigt vad jag kan skylla på denna gång. Skoskav? Lättja? Uppförsbacke? Storm? Sommar? Semester? Tiden som går på tok för fort? Ja, säkert kan jag rada upp fler undanflykter. Fast det har jag ingen lust med. Så här slutar uppradningen tvärt. Kommer inget mera.

När jag var liten gick tiden tydligen väldigt långsamt. Ibland. I alla fall. Ett sommarlov kändes oändligt. Ett år var förfärligt långt bort. Till jul var det alltid väldigt långt. Och att bli vuxen. Det kunde jag inte ens föreställa mig hur länge det skulle dröja.

Nuförtiden är det motsatta. Tiden går fort, fortare, fortast. Jajamän, den har sannerligen fått upp farten reält. Hur kan jag som är så ung (nåja) ha så stora barn? Suck. Jag som känner mig lika ung på insidan som jag alltid har gjort (jaja, nästan i alla fall). Även om utsidan fått lite fler fina rynkor som ger mitt ansikte en aura av erfarenhetsflärd.

Tror det, eller ej. Det finns faktiskt en hel del fördelar med att bli äldre. Tycker jag alltså. På riktigt. Jag behöver inte oroa mig längre om vad ni tycker eller tänker om mig. Det är som det är.  Det är det här ni får. Långt ifrån perfekt, men fullt dugligt. Har defensivt lättare att strunta i det.Vad ni tycker alltså.Det kanske låter nonchalant?  Jaha. Nu går jag vidare. Jag bryr mig inte. Dels för att jag bestämt mig för att lägga min dyrbara tid på det jag tycker om. Dels för att jag ändå inte kan förändra vad ni tycker. Då lägger jag hellre min tid (där var den igen) och energi på andra saker. Som att skriva till exempel. Ja, jag vet. Jag har försummat min kära blogg en tid (där kom det igen). Fast nu får det väl bli ändring då. Eller? Vet inte riktigt. Tveksamt, kanske? Jaha, då får det väl vara bra med det också.

För en annan fördel med att bli äldre är att jag har lärt mig med åren är att om man inte ger några löften. Finns det inga att bryta. Enklast så.

Tjohej och den vänligaste kramen från den eviga tidsoptimisten!

P.S. Om du hittar lite tid som ligger och skräpar någonstans så kan du med fördel lämna in den på närmaste hittegodsavdelning. Jag lovar att gladeligen hämta ut den. D.S.