I morgon kväll drar Camilla Läckberg och Denise Rudberg igång sitt program i tv4+.
29 november 2007 21:00
Detta är en rättelse, efter S så vänligt påpekade att jag snurrat ihop dagarna.
Hade tänkt posta det här imorgon. Kan det vara att jag såg trailern imorse för programmet eller att vintermörkret gjorde mig helförvirrad (ännu mer än vanligt)?
En blogg på temat
Self Publishing
Print on Demand and ebook publishing have created a whole new model for self publishing. Are POD and digital books the answer to our prayers, or just an evolutionary step between traditional self publishing models and free Internet distribution?
av författaren Morris Rosenthal från USA som har skrivit boken Print-On-Demand Book Publishing och ägaren av FonerBooks.com
Olof Berg kommer att publicera sin opublicerade bok
Jag har varit ensam förr som julkalender. Med början 1 december (med slut den 20 december). Kul idé!
Du kan läsa mer på hans andra blogg. Enligt beskrivning är Olof arbetslös journalist. Hoppas du snart får jobb! Tuff bransch.
Expertville har en hel serie med filmer om att skriva en faktabok med Bobbi Linkemer
Här är första
Six Things You Need to Write a Non-Fiction Book: Part 1
Skulle gärna bädda in videon. Men den startar direkt.
De andra är (direktlänkar bara till de första, de andra hittar du lätt längre ner på på alla sidorna jag länkat till)
Författarcoachen och läraren Jerry Cleaver, har skrivit en artikel i Writer's Digest med ett par punkter att tänka på.
I kortkort-format och egen översättning:
1. Lyssna inom dig.
Kom ihåg att vi använder dialog hela tiden, hela dagen. Med oss själva. 150 till 300 ord per minut går igenom våra huvuden. Varje vaken timme. Det stannar aldrig. Vi skulle kunna fylla 500 sidor per dag med tankar som går igenom vårt huvud.
2. Bli inte för intellektuell
Dialog är alltid direkt, enkel och uttrycker känslor.
3. Använd skapel
Bästa vapnet generellt sätt att är skära, skära och skära ner i texten. Ta bort varje ord du kan vara utan. Korta ner orden. Använd ord som inte är för litterära.
4. Låt dem prata
I romaner får alla komma till tals, men ingen borde få tillåtas att gå på hela tiden utan att den andre karaktären reagerar. Speciellt ifall ett svar från den karaktären gör situationen mer intensiv och berättar mer om karaktärerna.
Mycket mer kan du läsa på en pdf från Jerry Cleaver. Han har online kurser och du hittar pdf-en på hans sajt Write your novel now.
När jag läser skrivtips på nätet så dyker frågan upp då och då i diverse råd från coacher etc. "Varför skriver du?" Ett av de godkända svaren är "för att jag måste".
Skriva för att jag måste. Hmm. Nä för att jag vill. Jag till hör nog dem som vill bli läst. Bekräftelsebehov? Ja, men sen är jag urbota nyfiken på skrivande som uttrycksform med.
Blev dock nyss drabbad av frågan "Varför läser du?" Ja, varför...
- Stilla min nyfikenhet? Är iofs absolut hopplös på att läsa böcker som andra tycker jag MÅSTE läsa. Det går inte. Som tur är finns det många andra böcker. Och det är roligare att vara upptäcksresande än att åka på charter. Även om jag ju gärna läser pocket, vilket gör att en bok är ett möjligt charterresemål.
New York Times har en artikel om mysteriet om varför vi läser.
A Good Mystery: Why We Read
Varför läser du?
Gårdagens inlägg om hur man knyter ihop sin berättelse hade ju fel rubrik. Borde nog ha varit i stil med Undvik dessa slut!
Men det får vara kvar. Slut är nog så knepiga att skriva. Hur man startar en berättelse är dock avgörande. Om inte början griper tag i redaktören eller läsaren. Så spelar det ingen större roll hur bra ett slut är. Den boken kommer inte bli publicerad eller färdigläst.
Ett tips jag läst om är att gå till sina egna favoritböcker och bryta ner hur de böckerna börjar. In i minsta nivå. Nästa är att inte börja INTE från början. Skriv ett första kapitel, men släng det. Boken börjar vid kapitel två.
En början består av två delar. Första meningen och första scenen. Griper inte boken tag i läsaren från början så är det lätt att den blir liggande. Kan ju vara en idé med. Ta en bok du inte läst klart. Fundera över varför.
Kom och tänka på Mankell. Som ofta har en första sida med en liten berättelse. Ofta utifrån Mördarens upplevelser, tankar eller en liten brottstycke som senare landar i berättelsen och ger lite bakgrund. Ofta mot slutet. Så har man rökt hundra cigaretter, druckit 5 whiskey, bråkat med dottern, exfru ett antal gånger, blivit hotad och sovit dåligt innan den första lilla korthistorien ramlar på plats i själva boken. Mycket i en serie böcker är ju upprepning. Och ska nog vara så. Och då kanske det behövs lite extra i början.
Klockan var slagen sängdags igår, när dottern satt alldeles för sent med sin Spökhistoria. Med en plan om hur berättelsen skulle innehålla, börja och sluta som spruckit. Lätt panik. Vilket gjorde att dottern blev helt blockerad och bad om mer tid.
- Det är för kort tid för uppsatsen! Om jag hade haft en vecka till, eller åtminstone en månad till på mig. Då skulle den bli bra....
Känns det igen?
Verktygslådan åkte fram hur man botar en blockering. Jag hittade följande:
- Hur skulle du inte skriva ett slut?
- Gör något annat en stund.
- Ta en frukt
- Brainstorming (där mina förslag helt ratades, innan jag knappt hunnit uttala dem)
Erkänner att spökhistorier inte är min grejj. Tycker nästan spöket Laban är för läskig. Efter telefonkonsultation från nära och kära (tillika lärare) så fick vi rådet att berättelsen inte behöver inte ha ett riktigt slut a la lyckligt.
Vi kom ingen vart. Lika bra att gå och lägga sig. Att ligga i mörkret och prata frigör en hel del tankar och nya möjligheter infann sig. Jag vet att det inte är ett bra slut. Men eftersom tiden var knapp och det inte fanns några förslag så blev det ett sluta enligt mallen, vakna upp ur drömmen - eller det blev en variant på temat. Inget riktigt lyckat slut. Men eftersom vi precis sett filmen En andra chans, så var det nog det som låg närmast och jag kan nog tycka det är rätt okey just när det handlar om spökhistorier.
Här är en artikel om slut:
THE EIGHT AWFUL ENDINGS
(adapted by Patricia Wellingham-Jones from an article of the same name) by Glenda Baker in New England Writers' Network, vol. 7, no. 1, Summer 2000
Published in OutStretch online magazine, 2001
Editors dread, even more than a dull beginning (because when a story doesn't grab them, they don't waste good reading time), the ending that leaves a short story flat. Here are the eight worst endings a writer can send to an editor.
1. It Was All A Dream! Probably the worst of them all, this means everything that happened in the story - didn't. And the chief character(s) weasled out of having to solve the dilemma, leaving the reader feeling cheated.
2. Deus Ex Machina - means the writer got the character into such a mess he couldn't figure out how to solve it. So the god (deus) came down from (ex) on high in a chariot (machina) to make everything right again.
3. Moment Of Truth Out Of The Blue - comes when a character makes a radical about-face without any previous warning - or reason. The resolution of a story must be in proportion to the degree of the conflict.
4. Let the Reader Figure It Out For Himself - the writer must give the reader at least a hint about what the character is going to do. "The Lady or the Tiger" isn't playing fair!
5. The Surprise Ending - only works when it involves casual foreshadowing and planting clues throughout the story so the ending makes sense. Leave the reader saying, "I should have seen that coming," not, "Huh?"
6. The Fade To Black Or Soap Opera Ending - incomplete because we just witnessed major action but don't see the character's reaction. Readers need to know what the character felt and did after receiving the startling news.
7. Too Long, Drawn-Out Ending - the story ends but the writing doesn't. Should be: The story ends when the dramatic action ends.
8. The Rushed Ending - the writer runs out of a) energy, or b) word limit, so summarizes the end by telling what happened instead of showing the final event. Major editing within the piece would tighten the story and give space for a good ending.
Now, think through your ending. Does it satisfy the reader? Will it keep an editor from banging her head on the desk? OK, do a final proof-reading and send it in.
Mycket, mycket mer kan du läsa hos Long Story Short Inc.
Hos Sony hittar du med en portabel digital bok/läsare. Verkar mer flexibel än nedanstående Kindle. Hoppas på fler konkurrenter. De fortfarande rätt dyra, tycker jag. Runt 300 dollar. Förhoppningsvis går de ner i pris, eller så kanske det är värt det?
En kritisk artikel om sonys läsare (och några andra) från ZDnet. Sony’s misguided e-book Reader
...eller före detta kanske jag ska skriva.
Bengt Nordin, Marianne Fredrikssons litteräre agent, intervjuades i SvD igår i artikeln
Agentens livsval.
Skrivtips tackar Författarcoachen för tipset.
Jag har säkert tipsat om Iréne Svensson Räisänens blogg tidigare, men gör det gärna igen.
Den är sprängfylld av roliga och utmanande skrivövningar och skrivtips.
Min plats bland orden
På morgonkvisten har jag agerat författarcoach åt dottern som skulle lämna in en spökhistoria. Och insåg att jag haft verklig nytta av allt jag lärt mig på alla skrivtips jag själv lärt mig under min utforskarresa med Skrivtips, men inser att jag har mycket kvar att lära.
De kan vara bra att ha koll på vilka faror som lurar där ute i världen om man vill publicera en bok. Förutom alla inre hinder som kan ställa till det för en. Men bättre att ta reda på hindren än att låta sig nedslås. Så även om denna amerikanska sajt kan få en att känna sig lite dyster. Så se det som möjligheter att överkomma och undvika en del av hindren. Det står en hel del om vad som kan vara bra att tänka på om man funderar på att publicera sig via print-on-demand eller publicera sig elektroniskt. Men även rena varningar för vissa förlag och agenturer (i usa).
Writer Beware
Deras syfte är
"Writer Beware is the public face of the Science Fiction and Fantasy Writers of America's Committee on Writing Scams. Like many genre-focused professional writers' groups, SFWA is concerned not just with issues that affect professional authors, but with the problems and pitfalls that face aspiring writers. The Committee on Writing Scams, and the Writer Beware website, founded in 1998, reflect that concern."
Bloggen Stand upp Blogedy har bytt adress till
Mitt i manuskriptet.
Intressant inlägg om subtexter hittar du här.
Så här på en fredag kan man ju alltid roa sig med att byta fonter på sin text. Om man har skrivit någon.
8000 gratis fonter hittar du hos urbanfonts.
Rätt kul och följa alla som skriver bort vårt gråa november i National Novel Writing Month.
Du kan följa de svenska författarna på eget forum.
Nio dagar kvar, om man räknar med idag. Hejja, hejja!
Romantikförfattaren Patty Sailer skriver i en artikel på Eclectics Writer om vilka sex ingredienser hon kryddar sina romantiska romaner med.
1. A very strong, sexy hero. (en väldigt stark och sexig hjälte)
For the heroine to desire the hero with a passion, he has to be one hunk of a man. He must be powerful, strong, sexy, and sensitive in a way every woman wants a man to be.
In essence, the hero is the heroine s ultimate fantasy come true.
2. A spunky, spicy heroine. (en häftig och het hjältinna)
To arouse the hero s interest, the heroine must be independent, self-contained, and not afraid to say exactly what she feels.
The heroine must possess an inner strength that capitvates the hero straight to the altar!
3. A sensual plot. (en sensuell historia)
The moment the hero and heroine meet each other, there must be an electrifying attraction between them. The sexual steam between the two of them must rise off the page.
Everytime the hero is near the heroine, he desires to touch her hair, taste her lips. And the heroine is so turned on in his presence, that she can t help but fantasize being naked in bed with him.
To have a sensual plot, the hero and heroine are consistently in situations where the temptatious desire to make love is constantly present.
4. Red-hot scenes. (glödheta scener)
Sensual scenes are in every chapter. A sexy scene with the hero and heroine can take place under the warm sun, at the beach, on a rug in the living room, or lying on fresh grass.
As the heroine passionately makes love to the hero, she feels her body and soul merging with his. The hero is so totally immersed in her that he forgets who he is, where he is.
The more intense the inner connection between the hero and heroine while making love, the more sensual the scene.
5. Teasing, bold dialogue. (retsam, djärv dialog)
Bold verbal exchanges between the hero and heroine can be a real turn-on. Teasing words going back and forth between him and her sparks desire and make for a more sensual read.
The vibrant attraction between the hero and heroine must be evident behind every syllable they express to each other.
6. Ecstatically satisfying ending. (Extatiskt tillfredsställande slut)
The sensual romance novel is intensely emotional and sexual right to the very last scene.
Washington Post har en pdf med bloggtips. Egentligen riktlinjer för att blogga hos dem. Men med en hel del erfarenhet och kunskaper om Hur, vad och varför blogga?
Blogging at The Washington Post
All blogs should draw on our principles for Washington Post journalism on the web,
including meeting our standards of accuracy and fairness and rules for expressing
personal opinions.
WHAT WORKS?
Aftonbladet undrar om det nu är Slutbläddrat? Amazon lanserar en läsare för digitala böcker.
Du kan läsa mer hos Amazon och deras Kindle produkt sida (på engelska).
Även Dagens Nyheter skriver om framtidens bok (?) och New York Times har en fullmatat artikel.
Jag har inget emot en läsare, beroende på vikt, batteritid, kompatibilitet med en dator och en del annat.
Uppdaterad: Jag har skrivit mer om digitala böcker/läsare. Bl a här
Nu är det dags för ännu en tävling. Skrivarkalenderns!
Berätta om ditt romanprojekt och vinn!
Tävlingsregler:
1. Skriv en sammanfattning av den roman du skrivit - eller håller på att skriva - på max 4000 ord. Se till att få med det viktigaste i handlingen - budskap, huvudkaraktärer och vändpunkter.
2. Skriv max 500 ord om din huvudkaraktär där du berättar om hans eller hennes drivkrafter, innersta önskemål och varför det är en person som läsaren skulle kunna engagera sig i.
3. Berätta, med max 1000 ord - om ditt skrivarprojekt. Hur långt har du kommit? När räknar du med att vara klar? Vilken typ av hjälp skulle du vilja ha för att färdigställa manuset?
4. Skicka de tre uppgifterna till romanpris (@) skrivarkalendern.se senast 5 januari 2008.
Fullständig tävlingsinformation finns hos Skrivarkalendern.
Juryn består av Skrivarkalenderns redaktörer och deras beslut kan inte överklagas. Vinnaren utses den 25 januari 2008.
Första pris är en skrivarvecka i Sevilla, Spanien den 1-8 mars 2008. I priset ingår en skrivarkurs eller en egen författarcoach, och boende. Resan till Sevilla betalar vinnaren själv. Alternativt kan vinnaren välja två månaders författarcoaching via e-post.
Varmt lycka till!
Finns ju en drog som är totalt nödvändig för mig. Särskilt grå november måndagar.
Kaffe. Men inte för mycket och för sent på dagen.
Bloggaren Cypriot skriver med om droger och skrivande apropå, artikeln i Glänta.
Mer funderingar om kreativtet (istället för droger). Dottern och jag pratade igår om inlärning igår kväll.
- Man lär sig genom att härma, sa hon. Vi pratade om leken "Mamma, pappa, barn" och dagistiden.
I jakten på att hitta sin egen stil, så kan det vara inspirerade att skriva som andra skriver. Lite som när man är konstnär. Man lär sig olika stilar innan man hittar sitt eget maner. Rollspel kan med ge inspiration. Så vilken författare vill du vara idag?
...min uppkoppling var segare än seg kola häromdagen. Så tänkte jag idag länka till en av de bloggar jag inte kan låta bli att återkomma till. Författare och mamma.
Katarina Janouch blogg (Den har bytt adress sen sist jag länkade till den, och jag hade lyckats stava fel på Katarinas efternamn. Inget fel i det, jag är inte ensam om det så det har lett till att jag fått en å annan besökare som hittat hit).
...jag är mamma med. Eller något sånt.
Sajten Allt om barn, rankar med hjälp av Bloggtoppen. Dem fem mest lästa mamma-bloggarna.
Jag är full av beundran för dem som låter skrivandet få den plats och ta den tid det tar. Och vara förälder.
Här är en blogg som just har det temat, att vara författare/skribent och mamma.
The Writer Mama
Det finns många bra skrivande mammor. Kan sakna papporna. Och de med äldre barn. Var är ni? För jag är övertygad att ni finns. Jag har bara inte hittat er än.
Jo det kan jag ställa upp på. Lätt att bli besatt. Ett inlägg till. Eller egentligen inte skrivandet. Att se hur ett inlägg blivit läst. Usch, vad jag kan fastna i det.
Dock behöver jag inte ta droger för att skriva. Är inte inte mycket för droger. Kanske skulle hjälpa att släppa en del knutar och spärrar jag har. Men jag föredrar att inte veta/jobba med andra metoder.
Dagens nyheter har en artikel om Skrivandet är bästa ruset.
Fast det finns många stunder jag undrar.Kanske är det så att jag är helt beroende. Sitter ju här mitt i natten, efter en familjemiddag, busat med barn, pratat med nära och kära samt ätit dundergott (och druckit gott vin). Ändå lockar bloggen. Och möjligheten att publicera ytterligare ett inlägg. Föredrar dock att skriva nykter. Även om en lätt alkoholpåverkan faktiskt kan släppa på en del spärrar i kreativa processer. Gäller förstås att det är så lätt berusning att man kommer ihåg det dagen efter. Är pigg nog och att herr Ågren och Jante håller sig långt borta. Annars finns en bra sätt. Lek med barn på barns språk. Det kan få en att släppa en del murar man som vuxen bygger upp som skydd men blir mest hinder.
De stora bolagen verkar tro det. Kanske kan det komma en bra läsare för böcker med. Portabel, strömsnål och billig?
Tidningen Svensk bokhandel rapporterar från bokmässan i Frankfurt som var för ett par veckor sen.
"Fyra av världens tungviktare i förlagsbranschen satsar hundratals miljoner kronor på digitalisering. De försöker att möta unga läsare på webben, och allt fler böcker produceras i digital form. En stridsfråga är fortfarande om man ska liera sig med Google eller ej."
Du kan läsa hela artikeln här.
Sveriges Författarförbunds tidning Författaren, har läsvärda artiklar på nätet.
Några artiklar:
Tid att skriva
Digitala skydd
Vad är en fackbok?
Veckans ämne är självpublicering.
En annan sajt där man redan kan publicera sina alster är Digitala boken. Verkar som det bara blir böcker i pdf, format. Men det kanske är nya bokformatet?
Visst är det snyggt, oftast, med böcker som känns luftiga. Mycket marginaler, tomma ytor kring bilderna. Men det leder även till fler sidor i en bok = fler träd och dyrare kostnad.
Här är en funktionell sajt som handlar lite om hur man designar boksidor, och hur man kan spara in ett par sidor genom att att ändra formen. Quadriatic functions - Graphic design.
...nu ar de äntligen lagt ut lite information, och fångat upp en massa mejladresser till oss som väntar. Smart.
"På grund av det extrema intresset för Vulkan.se
har vi tekniska problem. Fyll i din e-mail adress nedan så mailar vi när sajten ligger uppe!"
Och jag känner att de fått extremt mycket utrymme här.
Nå livet består inte bara av att skriva. Utan bilder med. I helgen ska jag besöka fotomässan i Nacka strand. Har nog skrivit det tidigare. Bra foton att illustrera det man vill illustrera i en bok är en ständig bristvara. Och dyrt. Ska förbi Ord & Text Street med förståss. Ska inhandla Skrivarkalendern.
...men visst vill man bli läst, och kanske få liten betalning för all tid, kunskaper och svett.
Jag går och grunnar på en sak ur artikeln om DNs bokförlag som tar paus.
"Är marknaden för liten för den här typen av böcker?
-Det är ingen lönsam affär att ge ut den här typen av böcker, trots att vi exponerar titlarna ganska mycket i tidningen."
1. Bokbranschen är en rätt fattig bransch. Några författare och titlar kan tjäna mycket. Men de är få.
2. Att exponera titlar hjälper, men idag krävs mycket. Produkt i rätt tid, rätt pris, bygga varumärken kring förlag och författare. Föreläsningar, hemsidor, kringprodukter. Kringarrangemangen är det man som författare kan få in pengar på. Möjligtvis.
I väntan på nya Vulkan, som verkar ha lite problem så här första dagen. Så finns ju Gör din egen bok eller varför inte lulu? Har ingen aning om det är bra eller dåligt. Någon kanske vet?
Men det ska bli jättespännande att se, nästa Christopher Paolini kanske lurar där ute?
av Immi Lundin
En bok jag bara läst om på Spectatias blogg, men verkar intressant för alla som vill skriva eller skriver på en bok. Kerstin Aronsson beskriver bokens väg från författarens sista punkt till bokläsarens hand. Här beskrivs hur det går till att göra en bok, och de olika uppgifter som man arbetar med på ett bokförlag. Här finns också kapitel med tips för den som vill söka vidare, bland annat hur man hittar nya och gamla böcker och en litteraturlista för alla som vill läsa sig mer om konsten att läsa och diskutera böcker. Immi Lundin är kulturjournalist, recensent och föredragshållare på bibliotek om böcker och läsecirklar.
Spectatia skriver om del 1 och del 2.
Då kan man behöva tips.
Här är ett boktips. Kjell Gidlundsbok - Att göra sin egen bok.
Nu tycker jag att den boken är lite tunn, men bra att starta med.
En engelskspråkig sajt med mycket information om självpublicering Write and Publish your Book
Nu är Vulkan-sidan uppe, jag begriper fortfarande inte så mycket. Så snälla lägg in era alster så kanske jag kan börja begripa.
3 författartips från Linda Skugge
1. Var produktiv. Sluta skämmas – skriv mycket.
2. Använd fantasin – gör något annorlunda.
3. Läs för att få inspiration. Det går inte att skriva utan att läsa.
Ur artikel i Metro: På deras sajt ges din bok ut på 5 minuter
uppdaterar kl 16:40
Sajten är fortfarande inte uppe. Jag råkade nog ha rena turen, eller oturen att få se en glimt av vulkan-sajten. Teknik kan strula. Får väl ha tålamod. Har precis teknikstrulat med ett tryckeri. Och skickat iväg två olika jobb, med samma mapp namn, vilket gjorde att de slog ihop jobben, det ena var en korrigering så det blev sammanblandat. Lärdom: döp mappar, filer ORDENTLIGT. Kan något strula, så är det mer regel än undantag att det kommer att göra det.
Nomineringarna pågår för fullt till 2007/2008.
Men här är förra listan
These blogs all provide extremely useful information for writers:
1. Red Bull single shot dispenser
2. Feeding Tube
3. He Said / She Said macros
4. Toolbar set to display Tony Robbins quotes
5. Random character name generator… Tiberius Mellon???
6. Stephen King tied to a bed for inspiration
7. iPod set with Paperback Writer, Eye of the Tiger and Alec Baldwin’s speech in Glengarry Glen Ross
8. Farming out narration to virtual assistant in India
9. Wheel-O-Plot Twists
10. Five-year-old child on standby to point out things that could never happen in real life
från
Writer's Resource Center
Vulkan.se är ju sorgligt stängd. Tycker inte om när man går ut med en sajt. Och man möts av en stängd dörr. En pressrelease åtminstone. Tack.
Såg att bloggaren Mats Strandberg är en som kommer ge ut sin bok via Vulkan.
---
Fyller på listan.
Marcus Birro
Bokbranschen går ju bra. Även faktaböcker. Gäller förståss att ha rätt titlar som folk efterfrågar. Inte bara det vi borde läsa.
DN skriver om Bokutgivningen stoppas på Bokförlaget DN.
Bokförlaget DN. Hemsk sida, där form fått gått före innehåll.
Jag ÄLSKAR faktaböcker, om de är bra. De flesta böcker jag köper är faktaböcker. Nå, köper en hel del skönlitteratur med i och för sig. Men min mamma är bokslukare, och har som riktmärke att in bok in hemmet leder till att en annan bok ska ut (så en del av dessa hamnar hos mig).
Det finns många faktöcker som jag saknar, och en del jag aldrig trott mig behöva men blir själaglad när jag hittar och ytterligare andra som jag hoppas gör andra glada.
Lite svårt att hitta svenska sajter om att göra faktaböcker. Saknar det. Det en en speciell pedagagok som kan behövas. Och olika ämnen kan ha sin form.
Här några sajter på engelska:
You can write
och
George Mason University's Nonfiction Universe
- Resources for writers in all nonfiction genres.
Så tragglar jag vidare med att försöka göra några studiehandledningar snygga, moderna och pedagogiska. (Tips tack!)
Njaaaaa.......
Inget omstörtande eller revolutionerande. Men många små steg. Liksom att största tidningen idag är Aftonbladet på nätet. Så lär böcker finnas kvar. Men vägar till publicering ändras. Är faktiskt inte så länge sen det var blytyper, vilket blev enorma sättningamaskiner och idag pc (eller mac). Originalen kommer digitalt. Formgivaren gör inte längre bara skisser utan gör sättarens och orginalarens jobb med.
Med vi är och diskuterar hur framtiden kan komma och se ut, så hade DN följande artikel om Sigge Eklund och Linda Skugges projekt som slår upp dörrarna på fredag. En folkens sajt där alla kan skriva. Är ju inte så mycket nytt. Sourze har funnits i flera år. Sockerdricka får inte glömmas bort.
På "folkets sajt" kan alla skriva.
Sajten som INTE vill förknippas med ordet förlag, med där det kommer börja hända saker imorgon (den 15/11). Vulkan.se. Väntar och ser.
Världen ser inte riktigt ut som förr. Istället för att bli matade med information. Så söks information upp. Då gäller det att kunna konsten att man ska söka, hur man söker, källkritik. Är vi på väg bort mot att se helheter?
Först såg vi bara byn, sen kom världen in i våra liv genom medier och i framtiden kommer vi bara kunna allt ett par saker? Krigen blir inte om mark utan mot olika kulturyttringar. Eller kommer vi prata helt olika språk?
Uppdaterar lite:
Även DI har skrivit om projektet.
I helgen är det bokmässa för mindre förlag på Street vid Hornstull i Stockholm.
...i konsten att prata om böcker i till exempel en bokcirkel.
En handledning finns hos ABF som pdf.
1. Vem berättar
Är det en Jag-roman
Allvetande berättare;
Han/hon roman; (med eller utan kommenterande berättare)
Monologroman; (historien berättas för en passiv osynlig lyssnare)
Dagboksroman
Brevroman
I han/hon romanen, utan kommenterande berättare, påpekar Göran Hägg i sin bok Författarskolan, är det svårt att få personen presenterad med namn och utseende. Man löser, enligt honom, ofta problemet genom att personen t ex får ett brev eller träffar en granne i trappan, för att klara namngivningen. När det gäller
utseendet brukar personen ofta få anledning till en stund framför spegeln och kan därvid på ett smidigt sätt kommentera sitt utseende Vilket berättarperspektiv används i boken ni läser? Finns det exempel i den på de “grepp“ Göran Hägg tar upp ovan? Har problemet lösts på annat sätt?
2. Personerna
Vem/vilka är de viktigaste personerna i boken? Är huvudpersoner och bipersoner tydligt tecknade, d v s får ni någon kunskap om personerna “under ytan“ – utöver utseende, yrke och dylikt? Är det barn, medelålders, gamla människor som skildras? Är de sympatiska/osympatiska? Fundera över varför ni uppfattar dem på ena eller andra sättet? Sker en utveckling hos personerna under berättelsens gång? John Gardner säger i sin bok Romanen och författaren: “Personskildringen är litteraturens själva livsnerv.
Miljön finns där för att personen ska ha någonstans att stå, något som kan hjälpa till att definiera honom.“
Håller ni med om hans påstående?
3. Miljö
Hur stor betydelse tycker ni att miljön har för handlingen – för att det som sker ska kunna ge just på det sätt som det gör, för att personerna ska reagera och handla som de gör?
Fundera över geografisk lokalisering, stad/landsbygd, hemmiljö, arbetsmiljö. Känns personerna och
miljöskildringen äkta?
Äktheten är svår att diskutera eller precisera, skriver Göran Hägg i Författarskolan, det är den som är själva läsupplevelsen vid den riktiga läsningen och det är också den som gör att en bok “överlever“ under årens lopp.
4. Vad handlar boken om?
Kan man sammanfatta bokens huvudtema i ett enda ord eller i en mening? “Temat är som golven och de bärande bjälkarna i ett gammalt hus, oumbärliga men i regel inte det som gör läsaren andlös“, skriver John Gardner i sin bok Romanen och författaren.
Har läsningen förmedlat nya insikter när det gäller människor, social miljö, kulturmönster etc. Känner ni att författaren behärskar ämnet? Fundera också över vad ni uppfattat som viktigast för författaren – själva handlingen eller ett ev budskap.
5. En bra början
Slutet i en bok kan man inte göra mycket åt – annat än att reta sig på det om det inte är tillfredsställande.
Men om berättelsens början inte är intresseväckande, så slutar många läsa vidare.
John Gardner i Romanen och författaren: “Den vanlige läsaren kräver ett skäl för att vända boksidorna.
Det finns två saker som kan hålla läsaren igång, resonemang och handling. Om ett resonemang står och
stampar på samma fläck och aldrig skrider från a till b, eller om handlingen aldrig kommer någonstans, då förlorar läsaren intresset.
Diskutera Gardners uppfattning. Instämmer ni eller har ni exempel på motsatsen?
Göran Hägg tar i Författarskolan som exempel på en bra början upp inledningen till Gösta Berlings saga av Selma Lagerlöf. “Äntligen stod prästen i predikstolen!“ Redan i första meningen vet vi som läsare var vi är, vem vi har väntat på, att det är något sjukt med hela situationen. Varför väntar vi på en präst? Vad är det för fel med honom. Ska han klara av det? Man är fast och läser vidare.
Hur fungerar inledningen till boken ni läser? Stimulerar den till att läsa vidare – blir ni nyfikna på fortsättningen? Fundera över varför/varför Inte?
6. Datering och tidsförlopp
När utspelar sig berättelsen? Vad grundar ni er tidsbestämning på? Är personer och miljö tidsmässigt korrekt återgivna? Hur lång tid sträcker sig berättelsen över? Är det sammanhängande tid eller finns det hopp i tiden? Varför tror ni att författaren valt det aktuella tidsperspektivet?
I äldre romaner kunde man klara övergången (hoppet) mellan t ex barndomen till vuxen ålder genom att t ex “och åren gingo“, påpekar Göran Hägg i Författarskolan.
Finns det liknande “övergångar“ i den bok ni läser? Hur har författaren i så fall löst “övergångarna“.
7. Romanens uppbyggnad
Man brukar tala om en roman som enhetlig eller episodisk.
För att börja med den episodiska romanen, är den uppbyggd av flera enskilda berättelser, där berättarperspektivet kan växla. En del kan vara berättad ur Kalles synvinkel, en annan ur Stinas. I ett tredje avsnitt kan den allvetande berättaren komma in o s v.
Läsaren får byggstenar och det tillkommer läsaren själv att sätta samman dessa till den helhet det ska bli när den sista byggstenen lämnats. Det är ett svårt men verkningsfullt berättargrepp och allmänt kan man säga att den episodiska romanen ställer större krav på läsaren.
Den enhetliga romanen bibehåller samma berättarperspektiv rakt igenom. Den kan vara kronologiskt berättad, men behöver inte vara det. Eftersom det redan slagits fast att en bra början är viktig, kan
författaren välja att starta med en konflikt, en besvärlig situation (i deckaren ofta ett mord) för att väcka läsarens intresse. Bakgrunden fylls sedan i efterhand och berättelsen framskrider till sin upplösning.
Hur är boken ni läst/läser uppbyggd? Skapas spänning genom uppläggningen? Skulle berättelsen “tjäna på“ att starta annorlunda? I så fall på vilket sätt?
8. Lura inte läsaren
En författare får inte överraska läsaren genom att hålla inne med information, säger Göran Hägg i Författarskolan.
Läsaren ska kunna känna sig trygg genom att ha all information, helst före det att bokens huvudpersoner anar något. När läsaren blir medveten om “att här drar det ihop sig“ stiger spänningen till dess konflikten är ett faktum eller olyckan sker.
I den s k triviallitteraturen hårddrar man verkligen trygghetsaspekten. Kärleksromanerna överraskar ingen och många tycker om den trygghet det innebär att intrigen är likartad: de två kontrahenterna träffas och dras till varandra eller blir blixtförälskade – en konflikt – ett ödesdigert missförstånd uppstår – allt reder ut sig och slutet blir lyckligt.
Håller ni med Göran Hägg eller vill ni bli överraskade? Kan ni också uppskatta böcker med likartad intrig? Fördelar? Nackdelar? Ge exempel.
Tänk er vidare att ni läser en spännande deckare. Ett mord har begåtts – vem är den skyldige? Plötsligt sätter författaren in en ny, helt okänd person i slutet av boken och denne visar sig vara mördaren.
Hur reagerar ni som läsare? Ställ exemplen ovan i relation till den bok ni nu diskuterar. Har ni blivit överraskade eller lurade?
9. Bokens språkliga utformning
Är det en beskrivande text? Är boken skriven i dialogform? Växelvis beskrivande/dialog? Är det talspråk i dialogen/tidskriftsspråk i de beskrivande avsnitten? Slå upp några dialoger och pröva att läsa dem tillsammans.
Känns de “naturliga“ i det samtal som försiggår?
Att kunna skriva en bra dialog är kännetecken på en bra författare, menar Göran Hägg i Författarskolan. På teatern och i verkligheten ser vi ju vem som säger vad, såvida vi inte lyssnar genom en vägg. Som läsare ska man inte behöva sitta och räkna meningarna baklänges för att komma underfund med vem som säger vad.
Enklast markeras en dialog med s k “pratminus“
– Ska vi gå? Sa Kalle
– Ja, vi går, sa Pelle
Överensstämmer språket med de människor och den tid som skildras? Förekommer dialekt – i så fall, tillför den något/tycker ni att de dialektala uttrycken är befogade där de förekommer? Är språket enkelt eller känns det för konstlat?
John Gardner i Romanen och författaren:
“Om en författare är mera intresserad av sitt språk än av andra litterära element och om han ständigt leder bort vår uppmärksamhet från berättelsen till sig själv, då kallar vi honom förkonstlad och till sist tröttnar vi på honom.“
Diskutera Gardners beskrivning ovan. Stämmer den? Har ni exempel i boken ni läser eller ur andra böcker ni läst? Är språket högtidligt eller ålderdomligt för att understryka den tid och den miljö som
skildras? Innehåller boken språkliga klichéer?
Språkliga klichéer – slitna fraser som t ex att beskriva den kvinnliga huvudpersonen med uttryck som “svallande lockar“ eller sätta på henne ett “skälmskt leende“ liksom att ge honom “glimten i ögat“ och en “skarpskuren profil“ eller ännu värre, att inleda ett självbiografiskt verk med “Mitt liv har inte varit en dans
på rosor“.
10. Vad vet ni om författaren?
Böckerna i En bok för allas utgivning inleds alltid med en författarbiografi och för det mesta finns också på baksidan ett foto av författaren.
Tycker ni att det är viktigt att känna till något om den författare ni läser? Kan ni med ledning av det ni vet om författaren se anledningar till att just den författaren skrivit boken? De personer, den miljö och den tid som skildras?
11. Skönlitteratur som komplement i andra ämnen
Är boken rätt vald för att ge ytterligare perspektiv på det ämne ni läser? Har den tillfört något, utöver att ni
kunnat föra en “prestigelös“ diskussion kring det ni läst?
12. Sammanfatta läsningen
Hur har boken påverkat dig? Diskutera era läsupplevelser. Skulle du rekommenderar andra att läsa boken?
Varför / varför inte?
Söker du berättelser från de gamla grekerna till H C Andersen och vad deras sensmoral är finns dessa sajter. På engelska.
Aesopfables
Aesopica
Ikväll tog SVT programmet Kobra upp ämnet om erotisk litteratur.
Kom och tänka på den brittiske författaren John Cleland som skrev den beryktade boken om Fanny Hill 1749. Han blev dragen inför domstol och hans straff blev att han fick 100 pund per år så länge han levde för att inte skriva något liknande igen. Han levde i ytterligare drygt 40 år. Boken blev bannlyst i över 200 år, men ändå en försäljningssuccé.
Artikel: Sex in Fiction by Tina Morgan
Första skildringen om sex (förutom naturprogrammen på TV) jag kom i kontakt med var boken Kram av Lars-Erik Hellbergi skolbiblioteket.
Då var det rabalder (bland föräldrar och vuxna) och en JÄTTElång kö på biblioteket.
Du kan läsa den på Runeberg-sajten.
Kram av Lars-Erik Hellberg
Det är ju trots allt fredag.
Erotikgengren verkar inte vara på topp. En outforskad marknad eller finns kanske inte läsare. Eller helt enklet svårt att skildra. Inte så mycket Tantsnusk i dagens chicklit litteratur som när jag växte upp och ordet Tantsnusk var etablerat?
Expressen har en artikel om den genren.
Själv rodnade jag mig igenom Auels Mammutjägarsvit i tonåren. Var ju inget jag läste på tunnelbanan. Så att grannen kunde misstänka att "nu läser hon det stycket". Det har hänt med andra böcker som jag inte visste skulle ha erotiska skildringar att man blivit överraskad. "Oj, här kan jag ju inte sitta och läsa om just det", och önskat mig ett bokomslag. Till och med Stieg Larssons Milleniumsvit, gjorde mig lite brydd ibland.
Det tråkiga med erotiska skildringar i böcker är att jag tycker att de bli rätt platta. Erotik är så mycket. Svårt att skildra, för det är samtidigt så allmängiltigt men väldigt personligt med. All erotik i mammutjägarna gjorde mig till slut trött. Även om man i verkligheten kan ha samma rutiner på ett ungefär och inte uppleva det som tråkigt alls, upplevde jag att det blev oerhört långrandigt i skildringarna av Auel. Kan inte vara lätt.
Om den genren inte är på topp här, var beror det på? Romantikgengren är ju inte heller så "fin". Böckerna står där i bokställen vid kassorna på stormarknaden. Egentligt är det ju konstigt att en av våra största drifter även i bokform ska hållas bakom lykta dörrar.
Deckare har ofta varit fyllda med lite erotik. Inga direkta mästerskildringar de heller.
Radion kanske inte är så dumt iallafall. Vart ju lite rabalder förut i augusti då P1 hade erotiska noveller mitt i natten. (Jag missade det).
Att länka är ju ett sätt att ge en replik, egen analys eller ett lite långsamt sätt att föra en dialog.
Dagens Nyheter skriver i en artikel att de är den mest länkade tidningen.
Jag är ju en av alla de som brukar länka till DN, om jag hittar något jag finner relavant och vill puffa för eller har lite tankar om. Om det är en artikel med många läsare och man är snabb att länka, kan det generara många läsare till ens blogg. Första gången fick jag skrämselhicka för jag visste inte om att de la länkar in på DNs hemsida. Idag kan jag tycka det är kul. Men mycket till dialog blir det ju inte. DN svarar ju inte tillbaka. Och sällan bloggläsare med (jag är inget undantag). Tror att blogginläggen genererar en del läsare till tidningarna med. Det är iallfall ofta roligare att läsa tidningen på nätet, än i pappersformat när man får se vad som sägs om en artikel. Även om det inte ersätter fikabordet på jobbet, men nästan.
Vad jag förstått så förekommer det en del länkningar som är irrelavanta med. Som om jag skulle lägga en länk till sporten i detta inlägg. Sånt är synd. För jag tycker det är rätt kul att läsa om vad bloggare skriver om en artikel. Fast ofta gör de väl som jag refererar mest.
Sen kan jag avslöja. Att efter ett inlägg som generarar många besökare är det lätt att bli lite besatt. Ungefär som spelgalen. Och jag letar som en tok efter nya artiklar att länka till. Tills jag sansar mig och inser att att jag helst vill ha läsare som återkommer. För det är ju först och främst er jag skriver till. Men det finns alltid plats för fler. Fast det är ju mer en fakta-blogg och många av besökrna kommer hit på sökord. Skriva bokrecension är poplulärt.
Rapporten från Twingely som artiken bygger på.
Ingen som vet, ingen som vet....
Eller det finns ju en del forskning på området.
Ska man skriva om människor och för människor, så kan även mänskligt beteende behöva faktagranskas.
Artikeln The Halo Effect: When Your Own Mind is a Mystery visar den tio topstudier om halo-effecten men också hur lite vi begriper om hur våra egna tankar fungerar.
Många intressanta artiklar om mänskligt beteende och hur vi agerar hittar du på PsyBlog.
Svd skriver om skräckgenren. Den är populär hos unga. Och jag trodde att det var fantasy. Visserligen lite blandat med skräck.
Vi vill ju bli berörda, och rädsla är ju en ren och ursprunglig känsla. Till och med i kärleksromaner kan det förekomma en viss litet skräckmoment. Om huvudpersonen blir bedragen, någon avlider eller gör bort sig.
Hos mig kommer ju ingen Stephen King bok innanför dörren, förutom hans biografi (Som jag trots idogt letande i boklådor aldrig verka hitta. Den var ju till och med på bokrean sist.) Fast deckare läser jag gärna. Vissa lämnar kvar spår av skräck Gone baby, gone av Lehane till exempel. Även om jag har jättesvårt att ta mig igenom hans senaste i pocket (första i hans svit med deckaren Patrick McKenzie).
Svd har även följande artikel Skräck fungarar bäst när den blandas med andra genrer. Det kan jag skriva under på. Förstår mig inte riktigt på skräck för skräckens egen skull. Och Halloween begriper jag mig inte alls på. Om man inte ser det om ett trevligt fest och man får lyfta fram sina mörka sidor innan godheten inför julen tar vid. Någon får gärna förklara för mig.
Skräck nog för mig är nog att blogga. Att trycka på publicera inlägg -knappen är ett bra sätt att få upp pulsen.
Uppdaterad
Naturligtvis finns det svar på nätet. Dr. Deb (psykolog) förklarar lite varför vi ser på skräckfilmer. Why We Watch Scary Movies
Artikel på nätet av Frank Gruber om att förbättra sin handling.
Improving the Detective Novel By Frank Gruber
Artikeln publicerades januari 1941 i Writer’s Digest.
Många fler artiklar och blog hittar du på sajten Mystery Life - The Crime Fiction Research Journal.
Add this to your site |
