Glöm nu inte att stödja Bladen brinner

Det är i skrivande stund sju dagar kvar på kickstarterkampanjen för podcasten Bladen brinner. Det fattas lite mer än 13 000kr för att säkra två säsonger till. På Twitter tjatar jag dagligen på mina följare att de ska in och stötta podden. Nu gör jag samma sak här, gå in på poddens sida hos kickstarter och stöd med allt ifrån 100 kr till att bli sponsor för 5000kr. Jag själv har inte ekonomisk möjlighet att gå in med mer pengar än jag redan har gjort men jag kan säga som så att ni får träffa mig på festen om ni går in med minst 400kr. Bara en sådan sak borde väl vara morot nog att stödja podden? :-)

Bladen brinner avsnitt 1-3

Illustration av Emma Adbåge

Tidigt på morgonen den 22 september på ett tåg till Göteborg och Bokmässan lyssnade jag på det första avsnittet av nya podcasten Bladen brinner. Sedan dess har det släppts tre avsnitt och imorgon kommer det fjärde. Det är en podcast som jag har längtat och väntat på, en podd jag själv har varit med och stöttat ekonomiskt under deras framgångsrika kickstarter-kampanj i våras.  I mitten på oktober var det lanseringsfest och varannan torsdag under hösten och vintern kommer vi att kunna lyssna på intressanta samtal och analyser av barn- och ungdomsböcker.

Det första avsnittet gästades av Barbro Lindgren, vars bok Bladen brinner podden är uppkallad efter. Hon och Lisa Bjärbo pratade om depression och sorg. Johanna Lindbäck i sin tur samtalade med Mårten Sandén om meningen med livet. Sedan analyserar Johanna och Lisa en frånvarande mamma som mest är upptagen med sin mobil i en bilderbok. När jag hade lyssnat på första avsnittet kände jag att jag genast ville höra mer, jag ville att det skulle vara längre än sina 36 minuter. Min andra tanke var att så snyggt de sydde ihop detta. I podden finns det något för alla, här kan läraren få boktips, småbarnsföräldrarna får sitt, likväl som bibliotekarier och vi andra barn- och ungdomsboksälskare. Utan att det är en trudelutt innan som säger att detta segment riktar sig till den och den så finns det ändå något där för alla tänkbara lyssnare på det stora hela. Det är precis så breda och smala på en och samma gång som jag hoppades att de skulle vara. Det är snyggt klippt, bra övergångar och proffsig produktion. Jag var så glad när jag lyssnat färdigt, visst hade jag på känn att det skulle bli bra, jag menar både Johanna och Lisa har erfarenhet av att göra podd. Johanna gjorde Läs för livet som Läsambassadör och Lisa hade Allt vi säger är sant tillsammans med Per Bengtsson. Men det blev ändå så fint att få bekräftat att det går att göra en bra, informativ och trevlig podcast som tar barn- och ungdomslitteraturen på allvar. Här nedan kan du lyssna på premiäravsnittet Små fluffiga lamm:



Och sen fortsatte det att vara bra avsnitt. I det andra avsnittet gästar Cornelia Funke och Elin Lundell och Johanna och Lisa är på Bokmässan och gör spaningar. Avsnitt två heter Inslag av magi och det kan du lyssna på här:


Tredje avsnittet Nåt slags knöl gästas av Mats Jonsson som pratar om att skapa serier och Maja Hjertzell som knappt kan prata om boken hon skrivit. Och så ifrågasätter Lisa och Johanna det här med att ha en killkompis utan att bli kär i honom till slut (håller inte med dem där). Lyssna själv här:


På poddens hemsida finns det generöst med saker att läsa och lyssna på. Här hittar ni extramaterial så som ännu mer boktips och författarintervjuer. Jag fortsätter att slitas mellan att vilja lyssna direkt när det släppts ett nytt avsnitt och att spara det lite så att väntan till nästa inte blir så lång. Ibland går det bra och ibland kan jag inte hålla mig. En sak är säker i alla fall, Bladen brinner är en av mina absoluta favoritpoddar.

Jan Svensson

Bilden har jag lånat från lillapiratforlaget.se

Johanna Lindbäck tillhör en av mina favoritförfattare och det jag gillar med hennes böcker är det vardagliga. I böckerna går huvudpersonerna i skolan, de har fritidsintressen av olika slag, fikar på café och äter mellanmål hemma i köket. Medan vissa läsare vill ha det actionfyllt tycker jag det är väldigt härligt att få det vardagliga. Med detta sagt är det inte som att Johannas böcker inte har handling eller att det inte händer karaktärerna något stort och omvälvande. Det är ofta flyttar till ny ort, har varit föräldrar som separerar och andra händelsefulla saker, men det är som att det tuffar på i bakgrunden på ett positivt sätt. Lindbäck har sina senaste tre böcker skrivit för mellanåldern och det gäller även hennes senaste bok Jan Svensson. Jan är en helt vanlig kille som på grund av att pappas pojkvän har fått jobb i Luleå så Jan, pappan och syrran Klara flyttar från Stockholm, på prov i ett år. Vi får följa Jan under omställningen från storstad till en mindre stad, hur han byter skola, börjar i fotbollslaget och bekantar sig med grannflickan Nicki.

Jag gillade böckerna om Majken (Lite ihop och Kanske ihop) men det är som att Jan Svensson är strået vassare. Kanske är det att Johanna Lindbäck verkligen hittat tonen för mellanåldern i den här boken. Jan är så fint beskriven, en riktig tänkare som verkligen känns som en kille på väg in i tonåren men inte riktigt där än, han går i årskurs fem. I boken finns det flera normbrytande element med. Vi har två pappor, biologiska pappan och hans pojkvän Niklas, Jans lärare Martin är rullstolsburen och på sätt och vis är den normbrytande genom att boken inte utspela sig i Stockholm/storstad som så många andra böcker gör. Att pappan är homosexuell är något som tas upp och reflekteras över, våndas över (för vad ska klasskamraterna säga/tycka) men som ändå inte känns som en så stor sak på det stora hela. Då verkar Jan ha mer problem med sitt gammaldags namn, att passa in i nya klassen och att komma underfund med vem granntjejen är och vad hon har varit med om.

Jan Svensson är en riktig liten pärla i mellanålderssegmentet och för oss vuxna är läraren Martin verkligen en karaktär att kära ner sig i, så fin han är. Men även papporna är fint beskrivna och lätta att tycka om. Samtidigt som jag gillar boken så längtar jag verkligen efter en hederlig ungdomsbok från Johanna Lindbäck. Nu vill jag tillbaka till den där pirriga, ibland trevande ungdomskärleken som hon beskriver så bra.Och har jag förstått det hela rätt behöver jag inte vänta allt för länge på nästa bok. Tills dess rekommenderar jag varmt boken om Jan, vars titel kom till då Johannas förläggare Erik Titusson beklagade sig över att det inte fanns någon bok med en helt vanlig titel, typ Jan Svensson.

Nästan två säsonger säkrade av Bladen Brinner

Bilden har jag lånat från bladenbrinner.se och är illustrerad av Emma Adbåde

Det är idag, lördag, fem dagar kvar av kickstarterkampanjen för Bladen Brinner. På bara några dagar säkrades första säsongen med 10 avsnitt. Då höjde Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäck målet först till fem avsnitt till och när det målet var avklarat till nuvarande mål som är 140 000kr. Om de får ihop det blir det två hela säsonger med 10 avsnitt vardera. Jag kampanjar som aldrig förr på Twitter men har missat att uppdatera lika ofta här på bloggen. Det här är en podcast som jag brinner väldigt starkt för och jag hoppas innerligt att det blir två hela säsonger (minst). Så nu när slutet på kampanjen är nära och vi är så är uppe och nosar på målet önskar jag att ni går in och stöttar podden om ni inte redan har gjort det. Det räcker med en hundring (många bäckar små ni vet). Det saknas när jag skriver det här 4250kr och stöder podden här ni här, länk.

Nu är kampanjen igång!

Klockan har passerat 10.00 och det innebär att kickstarterkampanjen för Bladen Brinner är öppen och igång. Nu kan vi alla vara med och stötta podden så att den kan bli verklighet. Du kan skänka från 100kr och uppåt och det finns (för den som tycker det är viktigt och skoj) en mängd "gåvor" som tack på de olika nivåerna. Till exempel:

• 250kr och uppåt- en snygg tygkasse
• 400kr och uppåt- bland annat få gå på invigningsfesten
• 2000kr och uppåt- ditt namn blir namnet på en karaktär i en kommande bok av antingen Johanna eller Lisa
• 4000kr och uppåt- homeparty, Lisa eller Johanna (du får välja vem) kommer hem till dig och dina vänner och pratar om böcker och skrivande

Vi har till den 16 juni på oss att skänka pengar och målet är att komma upp i 60 000kr. Vad ska pengarna gå till? Jo dels att själva få betalt för sitt arbete men även kunna betala frilansare så som klippare, tekniker etc. Här har du länk till kampanjen, länk. 

Johannas topp 5: vecka 19

Det är en speciell vecka både den som just nu tar slut och den som börjar imorgon Det är nämligen min sista vecka som 20åring. På lördag nästa vecka fyller jag 30år något som jag ser väldigt mycket fram emot för då känns det som om jag blir vuxen på riktigt, inte längre ung vuxen och allt det där. Det allra bästa med nästa vecka är dock att jag ska fira min födelsedag i min absoluta favoritstad nämligen London. Jag åker med min syster på fredag och kommer hem igen måndag veckan efter så fyra dagar blir det. Då ska jag köpa böcker så det står härliga till, titta på folk och bara njuta. Nästa söndags topp 5 blir därför ett tidsinställt inlägg så var inte oroliga det blir ett inlägg som vanligt. Men nu ska vi ta tag i veckans lista och tips:

      

1. Den låt jag lyssnade mest på förra året enligt min årslista från Spotify är Say you love me med Jessie Ware. Jag fullkomligt älskar den låten, lyssnar på den så gott som dagligen och när jag vill bli tröstad, få sjunga av mig lite, lyftas upp eller bara lyssna på riktigt bra musik så spelar jag den här. Den är bra både i liveversion och från skiva.
   
   
2. Imorgon kl 10.00 kör kickstarterkampanjen igång för Bladen Brinner (ÄNTLIGEN!). Peppa er själva genom att läsa både debattartikeln från Lisa och Johanna på SVT Opinion och den artikel om podden som Svensk Bokhandel skrev. Sen ställer ni klockan på 10 och skänker så mycket pengar ni bara kan så att den här podden kan bli verklighet.
   
   
3. I veckan var feministiska ikonen Roxane Gay på Sverigebesök. Jag var på både Babelinspelningen (avsnittet sänds ikväll missa inte det) och lyssnade när hon var på Internationell författarscen på Kulturhuset Stadsteatern. Babelinspelningen var bra och gav en riktig försmak inför torsdagens samtal. Jag kommer blogga mer om samtalet i veckan men som uppvärmning får ni titta på hennes TED-talk där hon pratar om att vara just en bad feminist.
   
   
   
   
4. Ett av mina favoritband Kent ska som bekant lägga ner i slutet av året. Deras sista skiva släpps nästa vecka och i höst kommer de att turnera. I Sveriges Radio går just nu Kentpodden. Det är en podcast i 15 avsnitt som behandlar en skiva per avsnitt. Den anklagas för att vara en stulen idé och den är ruskigt lik Lundellbunkern (numera nedlagd och återuppstånden med med helt annat ämne). Jag har lyssnat på alla sex avsnitt som släppts så här långt och jag har så blandade känslor gentemot podden. Jag älskar bandet, skivorna och musiken och det är riktigt roligt när vi får höra vilken annan musiks om spelades när den aktuella skivan släpptes för att få en kontext. Däremot och detta smärtar så att skriva för jag vill verkligen inte vara en person som sprider hat eller otrevligheter varken på internet eller away from keyboard, men jag har otroligt svårt för de tre programledarna. Den ena gillar inte ens Kent och gnäller mest över det mesta och de andra två har jag svårt för utan att kunna sätta fingret på varför. Ändå lyssnar jag och ändå vill jag tipsa om podden för det är ändå så härligt att få djupdyka i Kents musik.
   
   
   
5. Jag fortsätter att tipsa om booktubers som jag gillar och den här veckan har vi kommit till Sanne som har kanalen Booksandquills. Hon kommer från Nederländerna, bor numera i London och jobbar med sociala medier på Penguin (drömmen!).
   
   
   

Snart dags att stödja Bladen brinner

Den 16 maj drar kickstarterkampanjen igång för att se till att podden Bladen brinner ska bli verklighet. Det är en podcast som görs av Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäck och den kommer uteslutande handla om barn- och ungdomslitteratur (hör jag ett ÄNTLIGEN och AMEN?!). Nu kan vi se en film där Lisa och Johanna pratar om podden. Jag ser så otroligt mycket fram emot detta och minns när jag sa till dem båda på en releasefest att jag ville höra en podd med dem om just barn- och ungdomslitteratur. Då hade Johanna slutat som läsambassadör och Lisas podd Allt vi säger är sant hade sänt sitt sista avsnitt. Nu är detta snart verklighet och i höst räknas första avsnittet rullas ut. Nu hjälps vi åt och ser till att podden kan bli verklighet!

Tips på nya radioprogram/poddar

Som bekant lyssnar jag mycket både på radio och poddar och är alltid på jakt efter nya program att lyssna på. Därför var det glädjande när jag fick tips/information om dessa tre program/podder som snart finns att lyssna på.

Bilden är lånad från sverigesradio.se Fotograf:Kenny Bengtsson                      Bilden är lånad från bokhora.se Illustration av Emma AdBåge

1. På lördag har ett nytt litteraturprogram premiär i P4. Det heter Läs och lev och görs av UR med Tara Moshizi och Karin Andersson som programledare. Första programmet heter Läsare är vi allihopa och du kan lyssna kl:11.03. Då gästas programmet av poetry slam-mästaren Sabrina Ibenjellal och Ulf Stenberg, verksam inom Teater Fryshuset. Det blir åtta avsnitt totalt och kommer att fokusera på personliga läsresor, det här att knäcka läskoden och läs- och skrivsvårigheter. Det kan bli hur intressant som helst.  
   
   
2. Ylva Mårtens gör tre program i P1 om tre tongivande kvinnor:
   Ellen Key och barndomen – uppfostran, skolgång och idéer (25 mars kl. 17.00)
   Alice Miller och barnperspektivet – minnen, vittnen och inspiration (5 maj kl. 17)
   Lorraine Monroe och skolan – passion , krav och disciplin (6 juni kl.17)
   Ylva Mårtens brinner personligen för barn- och skolfrågor och dessa tre kvinnor går alla att se som pionjärer inom dessa fält.
   
   
3. Jag har ända sedan Allt vi säger är sant gick i graven i juni förra året har jag saknat en podcast om ungdomsböcker. Så gissa och jag gjorde ett litet glädjeskutt när nyheten släpptes att Johanna Lindbäck och Lisa Bjärbo ska starta en podd om just ungdomsböcker. Just nu håller de på och letar efter finansiärer. Podcasten kommer att heta Bladen brinner och jag längtar så tills den kommer att finnas redo att lyssna på. Både Johanna och Lisa är väldigt bra på att göra podd, Johanna gjorde podcast både med Bokhora och när hon var Läsambassadör och Lisa hade Allt vi säger är sant.
   

Nominera till nya Läsambassadören

Bilden har jag lånat från kulturradet.se

Just nu går det att nominera personer som du skulle vilja se som den nya Läsambassadören. Nuvarande läsambassadör är Johanna Lindbäck och det är hennes efterträdare som ska utses för perioden 2015-2017. Uppdraget som läsambassadör går ut på att verka för att barn och unga ska få tillgång till litteratur oavsett bakgrund. Det handlar praktiskt bland annat om att inspirera vuxna att främja ungas läsning, delta i det offentliga samtalet om litteratur och läsning. Det är Kulturrådet som ansvarar för Läsambassadören men uppdraget är väldigt fritt att själv vara med och utforma. Följande kriterier finns för att få bli läsambassdör (så tänk på dem när du nominerar):

• vara författare, illustratör eller tecknare
• vara en engagerad läsfrämjare
• ha möjlighet att nå ut och skapa förtroende hos en bred målgrupp
• ha förmåga att arbeta självständigt

Skicka in ditt förslag tillsammans med en kort motivering till lasambassador2015@kulturradet.se senast den 1 juni. Sedan tar en jury vid och det är de som bestämmer vem det är som ska utses. Juryn består av:
Daniel Boyaciouglu, poet
Daniel Sjölin, författare
Elin Lucassi, tecknare, handläggare, Kungliga biblioteket
Lars H Gustafsson, barnläkare och författare
Nina Frid, handläggare, Kulturrådet
Sannah Salameh, programledare, konstnär
Sara Lafolie, bibliotekarie, Myndigheten för tillgängliga medier
Sofia Gydemo, bibliotekarie, Svenska barnboksinstitutet

Vi får veta vem den nya Läsambassadören blir på Bokmässan i september. Nu ska jag ta mig en riktig funderare på vem jag ska nominera. 

Vem behöver läsa? - del 2

Nu kan ni se fördraget Vem behöver läsa? som Johanna Lindbäck/ LäsAmbassadören höll på Svenska Barnboksinstitutet den 29 januari. Ni kan läsa mitt blogginlägg om det föredraget här, länk.

Vem behöver läsa?

Igår var jag på Svenska Barnboksinstitutet och lyssnade när Johanna Lindbäck also known as Läsambassadören höll ett föredrag om unga och läsning som hette Vem behöver läsa? Det var ett väldigt intressant och tänkvärt fördrag. Jag jobbar inte som lärare, bibliotekarie eller liknande men mitt intresse för unga, skolan, läsning och utbildningspolitik är lika brinnande för mig ändå (jag har trots allt en examen i Barn- och ungdomsvetenskap och tänkte bli lärare en gång i tiden). De flesta som var och lyssnade på föredraget tillhörde nog lärar- eller bibliotekarieskrået. Jag önskar att det hade varit smockfullt med åhörare i form av föräldrar, politiker, rektorer, idrottsledare, fritidsledare etc för detta med unga och läsning berör så många fler än bara bibliotekarier och svensklärare. Nåväl de kommer som tur är att kunna se föredraget i efterhand via nätet så småningom.

 Johanna pratade om när en person idag behöver kunna läsa och listade fem olika tillfällen:

1. grundskolans alla ämnen
2. gymnasiets alla ämnen
3. på arbetet, (anställningskontrakt etc)
4. för att kunna fungera i samhället (valsedlar, informationssajter och annan samhällsinformation)
5. på fritiden, (mobilavtal, hyreskontrakt)

Hon fortsatte med att gå igenom hur det kommer sig att det har skett en förändring i och försämring av ungas läsförmåga  de senaste femton åren. Hon tog då upp det faktum att internet snabbt kom in i svenska hem tillsammans med bredbandet, många skolor har datorer, i stort sett alla hem och dess medlemmar har smartphones och eller surfplattor vilket gör att internet på ett eller annat sätt är lättillgängligt för unga idag. Men det är inte bara internet som är en bidragande orsak till läget med läsförmågan, unga har idag en helt annan fritid än de hade för 15 år sedan. Familjer har inte längre i lika stor utsträckning som tidigare en tryckt morgontidning. Unga har mindre lästid kopplat till att det säljs och lånas förre böcker. Det är mer tv, film, spel och annan underhållning som ockuperar fritiden. Men det som förvånade mig och samtidigt gör mig missmodig är att det idag är lättare än någonsin att välja bort avancerad text (med avancerad menade Johanna tidningar och böcker).

Det är inte det att unga inte läser, det gör de, exempelvis bloggar, sms, det som står på Facebook och Twitter och på olika forum på nätet. Men detta är kompisarnas språk och inte en utmanande språknivå. Johanna lyfte att det endast är skolan idag som står för den utmanande textförsörjningen för de unga. Och så hårt ansatt som skolan är idag förstår jag att detta leder till problem. Det är mycket som ska hinnas med, nya reformer som ska implementeras etc. Med det sagt betyder inte det att jag inte tycker att läsförmågan borde prioriteras, tas på allvar och genomsyra fler ämnen än svenskan. För att komma dit behöver dock förändringar i attityder, främst hos rektorer vad jag förstår, ske.

Johanna lyfte det goda med att kunna läsa skönlitterärt och hur viktigt det är att stå på sig när de unga inte vill läsa på grund av avsaknaden av lust. Allt kan inte vara luststyrt och varför pratar vi om läslust endast när det gäller lästräning/läsförmåga och inte när det gäller säg matte, biologi eller historia? Nej det är ämnen som bara ska läras utan att det för den skull ska vara baserat på om de unga har lust eller inte. Jag har stor respekt för alla svensklärare där ute som kämpar på, försöker att få gehör för vikten av att kunna läsa och att det ska integreras i fler ämnen än bara svenskan. Heja och fortsätt kämpa! Men jag önskar också att föräldrar tog ett större ansvar här, hjälpte till och såg till att ungarna läser även på fritiden. Det kan inte endast vara skolan som ska dra detta lass. Johanna lyfte att bäst blir det om skolan, föräldrar och bibliotek samarbetade och det kan jag inte annat än hålla med om. Läsförmåga är a och o för att kunna vara en välfungerande medborgare som både tar sitt ansvar och fungerar i samhället. Tack Svenska Barnboksinstitutet för att ni ordnade denna kväll och den serie som fördraget ingick i som heter Tema barns läsning.

Två poddtips om ungdomsböcker

Jag vill tipsa om två bra avsnitt av mina favoritpoddar som i just dessa två avsnitt pratar väldigt intressant om ungdomsböcker. Det är årssummeringen av 2014 hos Allt vi säger är sant och avsnitt 9- Suger ungdomsboken? av Läs för livet podden som Läsambassadören gör. Jag blev väldigt glad när jag lyssnade på båda avsnitten. De behandlar både trender inom och statusen för ungdomsböcker i Sverige idag. Hos Lisa och Per som driver podcasten Allt vi säger är sant, gicks ungdomsboksåret igenom, inbjudna deltagare likväl som publiken fick vara med och rösta fram årets ungdomsbok. Här kan ni få många bra boktips och lyssna på framför allt de kloka ungdomarna som är gäster denna gång (also known as målgruppen för ungdomsböckerna). Erik Titusson som är förlagschef och förläggare på Lilla Piratförlaget är med i båda poddarna och jag blev så glad att jag studsade på stolen när jag hörde honom säga hos Allt vi säger är sant: "Realismen har blivit den nya dystopin på mässorna". Hurra, det är ju det jag har längtat efter! Jag beklagade mig ju så sent som igår över att jag saknar realismen och gärna slipper dystopier och fantasy.

I Läs för livet- avsnittet är som sagt Erik gäst likväl som Cecilia Nilsson, förläggare och publicistisk chef för textböcker på Rabén & Sjögren. Tillsammans med Johanna Lindbäck diskuterar de Augustpriset (uppdelning av kategorin, status för kategorin), hur bra är svenska ungdomsböcker, mångfalden i ungdomsböcker samt bland författarna och till sist föreställningen av vad barnboken (dit även ungdomsboken verkade räknas i detta sammanhang) är. Jag fick väldigt många tankar efter att jag lyssnade just på detta samtal och hade så väldigt gärna sett att det var ett längre avsnitt än de 20 min det var. Det fanns så många tankar som de tog upp som jag hade velat få lite fylligare svar på. Ni får gärna lyssna och så kan vi diskutera det i kommentarsfältet till det här inlägget, för jag vill inte spoila avsnittet för er.



För av lyssna på Läs för livet klicka här, länk.

Vi måste sluta ses på det här sättet

Bilden har jag lånat från gillabocker.se

Jag blev helt till mig när jag fick reda på att två av mina favoritförfattare skulle skriva en bok ihop. Jag laddade upp genom att läsa deras gemensamma blogg under hela skrivprocessen. Jag läste om deras tidigare böcker i somras och blev saligt glad när jag fick inbjudan till deras bokrelease i början av hösten. Johanna Lindbäck och Lisa Bjärbo gav ut sitt gemensamma projekt hos en annan favorit, Gilla böcker. Det kunde inte bli annat än fullpott. Efter releasefesten gick jag hem och sen sträckläste jag boken resten av helgen. Och hur lyder då omdömet av detta högt efterlängtade verk med den långa titeln, (Vi måste sluta ses på det här sättet)?

Tyvärr och det var verkligen inte alls vad jag önskade mig så blev jag faktiskt besviken. Det är inte det att det är en dåligt bok för det är trots allt två mycket skickliga författare som har skrivit den. Men det var flera saker som skavde vilket gjorde att när den var utläst så kände jag mig lite snuvad på konfekten. Grundstoryn är intressant, Jens träffar Hanna på en bar under jullovet. De går hem till honom och där skulle deras story kunna få sin fina början. Det visar sig dock inte vara så oproblematiskt. För när jullovet är slut visar det sig att Jens tydligen är Hannas lärare, typ. Han är 24 år och Hanna går sista året på gymnasiet och det är därifrån historien sedan tar sin utgångspunkt. Det finns så många hinder längst deras väg. Där finns ett ex, ett barn, en bästa kompis som Hanna glidit ifrån, en skola och komplicerade turer kring känslor som behöver genomlevas.

Det jag tycker blev problematiskt var att författarna har skrivit varsin karaktär och det spretar lite för mycket. När jag såg boken på releasen gladdes jag åt att den var tjock och fin, men vid läsningen byttes detta mot att jag tycker att det blev lite för pladdrigt stundom och vissa stycken hade kunnat strykas. Jag tyckte också att det var synd att bikaraktärerna inte fick blomma ut mer och att jag fick vissa relationer mer matigt beskrivna. Och sedan är det den lilla detaljen att slutet inte föll mig på läppen. Nu känner jag mig väldigt negativ och det är inte meningen. Problemet var nog delvis att jag hade för höga förhoppningar och att jag tycker att författarna lyckats bättre än så här tidigare när de skrivit var och en för sig.

lite ihop

Bilden har jag lånat från lillapiratforlaget.se

Jag har läst allt som Johanna Lindbäck har skrivit. Så när hon nu i höstas gav ut en bok riktad till mellanåldern 9-12år hindrade det inte mig från att läsa. Och hon är sig lik även om boken riktar sig till yngre läsare än hon vanligtvis brukar skriva för. Tonen och till viss del beskrivningen av personerna är densamma. Det som är annorlunda är att det är något mer oskyldigt och problem med kompisar inte blir lika dramatiskt som om det hade varit en ungdomsbok.

Vad handlar lite ihop om då kan en fråga sig? Jo den handlar om Majken (åh hallå vilket fint namn) och hennes vedermödor gällande kompisar, killar och det här med att folk förändras. För det är nämligen så att Majkens bästa kompis Tessan genomgår en sådan förändring, där det helt plötsligt bara är killar som gäller. Majken är inte alls där i sin egen utveckling, hon tycker bland annat om att spela fiol med sin coola lärare Izzy istället för att prata om killar. Men så dyker den nya killen Ivan upp och med honom testar hon ett experiment, men det går inte riktigt som hon tänkt sig.

Det jag tycker om med boken är att den liksom tar upp den där mellantiden, mellan barn och tonåring. För det är ju inte så att det är en knivskarp gräns mellan barndom och tonår och det går olika fort för olika unga att genomgå den omvandlingen. Johanna Lindbäck är väldigt duktig på att skildra det vardagliga på ett sätt som inte känns tråkigt. Och jag brukar alltid tycka lika mycket om bikaraktärerna som om huvudkaraktärerna, så även i den här boken. Här finns till exempel storebror Pontus och hans tjej Ida som lär Majken om feminism inom film, musikläraren Izzy som fungerar som en väldigt bra förebild i boken genom att vara en aktiv kvinna och inte barra passiv i bakgrunden. Sedan är ju Ivan som Lindbäcks killar brukar vara mest, mysig, snäll och lätt att tycka om.

Jag blev helt klart intresserad av att läsa mer i den här ålderskategorin. Och det är ju passande för just i höst är den flera författare som annars brukar skriva för lite äldre ungdomar som nu skriver för mellanåldern. Johanna Lindbäck får gärna ge ut fler böcker likt lite ihop.

Releasefest för Vi måste sluta ses på det här sättet

Bilderna är tagna av och tillhör mig, Sincerely Johanna

I väntan på att jag får skriva vad jag tyckte om Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäcks gemensamma bok Vi måste sluta ses på det här sättet så tänkte jag berätta om releasefesten för boken. Festen hölls på Galleri So i Kungsträdgården i centrala Stockholm, en ypperlig lokal för minglande. På storbild spelades trailern om och om igen och boken fanns till försäljning och till denne fick vi snygga tygkassar. Förläggaren Ada samtalade med författarna om skrivprocessen och hur det var att skriva en bok tillsammans. Vi fick även höra bitar ur boken uppläst av författarna. Det var mycket folk på festen och stämningen höjdes i takt med temperaturen.

Dessutom fanns det andra författare där som jag passade på att hälsa på och berömma dem för deras fina böcker, så som Pija Lindenbaum (Jag älskar Manne), Jenny Jägerfeld (som kommer med en ny bok i höst Jag som är så jävla easy going) och Johanna Thydell (tycker supermycket om alla hennes tre ungdomsböcker) fanns där. Men Johanna Thydell vågade jag inte gå fram till kände att jag hade stört tillräckligt många författare för en kväll, vilket jag ångrar så här i efterhand.

Jag hade dessutom suveränt sällskap för kvällen i form av Anna, Sofia på Förlagsflickan och Anna på Sagan om sagorna. Vi träffade även bloggarna Carina på Bokbiten och Marie från En och annan bok. Det var väldigt häftigt att få hålla i boken för som jag har längtat efter den och till min stora förtjusning var den tjock.

Tack Gilla böcker för inbjudan.
Recensionsdag för boken är 16 september.

Att se fram emot i september

Tonårsboken har en serie som de kallar Att se fram emot i... och jag är inte sen med att haka på. Det här ser jag fram emot i september:

Bilden har jag lånat från bokus.se

Vi måste sluta ses på det här sättet av Johanna Lindbäck och Lisa Bjärbo kommer äntligen ut. Som jag har längtat. 

Bilden har jag lånat från sodrateatern.se

Gruppen och herrarna! Jag tyckte otroligt mycket om föreställningen Men det skulle ni aldrig våga som jag såg i september förra året med samma teatergrupp Gruppen. Nu är de tillbaka med en ny föreställning och biljetterna är bokade.

Release me- Tradition Den 17 september är de kväll nr 2 i höstens serie. Premiären var riktigt bra (kommer blogga om detta senare i veckan.

Releasefesterna som avlöser varandra i september. Jag tycker att det är väldigt trevligt att gå på releasefest. Då brukar det finnas möjlighet att prata med författaren utan att gå via mejl/sociala medier och än bättre är det om de läser högt ur boken som ska till att släppas. Då går det att få ett hum om rösten i boken och tonen.

Bilden har jag lånat från kulturhuset.stockholm.se

Kulturhuset Stadsteatern blir mitt andra hem i september. I kulturhuset som ligger mitt i Stockholms city går det att se teater/lyssna på samtal/seminarier/författarsamtal/låna böcker etc och det är precis vad jag tänker göra. Bara den här veckan har jag två evenemang på de numera sammanslagna Kulturhuset Stadsteatern.

Tänk om det där är jag

Boken har jag lånat från bokus.se

I höst är jag så otroligt peppad på Johanna Lindbäck och Lisa Bjärbos gemensamma bok Vi måste sluta ses på det här sättet. För att ladda upp inför boksläppet läste jag om några av författarnas tidigare böcker. En av dem var Johannas bok Tänk om det där var jag. Den läste jag för ett antal år sedan, jag har betygsatt den men pinsamt nog mindes jag inget av den. Så när den var med på bokrean köpte jag mig ett ex av boken då jag vet att jag lånade den på biblioteket sist. Jag förstår inte hur jag kunde glömma den här boken för åh vad bra den var. För mig fightas Välkommen hem med Min typ brorsa om att vara min favoritbok av Johanna Lindbäck men nu har de fått konkurrens.

Tänk om det där var jag handlar om Agnes som tillsammans med sin familj flyttar från Stockholm till Umeå. Vid flytten bestämmer hon sig för att vissa saker måste ändras för hon trivdes verkligen inte med hur hennes liv såg ut i Stockholm. Hon ska bland annat bli en normal tjej som är trevlig och glad och inte är så pluggig. Granne med Agnes familj bor Adam och jag tycker så himla mycket om Adam. Johanna Lindbäck är verkligen bra på att porträttera fina killar. Det här är en riktig bladvändare och jag ville bara läsa vidare och se hur det skulle gå. Kommer Agnes att lyckas med sin förvandling och hur är det att flytta upp till Norrland? Är Adam en länk till det nya liv som Agnes vill uppnå? Allt det fick jag svar på som tur var.

En annan sak som jag tycker om med Johannas böcker är att de utspelar sig i Norrland. Eller egentligen att de inte utspelar sig i Stockholm, eller annan storstad. Det gör att jag lätt kan transformera mig till mitt 16 åriga jag och när jag själv växte upp och bodde på landsbygden. Det är ju många tonåringar som växer upp på andra platser i vårt land än i storstäderna och det är alltid trevligt med igenkänning.

Nu fortsätter jag och längtar till Vi måste sluta ses på det här sättet.

Omläsning del 1

När jag låg hemma och var sjuk förra veckan så läste jag om några böcker. Först ut bli Johanna Lindbäcks böcker Välkommen hem och Min typ brorsa. Jag läste Välkommen hem förra hösten och Min typ brorsa någon gång under 2012 men nu att jag aldrig bloggat om någon av dem tidigare efter att jag läst dem. För mig har Min typ brorsa alltid varit favorit av Johannas böcker och den vars slut jag varit så arg på, något jag tog upp med henne i höstas på bloggfikan för nya boken Som om jag frågat. Jag började omläsningen med Välkommen hem för det var den jag hade hemma efter en vinst hos Unga böcker. Och när jag läst den tog jag mig till bibblan och lånade Min typ brorsa för att se om den verkligen kunde mäta sig med Välkommen hem.

Bilden har jag lånat från bokus.se

Så Välkommen hem handlar om Sara som efter ett utbytesår i London är tillbaka i Luleå. Där finns kompisen Bella, hennes bror Mattias tillika Saras ex. Där finns en känsla av rastlöshet samtidigt som hon vill gå tillbaka i tiden till innan hon reste, i alla fall med Mattias för de är inte på ett bra ställe för tillfället. I ett desperat ögonblick börjar Sara på jujutsu och där finns grannen Adrian. Från början fanns det nog en plan på vad Sara ville skulle ske men så ändras det där med tiden och Mattias kanske inte längre är den hon vill ha eller ja är han? När jag läste boken förra hösten tyckte ja att jo den var bra men inte lika bra som MIn typ brorsa. Men den här gången blev jag helt golvad av hur bra den är. Karaktärerna är så bra, storyn så spännande och Adrian så fin så fin. Det är numera helt klart att Välkommen hem är min favoritbok av Johanna Lindbäck.

Bilden har jag lånat från bokus.se

För att jämföra då med den bok jag alltid gillat bäst var jag ju tvungen att läsa om den för att se vad det var som jag tyckte den var bäst. Och Min typ brorsa är inte dålig nu bara för att Välkommen hem seglade upp och blev favorit. Det är fortfarande bra persongalleri, en historia som jag känner starkt för och en kärlek som inte får vara där men som jag så lider med. Boken handlar om Nina och Daniel. Daniels pappa och Ninas mamma blir kära i varandra och Daniel, hans bror Wille och pappa flyttar från Luleå ner till Nina och hennes mamma i Umeå. Familjerna slås ihop och allt flyter på tills känslor uppstår mellan Nina och Daniel som inte passar så bra ihop med tanke på att de nu är syskon, eller typ syskon. Jag blev arg på slutet även den här gången men Johanna har sagt att jag får fantisera ihop själv hur jag vill att det ska gå för Nina och Daniel så då gör jag det :-)

Det är inte bara jag som läser om böcker just nu Maria på unga vuxna gör det också.

Årets Augustpris- kategori barn och ungdom

Bilden har jag lånat från vilaser.se

Vi Läser har börjat peppa inför Augustpriset 2012 med att bjuda in läsare till omröstning av vilka böcker som borde vinna årets upplaga. Det finns en omröstning för barn- och ungdomskategorin som stänger den 22 oktober. Så gå in där och rösta vettja, länk. Själv röstade jag för Johanna Lindbäck och Som om jag frågat. Jag tar med mig senaste numret av Vi Läser och åker hem till sörmländska skogen över helgen. Vi hörs på måndag igen. Trevlig helg.

Ungdomsbokfrukost och författarkväll

Imorgon går det att lyssna till några av Rabén & Sjögrens ungdomsboksförfattare gånger två. Först går det att lyssna på morgonen via länk från pressfrukosten på förlaget och sedan kl:18 på kvällen är allmänheten välkommen att lyssna på plats hos Akademibokhandeln (Mäster Samuelsgatan i Stockholm).

Kl: 8.30 får ni bänka er framför datorn med en god frukost för då kör nämligen ungdomsboksfrukosten igång. Jag kommer vara där på plats men ni som inte ska gå kan titta på direktsändningen på nätet. Om ni följer den här länken så kommer ni till förlagets spelare, länk. På frukosten kommer följande författare att prata om sina nya böcker i höst:

• Coco Moodysson och hennes bok Onda krafter i Sollentuna som är hennes debut som romanförfattare, hon har tidigare gett ut seriealbum.
• Emmy Abrahamson och hennes nya bok Only väg is upp som är första boken i en planerad trilogi.
• Hanna Jedvik och hennes nya bok Kurt Cobain finns inte mer
• Katarina Kieri och hennes nya bok Mellan dig och dig
• Och så min favorit Johanna Lindbäck och hennes senaste Som om jag frågat (här kan ni läsa min recension av den, länk)

Alla författare utom Johanna Lindbäck är nya för mig och jag är riktigt spänd på att höra mer om deras böcker och författarskap. Och det ska bli superkul att få gå på en pressfrukost, detta är min första.

Bilden har jag lånat från akademibokhandeln.se

På kvällen går det att träffa Katarina Kieri, Johanna Lindbäck och Hanna Jedvik hos Akademibokhandeln (Mäster Samuelsgatan i Stockholm) där de samtalar om "att skriva så det känns", länk. Väldigt spännande men jag ska dessvärre på en annan sak på kvällen så jag missar det.