Lucka 23: Resan till London

Istället för att åka på Bokmässan i år valde jag att åka på en långweekend till London i oktober istället och det ångrar jag inte för en sekund. Jag åkte helt själv vilket var så skönt och befriande. London är en stad jag älskar och besökt flera gånger förut och ett flertal gånger på egen hand. En av anledningarna att jag åkte just den helgen var att London Literature Festival pågick då och jag hade en rad författarsamtal jag ville gå på. Här kommer fem höjdpunkter från resan:

1. Under litteraturfestivalen (som pågår i 10 dagar totalt) var jag på tre olika samtal. Det första var med författarna Yomi Adegoke och Elizabeth Uviebinené som skrivit Slay in your lane, The Black Girl Bible. Vilket samtal det var och så underbart att sitta i en publik om säg 300 personer där 90% var andra svarta kvinnor i olika åldrar. Det var så häftigt att för en gångs skull få vara i majoritet och lyssna på ett samtal vars ämne innebar full igenkänning, detta trots att jag inte är britt själv men ändå kunde känna igen de situationer de pratade om. Dag två lyssnade jag först på ett samtal om att skriva om (rewriting) Homeros. Medverkade gjorde Madeline Miller som skrivit The Song of Achilles och Circe och Sharlene Teo som skrivit Ponti en tolkning av mytologi och samtalet leddes av historikern och författaren Natalie Haynes. Jag som inte är särskilt bevandrar när det gäller Antiken satt som förtrollad hela samtalet och tänkte att detta med moderna tolkningar av antika verk är ju hur spännande som helst. I Storbritannien och USA har det varit en av de största trenderna det senaste året, detta att skriva moderna tolkningar av antika verk. Mitt sista samtal var det mellan Akala, artist och författare och David Olosuga, historiker och författare. De pratade om att störta imperiet (Strikning the Empire) och hölls i den största av salarna på Festival Hall. Jag var även här helt tagen av den mångfald som var på publiken, både vad gäller ålder (något som är ovanligt här i Sverige då Kulturtanterna alltid är i solklar majoritet), kön och klasstillhörighet. Samtalet spelades in och ni kan lyssna på det här nedan. Jag kan varmt rekommendera det för de pratar om mycket intressanta och tankeväckande saker när det gäller ras, synen på svarta människor och om tillhörighet.

 2. På lördagen hade jag stämt träff med Janice på Jay Fiona. Vi har setts live en gång tidigare och den här lördagen skulle vi besöka ett gäng boklådor i ett för mig nytt område. Vi började på Skoob Books som är ett antikvariat. Där strosade vi runt bland hyllorna i en timme och fick båda två med oss finfina böcker. Efter det fick jag äntligen tillfälle att gå till Persephone Books som är en boklåda och förlag i ett. De ger ut bortglömda företrädesvis kvinnor med mycket snygg paketering vilket gör deras böcker till samlarobjekt. Efter en fika på en uteservering (utan jacka i slutet av oktober!) gick vi förbi London Review of Books boklåda. Även den har stått på min lista över boklådor att besöka under flera år. Så snyggt frontat med böckerna och jag fick hålla hårt i plånboken för att inte köpa halva butiken.

3. Jag försöker att besöka en ny park varje gång jag är i London. Så jag tog fram kartan (en analog sådan för jag är värdelös på att använda GPS men hittar prima med en fysisk karta) och tittade vart jag inte varit förut. Lotten föll på Battersea Park som dessutom skulle innebära en härlig promenad längst Thames. Det var en fantastisk park med den där härliga blandningen av stråk för strosare, ett annat för joggare, ytor där folk har picnic och stora gräsmattor där hundar leker fritt utan koppel. Det fanns flera ställen att fika på och såklart en lekpark. Jag var där i flera timmar och bara insöp atmosfären, satte mig vid floden och åt en våffla och drack lemonad. Höstlöven sprakade i vackra färger och det där lugnet som jag saknar i Stockholm infann sig och jag mindes en av anledningarna till att jag älskar London så mycket, alla dessa väl tilltagna parker mitt i stan som fungerar som en oas mitt i storstadspulsen.

4. På vägen till Battersea stötte jag på Tate Britain. Det är den delen av Tate som har den äldre brittiska konsten (Modern som ligger vid South Bank ansvarar för modern konst). Jag har varit där förut men det är nästan tio år sedan så jag passade på att gå in. Det blev en avstickare på flera timmar och jag var så uppfylld av att titta på all vacker konst. Speciellt föll jag för William Turner och den separatutställning som finns där permanent. Vilken konstnär det var! Efter besöket blev jag sugen på att se spelfilmen om Turner som gick på bio för några år sedan, allt för att få bekanta mig mer med honom.

5. Jag hade ett Oyster card, vilket är det kort du kan köpa och ladda på med pengar för att åka kollektivtrafik i stan, men valde att inte använda det mer än till och från flygplatsen. Det gjorde att jag promenerade så gott som överallt och hela tiden under mina fyra dagar där. Att promenera i en stad är verkligen det bästa sättet att bekanta sig med staden, att få se saker du annars inte skulle ha sett om du satt på ett tåg eller en buss samt att du sover oerhört gott om nätterna av allt gående. Den enda gången som jag ångrade att jag inte tog tunnelbanan var när jag skulle tillbaka till hotellet (som låg precis vid Westminster Abbey och därmed väldigt centralt) och byta om innan kvällens författarsamtal. Det jag dock missat var att det hölls en stor demonstration mot Brexit som sträckte sig över nästintill hela city. Så istället för att ta 20 min att ta mig från den punkt där jag och Janice delat på oss till hotellet så tog det 1,5 timme. Och sen dubbelt så långt tid som normalt från hotellet till festivalområdet på South Bank.

Lucka 21: Resan till Edinburgh

I februari åkte Piff och Puff (mer kända som Emelie och Johanna) till Skottland för första gången. Tidigare har syrran och jag varit i London men vi ville vidga våra brittiska vyer något och bokade in en långweekend i norr. Innan vi åkte fick vi flera kommentarer om att vi var smått galna som åkte dit i februari, det skulle vara så kallt, regnigt och blåsigt sades det. Vi hade dock som vanligt tur med vädret och alla fyra dagar var det strålande sol och inte alls så kallt. Jag tänkte ger er mina fem bästa tips på saker att se och göra i Edinburgh.

1. Boka in en afternoon tea på The Dome. Detta gamla bankhus huserar idag både mycket läckra barer och restauranger på nedervåningen och tesalong på övervåningen. Boka bord via deras webb innan ni åker dit för att garantera att ni får plats för det är ett mycket populärt ställe. Min syster som är vegan fick enligt egen utsago den godaste afternoon tea hon varit med om. Inte alls torrt och tråkigt utan fullgoda alternativ. Jag tog det vegetariska alternativet och vi båda två fick knäppa upp en knapp innan vi gick hem. Godsakerna högst upp orkade vi inte med så de fick vi med oss i en vacker pappersask att smaska på senare.

2. Promenera upp längst med The Royal Mile. Det är som vår motsvarighet till Gamla stan i Stockholm. Det är som en huvudgata på väg upp till slottet som ligger längst upp på en brant. Under vår promenad såg vi både män i kilt som spelade säckpipa, besökte en kyrka som nu var omgjord till ett kulturhus och restaurang och ex antal butiker med skotskrutiga klädesplagg. Gågatan är turisttät så ett tips är att som vi gå den uppför under tidig förmiddag för att undvika den värsta trängseln. 

3. Vad är en resa utan ett besök till minst en boklåda? Inte en riktig resa såklart. Under vår vistelse lyckades jag få till två besök på Waterstones. Det hjälpte att de både hade gratis wifi och sköna fåtöljer att parkera syrran i medan jag strosade runt i en timme och sen kunde vi fika högst upp innan vi gick under vårt andra besök.

     

4. Besök National Museum of Scottland. Det är fyra museer på ett och samma ställe. Där hittar du en naturhistorisk avdelning, en flygavdelning, en jordbruksavdelning, en krigsavdelning, en avdelning med uppfinningar och så deras samlingar som bland annat innehåller en modeavdelning. Det här är ett utflyktsmål som kan underhålla alla åldrar och under en hel dag för det finns så mycket spännande att titta på. Passa även på att ta er upp på taket för utsikten därifrån var magisk även för en höjdrädd. 

5. Mitt sista tips är att besöka Scottish National Gallery. Det finns på tre ställen i Edinburgh, den med historisk konst ligger på The Mound mitt i city, det för modern konst ligger en bit från city på Belfoard Road och så det för porträtt ligger på Queen Street. Vi besökte det för historisk konst och porträttmuseet och ska jag välja ett av dessa så säger jag gå till det för historisk konst. Vi var där en hel eftermiddag, åt en tidig middag i den trevliga restaurangen och shoppade i de båda välsorterade museishoparna innan vi begav oss tillbaka till hotellet med trötta fötter. 

Lucka 19: Helene Schmitz på Waldemarsudde

En av årets bästa utställningar för min del är Thinking Like a Mountain med fotografier av Helene Schmitz på Waldemarsudde i Stockholm. Det hör inte till vanligheten att museet har fotoutställningar. Jag hade den stora förmånen att få gå på pressvisningen av utställningen då Helene medverkade och guidade oss bland verken. Hon är en fotograf som på senare tid fokuserat på människans inverkan på och förhållande till naturen och naturutvinning. Det är helt enastående fotografier som är med i utställningen, som för övrigt pågår till den 17 februari så skynda er att se den om ni inte redan gjort det. I ett rum är det foton efter branden i Västmanland, från gruvor i norra Sverige och i den stora salen är det bilder från Island. Det är fotografier som nästan alla är fotograferade med en analog kamera och Helene Schmitz berättade om den stora ansträngning det krävdes för att få till bilderna, tiden det tog och hur få chanser hon hade på sig att få till en bild. Färgerna är fängslande, motiven går det att se om och om igen och upptäcka nya saker varje gång och du slås av en känsla av både hur vackert det är och hur tragiskt det är att människan förstör så mycket av naturen.

Utställningskatalogen är både vacker till sitt innehåll och utformande och där går det att läsa mer om intentionen bakom verken men även forskare som medverkar med texter. Där går det att fördjupa sig mer och jag gillar att det inte krävs att du läser den innan eller efter för den delen för att få en behållning av utställningen. Verken talar för sig själva och jag ville inte gå därifrån så fascinerad var jag av dem. Det märks vilket arbete hon har lagt ner och hur skicklig hon är på att tänka kring komposition och teknik.

Jag hoppas att fler museer i Sverige kommer att ställa ut Helene Schmitz för hon förtjänar att ses av många och alla har inte möjlighet att åka till Waldemarsudde. Roligt var det att det kom ett gäng brandmän för att få en guidning av verken i samband med pressvisningen. Oklart dock om det var brandmän som arbetade med släckningsarbetet i Västmanland.

Lucka 17: Open Art i Örebro

Under min semester i somras åkte jag på en dagsutflykt till Örebro för att se deras stadsutställning Open Art. Runt om i staden fanns det konst att titta på helt gratis. När jag satt på tåget på väg dit laddade jag ner deras app som innehöll en karta med alla konstverk markerade med små boxar som du kunde kryssa i när du sett konstverket. Det var helt perfekt sätt att hålla koll på vad du sett och inte. Jag hade en helt fantastisk dag med strosande runt i en ny stad helt på egen hand tittandes på slottet och intressant modern konst. Konsten fanns både inomhus och utomhus, inne i tillfälliga lokaler likväl som det permanenta konstmuseet. Vissa konstverk var mer interaktiva än andra och det fungerade utmärkt att ta del av dem i ett sällskap med spridda åldrar. Det här konceptet är inte nytt utan en återkommande aktivitet i Örebro sedan 2008 och jag önskar att fler städer anammade samma grej. Det var som sagt ett perfekt sätt att resa till en ny stad och genom konstvandringen även bekanta sig med staden i sig. Jag skulle gärna vilja åka tillbaka till Örebro trots att Open Art är nedplockad för i år. I Stockholm har vi Parkteatern, Kulturfestivalen och Kulturnatten som är gratis kulturevenemang och en form av skatteåterbäring i konstnärlig form. Jag tänkte dela med mig av några av mina favoritkonstverk från Open Art:

Konstnär: Francesco Bracci Foto: Johanna Lundin

 Konstnär: Anna Pettersson Foto: Johanna Lundin     Konstnär: Chiharu Shiota Foto: Johanna Lundin

Konstnär: Greger Ståhlgren Foto: Johanna Lundin

Vet ni om det finns liknande koncept i andra svenska städer? Jag gör gärna den här typen av konstutflykter igen.

Lucka 7: Chanel Balmain Dior på Millesgården

Jag och min kompis Rebecca var på Millesgården den 11 juni för att få en introduktion och se utställningen Lars Jonsson & Kent Ullberg. Det var så mycket folk att vi efter introduktionen bestämde oss för att se oss om upp i konstnärshemmet och sen titta på utställningen innan vi åkte hem. Detta beslut var vi båda väldigt glada för. Det var nämligen så att där uppe visades Chanel Balmain Dior- Marianne Bernadotte en stilikon. Jag är oerhört kräsen när det gäller modeutställningar, få får till det hela på ett bra sätt. Millesgården lyckades ypperligt och det är en av de bästa modeutställningar jag någonsin sett. De använde sig av miljön på ett superbt sätt och kläderna fick verkligen ta plats. Vi gick från rum till rum, fotograferade i stort sett allt, drömde oss bort och dividerade om vem som skulle få vilken outfit. Det enda som jag sörjer är att jag inte åkte dit tidigare för när vi var där var det sista dagen för utställningen och jag hade så gärna velat se den igen. Här kommer ett smakprov från utställningen.

Bilderna är tagna av och tillhör mig, Johanna Lundin

Marianne är förutom att ha varit gift med den nu avlidne designprinsen, Sigvard, även skådespelerska, hedersdoktor och filantrop. Prinsparet var nära vänner med modedesignern Pierre Balmain det är därför Marianne har så många av hans plagg i sin garderob. Något jag tyckte var roligt med utställningen var att visst gick det tydligt att se ett vissa decenniums modehistoria i samlingen men det fanns ändå en hel del som en modern kvinna skulle kunna bära. Blandningen mellan konsten och kläderna var ett genidrag och jag tar av hatten för curatorn som jag dessvärre inte lyckas hitta namnet på. Det var helt rätt miljö och likt Lars Wallin på Waldemarsudde för ett antal år sedan slår dessa vissa andra museum som har design och mode som sin profil med hästlängder. Jag har sett så många dåliga och platta modeutställningar i mina dar. Tänk att ibland kan ett sidospår visa sig leda till den riktiga guldgruvan.

Lucka 2: Gunnel Wåhlstrand på Magasin III

Bilden är tagen av och tillhör mig, Johanna Lundin

En av årets bästa utställningar för min del var Gunnel Wåhlstrand på Magasin III här i Stockholm. Gunnel har i tusch målat av fotografier ifrån familjealbumet och gjort tavlor i storformat. Jag var helt tagen både av motiven i sig och av hennes oerhörda skicklighet. Det var svårt att ta in att det var målade tavlor och inte fotografier. Jag gick nära nära verken för att studera dem, fotograferade och ställde mig på håll för att ta in hela verket. En av mina favoriter är porträttet på hennes mamma som är väldigt likt ett fotografi som finns på min mamma från hennes ungdom.

Alla bilder är tagna av och tillhör mig, Johanna Lundin

Min kollega Magnus Bremmer hade ett samtal med Gunnel på konsthallen i våras och när han gjorde det så passade han även på att köpa den affisch som fanns till försäljning av just porträttet av modern till mig som gåva för att muntra upp mig då jag var lite nere just då. Den tillsammans med ett gäng vykort som numera sitter på väggen på mitt kontor och affischen satt också där men nu är den uppsatt här hemma istället. Ni kan också lyssna på samtalet dem emellan här nedan. Och om det någonsin blir en utställning med Wåhlstrand i en stad nära dig måste du verkligen gå och se den. Jag lovar att ni inte kommer att ångra er.

Kulturhösten 2017: utställningar

Nu har turen kommit till att prata om den utställningar jag är sugen på i höst. Dessvärre har dessa fullt fokus på museer i Stockholm men har ni tips på utställningar på andra ställen i vårt avlånga land så får ni hemskt gärna tipsa om dessa i kommentarsfältet. Jag var i somras i Örebro och såg Open Art där och det öppnade verkligen upp för att åka själv till olika städer och titta på konst så en sådan tur vore skoj att göra i höst.

Bilderna har jag lånat från arkdes.se och modernamuseet.se Fotograf till bilden t.h: A. Zambianchi-Simply.it, Milano

ArkDes
I slutet av våren var jag och såg utställningen om Josef Frank på Centrum för arkitektur och design. Under hösten följer de upp den utställningen med en om HI-gruppen. Den som gillar 60-talets estetik gällande formgivning och inredningsarkitektur lär inte bli besviken.

Moderna Museet
Höstens stora utställning på Moderna hjälper sannerligen museet att leva upp till sitt namn. Den ställer sig nämligen frågan om ett konstverk kan sätta din världsbild på spel. Utställningen heter Manipulera världen. För oss som gillar att göra kollage tänker jag att utställningen med verk av Louise Nevelson är självskriven.

Bilderna har jag lånat från waldemarsudde.se Fotografer: Åke Nilsson och Lars Engelhardt. Bild beskuren

Prins Eugens Waldemarsudde
Mitt favoritmuseum blev i våras utnämnt till Årets museum 2017 och jag besöker detta magnifika museum väldigt regelbundet. I höst kommer vi kunna se utställningarna Form och färg- Andrè Lhote och svensk kubism samt Annika Ekdahl- vävda bildvärldar. Jag ser fram emot att både titta på konsten, ta en lång fika och gå runt och titta på alla blommor både inne och utomhus.

Bilden har jag lånat från sven-harrys.se Fotograf Björn Abelin

Sven- Harrys konstmuseum
Jag har alltid varit mycket förtjust och intresserad av kostym och scenografi när jag går på teatern. I höst kan vi på Sven-Harrys se utställningen Björn Abelin som innebär att vi får komma bakom kulisserna på Kungliga Operan och dess dansare.

Bilderna har jag lånat från nordiskamuseet.se Fotografer: Gösta Glase och Erik Holmén

Nordiska museet
För den som inte kan få nog av eran 50-60 tal så kan ni se kläder från 50-talet på Djurgården i utställningen Upptäck 50-tals mode. Jag är dock väldigt kräsen vad gäller modeutställningar då det är långt ifrån alla som försöker som gör det bra. Ofta är det för mörka lokaler alternativt en för platt estetik. Det ska bli spännande att se hur de gör på Nordiska i höst.

 Bilderna har jag lånat från hallwylskamuseet.se Fotograf: Louis Huch. S. Bearbetning av Ed Shepp och Anders Thessing

Hallwylska museet
Ett museum som allt som oftast klarar detta med modeutställningar ypperligt är Hallwylska. I höst kan du se två olika utställningar med fokus på kläder. Just nu pågår Elegansen lever- klassisk herrstil idag. Och senare i höst öppnar utställningen Bergman på modet, då blir det kostymer från några av Ingemar Bergmans mest ikoniska filmer där kvinnornas kostym spelar en stor roll. 

Millesgården
I år firar Finland 100 år av självständighet. Det är ett stort fokus i kulturvärlden här i Sverige med och på Millesgården blir det en grupputställning med fyra finska kvinnliga konstnärer i höst. I utställningen Den moderna kvinnan får vi bekanta oss med Helene Schjerfbeck, Sigrid Schauman, Ellen Thesleff och Elga Sesemann.

Yayoi Kusama

En av de största sommarutställningarna i Stockholm i år har helt klart varit Yayoi Kusama på Moderna Museet och Arkitektur- och Designcentrum. Det är en väldigt prickig och selfievänlig utställning som är tillgänglig även för den museieovana besökaren. Jag var på en mycket bra pressvisning för utställningen i juni och har sedan dess varit och sett utställningen ytterligare två gånger (tre gånger totalt) och planerar att gå en gång till innan den stänger.

I luftiga, välplanerade rum samsas stora uppblåsta ballonger/bollar, en pastabeströdd catwalk, speglar, uppstoppade penisar och gigantiska tavlor med små små prickar på med mera med mera. Det är en utställning som du kan se både med kunskapen om vem Kusama är och hur hon går tillväga i sitt skapande och se helt utan förförståelse och bara ta prickarna för vad de är. För egen del tycker jag att det ger en extra dimension att fått den grundliga introduktionen till Kusama som curator Jo Widoff gav under pressvisningen.

Inne hos Moderna är majoriteten av verken men de som är inne hos ArkDes går inte av för hackor. Vi kan börja med de verken. Där går du genom en mörk liten tunnel in i ett rum med stora risslampor som skiftar färg hela tiden. Det sitter speglar på väggarna och på golvet finns vatten som gör att det hela reflekteras så fint. Väl utanför detta rum är ett vitt rum med trägolv fyllt av runda klot. Här vill jag ömsom börja rulla runt på kloten och ömsom springa runt i gångarna som gjorts. Detta enkla verk känns ändå väldigt magnifikt. Tänk att ha sådana klot utplacerade hemma? Kuriosa är att kloten är kopior av de klot som konstnären gjorde till och sedan sålde under Venedig Biennalen år 1966.

På Moderna då är det som sagt stora tavlor som samsas med statyer och främst stoppade fallossymboler på trappstegar, i en roddbåt och som långa maskar i en vägg fylld med lådor. De stora prickiga tavlorna går det att titta på hur länge som helst och varje gång har jag sett något nytt eller blivit än mer förundrad över hennes tålamod att en efter en måla dit dessa prickar. Det finns två rum med speglar som gör att du kan se konsten från flera vinklar och du får en mycket häftig upplevelse med att antingen stå i ett hav av prickar eller att omges av dem från golv till tak. Tänk att det går att göra så mycket med prickar, så enkelt och samtidigt så uttrycksfullt.

Till skillnad från vissa andra av museets tidigare stora kända utställningar är det så smakfullt avgränsat den här gången. Det är inte överfullt i utställningssalarna, vi som besökare tillåts få tid att ta till oss utan att överväldigas. Den påminner på så sätt om två andra av mina favoriter, den med Hilma af Klint och den med Nils Dardel. Det blir nästan som Ernst Kirchsteiger skulle säga det: "I det enkla bor det vackra". I det här fallet stämmer verkligen less is more. Ni som har möjlighet tycker jag verkligen ska ta er och titta på utställningen. Den pågår till den 11 september.

Se curator Jo ge en introduktion till konstnären Kusama och utställningen.

Johannas topp 5: vecka 16

Tänk att vi har närmat oss slutet av april redan! Det är söndag och därmed dags för min lilla topplista. Vädret den här veckan har varit mycket regn och moln och jag har därmed fått ställa in flera av mina promenader vilket känns i kroppen som börjar bli rastlös. Läsningen har gått trögt och stressen i kroppen och knoppen gör att det mest blivit titta och lyssna den här veckan.

1. Den här veckans musiktips står Prince för. Det var så sorgligt att motta nyheten att han har gått ur tiden blott 57 år gammal. Förutom den berömda badkarsscenen i Pretty Woman kopplar jag samman Prince med regn, ett lila regn. Kvällen när nyheten om hans bortgång kablades ut över världen så regnade det här i Stockholm. Därför blir veckans låt så klart Purple rain.
   
   
   
   
2. Veckans humorinslag bistår Gurra med när han imiterar 50 dialekter från söder till norr på 12 min. Titta och se om han tar med din hemdialekt. Den jag är uppväxt med kommer ca 6.48 in i klippet. Blir helt varm i hjärtat och saknar Sörmland lite extra.
   
   
   
   
3. Politik i bokhyllan från SVT Forum har jag tipsat om tidigare, eminenta Tara Moshizi brukar programleda och det brukar vara intressanta böcker som tas upp. Nu senast gästade Jenny Lantz som förutom att vara redaktör för antologin 179 år av ensamhet även är aktuell med en bok om modeindustrin som heter Modets död (tyvärr har det förlaget ingen information om boken uppe än).
   
   
4. För att fortsätta på modespåret, en av mina stora modeidoler är klädhistorikern Tonie Lewenhaupt. Hon har donerat plagg till Röhsska museet i Göteborg under 20 år och nu är hon aktuell med en utställning som heter Bara det bästa. Jag har sett flera modeutställningar på Röhsska och de är verkligen duktiga på att göra bra utställningar så jag sörjer lite att jag inte kommer ha möjlighet att åka ner till Götet i vår och se den här utställningen. Förhoppningsvis kommer jag iväg och kan se den i höst, för utställningen pågår till 30 december. 
   


5. Jag har inte engagerats i Teaterprogrammet så värst på sista tiden och det känns trist för jag gillar verkligen det. Men för några veckor sedan var Jenny Andersson med, hon är regissör och skulle ha regisserat Hamlet som åtta dagar innan premiär ställdes in. Vi får inte svar på varför i programmet för det kan hon inte prata om ännu men det var ändå väl värt att lyssna för hon pratar om en massa annat spännande och jag har nu blivit riktigt intresserad av att se något mer som hon har gjort. Dessutom det hon valt ur radioarkivet gav mig gåshud. Lyssna ni också!
   

Kulturvåren 2016: utställningar

 Bilderna har jag lånat från arkdes.se (fotograf Sune Sundahl) och från hallwylskamuseet.se (fotograf Erik Lernestål)

I vår blir det betoning på hem och hus när jag listar vilka utställningar som jag vill se. Det handlar om husen i sig men även om vad vi fyller dem med och hur vi har fyllt våra hem genom historien.
På Arkitektur- och designcentrum visas en stor bostadsutställning om hur vi kan och har hittat lösningar för att bygga bra bostäder för alla i utställningen Bo. Nu. Då. På Hallwylska museet visas en inredningsutställning som heter Skönhet för alla i nytt ljus och handlar om hemideal kring 1900talets början. På Millesgården går det att bli inspirerad även där till vad du kan fylla ditt hem med, både genom att se utställningen Svensk glaskonst efter 2000 och den om Josef Frank som kommer senare i vår. På Thielska Galleriet visas Dödligt vackert. Konstsmycken av Märta Mattson.

                                         Bilderna har jag lånat från liljevalchs.se och från kulturhusetstadsteatern.se Fotograf till bilden t.v är Vivian Maier

Förutom dessa bostadsbetonade utställningarna vill jag även se Ljusets magi- friluftsmåleri från sent 1800-tal på Prins Eugens Waldemarsudde, Konstnären hos Nationalmuseum (på Konstakademien), Erik Johansson på Fotografiska, Vivan Maier- In Her Own Hands och Henrik Vibskov på Kulturhuset Stadsteatern samt Vårsalongen på Liljevalchs.