Kan väl inte direkt påstå att jag bloggar längre. Fem inlägg förra året och nu årets första i mitten av mars... Egentligen älskar jag bloggen och bloggandet. Det har betytt oerhört mycket för mig att ventilera mina tankar här när barnlösheten var tung och svår, komma i kontakt med människor i samma sits, fått vänner för livet, fått erbjudanden om ekonomisk hjälp och verkligen ovärderligt stöd. Man skulle till och med kunna säga att det var bloggen som gjorde det möjligt för oss att till slut få våra guldklimpar. Jag vill verkligen att bloggen ska leva vidare men däremot är jag kanske lite vilsen i vad den ska handla om. Först var det ju sömnaden som gjorde att jag började sy mer, skapa mitt varumärke, sälja mina grejer och kom i kontakt med en massa fantastiska kreativa människor, sen blev det ju mer och mer barnlösheten som tog över, blandat med sömnad, odling, inredning, loppisfynd, miljötänk... Nu känner jag att jag har svårt att skriva om annat än mina tre ljuvliga små barn och det blir kanske lite tjatigt i längden? Det hade varit kul att hitta tillbaka lite mer till det andra igen, se att det faktiskt finns lite andra intressen i livet än barnen, även om de alltid kommer att vara viktigast i världen förstås. Jag lär ju inte ha många läsare kvar med mitt extremt ofrekventa bloggande, men om inte annat så är det roligt för mig. Att fota, skriva, kunna gå tillbaka och läsa om livet. Finns det någon kvar så får ni hemskt gärna säga hej, kanske någon till och med har någon idé eller önskan om inlägg?
Jag börjar med lite bilder från Lykkes rum, välkomna in!
Vimplarna sydde jag till hennes tvåårskalas tror jag det var och tapeten, Vildtuta, har hon valt själv.
Lammet, hennes första loppisköp, hänger med än. Hon var nog bara ett när hon föll för det tror jag. Dansdräkten är hon så glad för och att dansa förstås. Det är första organierade fritidsaktiviteten, förra terminen var det med förälder, nu själv. Det fixar hon så galant, stolt dotter, stolt mamma.
Lilla skrivbordet med tillhörande stol skulle grannarna göra sig av med en dag, det tog vi gärna hand om! Hyllan är från nån vrå på vinden i Bökebäck (Bökebäck är en annan och lång historia. Tveksamt om det blir fler somrar där. Älskade Bökebäck!).
Docksängen kom från mormor och matstolen från farmor, fina gamla grejer tycker jag.
Loppad tavla och några av alla de där söta små väskorna som man inte kan få för många av.
Efter ett tag i en ny stor säng så ville Lykke ha tillbaka spjälsängen, hon tyckte det var mysigare så. Vi sågade bort spjälorna på ena sidan och fyraåringen sover i den än. Lite trångt men mysigt. Fick bli lite myshörna utanför att sitta och läsa kvällssagor i.
Tavlor som vi fått i present av kära vännen
Nelly och lite inramade vykort som har hängt med sen bebistiden.
Både det lilla rosa skåpet och julklappspippihuset är loppisköp. Som det mesta hemma hos oss. Lite sugen på att visa mer nån dag. Finns här någon som vill se?
Min älskade dotter som månar om alla små och stora vänner♥.