Bookbirds läser: 1Q84, tredje delen (kapitel 25-31)

5 oktober 2015 avslutade vi vår odyssé i 1Q84-världen, ett projekt som började i januari 2012. Här kommer en reviderad version av vår sista diskussion. Varning för spoilers, men det vet ni nog redan. För hela historien från början, tryck här.

blåmesen: Vi kan kanske konstatera att slutet var tämligen icke-överraskande för någon som läst Murakami förut? Väldigt många lösa trådar som bara släpps där de är, och så är det bra så... Men vi kan ju ta det från början. Först fick vi närvara när U dog. Och Ta var superbrutal och psykopatisk
Stjärtmes: Nånting säger mig att A betydde mycket för Ta, varför skulle han annars göra det?
blåmesen: Ja, det verkar som att de fick en ganska nära relation i slutändan. Fast det var ju också hans jobb att skydda A

Stjärtmes: Little People kröp ut ur Us döda kropp. Min fråga: Har Little People agerat genom U? De har varit ganska tysta rakt igenom boken, fram tills då
blåmesen: Precis efter att Munkhuvudet fått en plötslig insikt om att U var i T:s hus, och åkt därifrån trots order om att inte göra det. Jag tror inte det... Men vem vet? Kanske var de hans sjätte sinne? Det som gjorde att han nästan alltid gissade rätt.
Stjärtmes: Ja, det trodde jag också

blåmesen: Sedan tycker jag också att det är mycket! frustrerande att vi lämnas med scenen där Little People spinner en luftpuppa för U, men aldrig får veta mer än så
Stjärtmes: Ja!!!_Varför_ vill de ha en U-puppa?
blåmesen: Ja, det undrar jag också. Hur var han värdefull för dem?
Stjärtmes: Och skulle A vara en puppebehållare?
blåmesen: Och vad händer med en puppebehållare i en värld där Little people kanske inte finns?
Stjärtmes: men little people finns väl där 1Q är? eller menar du A?

blåmesen: Jo, jag tänkte på A. Eller så var det Little people som "förstörde" hela Us liv?
Stjärtmes: Vem vet hur lång tid little people har verkat
blåmesen: Då var kanske berättelsen om A och T i de här sista kapitlen mindre spännande
Stjärtmes: Du menar onödiga?
blåmesen: Okej! Kanske inte onödiga men... det hände liksom inte så mycket spännande
Stjärtmes: Haha. Just det. De hade sex. Jag hämtade boken nu. A verkar vara något mindre besatt av bröst.
blåmesen: Jag vet inte. Min anteckning för sista kapitlet: A&T klättrar uppför nödtrappan och kommer till en värld med en måne (men felvänd Essoskylt?). Sen ligger de med varandra. Slut!
Blev nog lite besviken över att det liksom inte var ett mer... nyskapande? slut
Stjärtmes: Jag förstod inte heller skylten!
blåmesen: Jamen, det är väl helt enkelt så att han inte vill berätta för oss om de kom tillbaka till sin egen värld eller om de kom till en ny

Stjärtmes: Men hallå, visst tog inte året slut då? Varför sluta där? M kanske blev trött på sin utdragna historia. 
blåmesen: Tror också han blev lite trött på det. Dessutom hade han ju redan dragit över antalet kapitel, jfr:t med bok 1 och 2
Stjärtmes: Vad tyckte du om att han behöll kapitelindelningen trots att det föll helt när U dog?
blåmesen: Jag vet inte... vad skulle han göra liksom? Då hade han ju ändå med ett U-kapitel där U var stendöd
Stjärtmes: Och i ett A kapitel handlade det bara om T, kanske bra för mystiken ändå
blåmesen: Jo, om man nu råkar läsa kapiteltitlarna i förväg

Stjärtmes: Jag känner mig en aning.. besviken? Otillfredsställd?
blåmesen: Jag är också besviken. Trodde det skulle vara enbart skönt att ha läst klart men... näe...
Stjärtmes: Nä, tråkigt att det blev så!
blåmesen: Verkligen! Å andra sidan får väl jag, som gillar lyckliga slut, helt enkelt gilla att det blev ett någotsånär lyckligt slut
Stjärtmesen: Ja, det är väl så nära ett lyckligt slut en M-roman kan komma. De är säkra, samtidigt osäkra

blåmesen: Mm. Det enda som är säkert är att A och T fick varandra till slut. Och att de var precis etthundra procent säkra, trots att de träffats typ en gång förut.
Stjärtmes: Om livet ändå var så enkelt att man bara visste, men tråkigt om man skulle behöva vänta i tjugo år för att träffa den rätta igen
blåmesen: Ja, eller hur! Så nu är det slut med 1Q...
Stjärtmes: What to do. Jo men vi ska ju läsa Of mice and men!

Tidigare diskuterade kapitel:
1-6, 7-12, 13-18, 19-24

Bookbirds läser: IQ84, tredje boken (kapitel 19-24)

Måndag 21 september 2015
Reviderad konversation. Innehåller spoilers!

Stjärtmes: Det gick undan väldigt mycket den här gången, eller är det jag som inbillar mig?
blåmesen: De sista två kapitlen var väldigt korta, så jag tror det kan vara det som gör att det kändes som att det gick fort.
Stjärtmes: Jag tycker att de började prata i gåtor igen.

blåmesen: Jag tycker det känns lite som nån slags fars. De springer om varandra hela tiden.

Stjärtmes: Minns du vad som hände i Ushikawas första kapitel för denna gång? Det har helt försvunnit ur mitt minne.

blåmesen: Jag har anteckningar... Jo! Dels tänkte han som vanligt lite på sitt liv och var allmänt ledsam och osympatisk. Fukaeri "stirrade in i hans själ" och han kände sig alldeles konstig ett tag. Blev bättre när Tengo kom hem. Och så upptäckte han de två månarna!

Stjärtmes: Ah just det. Han blev typ kär i Fukaeri? Eller det var något hon gjorde med honom?

blåmesen: Jag trodde också att han blev kär i henne först, men det var lite oklart. Jag vill också minnas att jag blev lätt frustrerad över att även U äter lätta middagar och stretchar regelbundet. Hade varit befriande om någon enda av Murakamis karaktärer kunde typ... äta pommes, och skita i hur hen ser ut

Stjärtmes: Det ligger väl i Murakamis estetik antar jag. Jag undrar om han är en sådan själv?

blåmesen: Jamen det är han! Han springer ju ultramaraton och sådär. Har sagt att det ska stå på hans gravsten att "Han gick i alla fall aldrig".

Stjärtmes: Sen satt ju U där och fånstirrade på månarna, så att A fick syn på honom. "Lyckodockskallen". Är det förresten inte konstigt att U:s historia berättas efter alla andra? När man får läsa hans del så vet vi redan vad som har hänt typ? I alla fall hos de andra. Aomame gick till Tengo. Sen fick vi läsa hur U upptäcker att Aomame går ut från deras byggnad, när vi kom till U.

blåmesen: Jo, i och för sig. Det är lite asynkront. Hur som helst. A gick ut! Och hittade Tengos lägenhet, som var tom eftersom Tengo var ute och åt med sin redaktör. /.../ Och så lyckades ju U få ett fotografi av A OCH gissa att det var A. Han verkar tidvis ganska kass på sitt jobb, men han är sjukt träffsäker i sina hypoteser.

Stjärtmes: Måste vara något sjätte sinne som Murakami försöker få oss att tro på .

blåmesen: Men det missar ju mycket praktiskt i så fall, som när T gav sig av till katternas stad för att hans pappa dog.

Stjärtmes: ja. Pratet om dörren som öppnades med Kumi var way above my ork. Men det måste ligga en slags symbolik i det. Sade inte ledaren något liknande?

blåmesen: Det gör det säkert. Jag orkade inte heller fundera över det. Men jag blev väldigt nyfiken över att Kumi så tydligt mindes att hon blev strypt i sitt förra liv. Ts mamma? As älskarinna?

Stjärtmes: Ja!!!

/.../

Stjärtmes: Varför måste det vara så konstigt?

blåmesen: För att det är Murakami? Det kändes också som att vi fick nån sorts bekräftelse på att det var Ts pappa som var NHK-spöket när en av systrarna berättade att han brukade knacka i sängkanten.

Stjärtmes: Exakt. Men han gjorde det inte när T var hos honom. Fast han var väl hos Fukaeri? T kanske inte var närvarande då iofs.

blåmesen: Precis. Händelsemässigt börjar vi närma oss slutet på det här avsnittet. U blev ju också överfallen av Tamaru? i sin lägenhet - oväntat!

Stjärtmes: ja. Jag älskade att han konstaterade att han måste vara "ett proffs" för att han inte hade märkt att låset var mixtrat.

blåmesen: Men tror du också att det är Ta? Skulle Ta verkligen säga något sådant som "Så lätt dör du inte"?

Stjärtmesa: Han kanske vill ha information av honom! Du har rätt i att det låter lite olikt T.

blåmesen: Jo, det är klart. Han vill ju veta vem han arbetar för och sådär. Men vi har väl inte riktigt fått se Ta:s "professionella" sida tidigare, förutom i försvarssammanhang. Ser fram emot att få veta om det är Ta och se vad som kommer att hända för de båda... Ser mindre fram emot födelsen av A:s barn, som väl i och för sig antagligen inte kommer att vara med i boken. Men det låter ju verkligen som att hennes livmoder blivit en luftpuppa, även om hon själv inte tror det?

Stjärtmes: jaa, men hon kanske är i något förnekelse/förälskelse-stadium. M blev himla meta när A började prata om historier.

blåmesen: Det är ju ganska mycket metavarning över det här med att boken T skriver kanske är det vi läser eller är det det eller vem vet sjukt oklart och sådär.

Stjärtmes: Speciellt nu när det har varit en närvarande berättare! om än väldigt kort

blåmesen: Men att hon först nu inser att hon kan "vara med och skriva historien" fast hon inte vet hur kanske förklarar lite varför hon varit så passiv tidigare? Att hon bara känt sig som någon som hamnat mitt i något hon egentligen inte hörde hemma i.

Stjärtmes: ja... som att berättelsen skrivs i realtid?

blåmesen: Nåt ditåt. Fast nu har ju T heller inte skrivit på vad som känns som länge? Tydligen var han ju bara hemma två dagar innan han fick åka tillbaka till katternas stad.

Stjärtmes: De kanske skriver sista kapitlet tillsammans, A och T. HEHE.

blåmesen: Det vore ju inte helt otippat...

blåmesen: När jag satt och läste idag träffade jag en kompis som varit bortrest länge och som hälsade mig med "Jag läser också den där boken! Fast jag har läst typ lika mycket som du har kvar!" och så blev han helt paff när jag berättade att det fanns tre böcker...

Stjärtmes: Idag frågade en arbetskollega om jag tyckte att den var bra. Jag sa nej.

blåmesen: Oj. Det var hårt. Den har ändå varit bra... ibland. Själv brukar jag hålla mig till konstig.

Stjärtmes: Det har varit lite för trassligt den här gången. Fast jag svarade om tredje boken. jag vet inte om hon menade serien, eller vad hon menade. Frågan "är den där bra?" kan besvaras multipelt i detta fallet.

blåmesen: Jag lutar åt ett superlyckligt smörslut i alla fall. ❤

Stjärtmes: jag kan inte säga om det är typiskt eller otypiskt M med cheesy endings?

blåmesen: Skulle säga att det är otypiskt? Fast det är heller inte vanligt med misärslut.

fler diskuterade kapitel » 1-6, 7-12, 13-18, 25-31

Bookbirds läser: 1Q84, tredje boken (kapitel 13-18)

13 september 2015
Reviderad konversation.
Innehåller spoilers!

Stjärtmes: Men VAR ska vi börja? Med att ushikawa är ett störo?

blåmesen: Jag har kommit till nivån i 1Q där jag läser till 90% för att vi ska diskutera och till 10% för att jag bryr mig om vad som ska hända. Tycker att det är långsamt och många trådar att hålla i

Stjärtmes: Samma här.

blåmesen: Den inställningen påverkar antagligen "hur" vi läser lite också, eller?

Stjärtmes: Men ärligt talat så är Ushikawas kapitel inte roliga längre

blåmesen: Beror inte det mest på att Ushikawa verkar vara en så tragisk person?

Stjärtmes: Det murakami gör med U är tvärtemot det han beskriver "sina" kvinnor. Apropå: Tolv skäl till varför Murakami inte fick nobelpriset

blåmesen: Inte säker på att jag förstår hur du menar?

Stjärtmes: Han beskriver U som sorglig och oälskad, medan hans kvinnor är snygga?? oj kanske för länge tänkt-tanke

blåmesen: Alla hans kvinnor är ju inte direkt snygga... 

blåmesen: Min notering om U efter kapitlet där hans liv börjar beskrivas mer ingående är att han är "en spillra av en människa"

Stjärtmes: Att han är mindre än en människa?

blåmesen: Snarare att hans liv verkar ha rämnat helt och hållet, han har ingenting kvar av sin karriär eller sin familj eller sina drömmar. Tycker att Murakami göttar sig lite för mycket i U:s patetiska/tragiska liv. Eller är det meningen att hans fulhet/tomma tillvaro ska symbolisera något?

Stjärtmes: Är det meningen att man ska känna igen sig?

blåmesen: Det hoppas jag inte

Stjärtmes: Väga Us liv med Tengos?

blåmesen: Jag vet inte. Jag förstår inte riktigt poängen, faktiskt

Något som var intressant i ett av U:s kapitel var dock att han fick påhälsning av NHK-mannen, och att NHK-mannen inte verkar ha någon fysisk form

Stjärtmes: Jag fattar ingenting med 1Q längre. NHKmannen är min största mardröm just nu

blåmesen: ... som i att du tycker han är läskig på riktigt?

Stjärtmes: Ja!!!

blåmesen: Ojdå. Jag tycker bara han är lite obehaglig. 

Stjärtmes: Tycker det är konstigt att U inte bytte namnskylt på dörren

blåmesen: Tengo kanske hade känt igen hans namn?

Stjärtmes: Men skulle Tengo lägga märke?

blåmesen: Det är väl inte omöjligt? Men jag tror att det är Ts pappas medvetande som är ute och knackar dörr. Och att det symboliserar något! Är mycket för symbolik just nu tydligen. Samtliga av de som fått påhälsning av herr NHK är ju sådana som frivilligt hållit sig instängda. Kanske en del av dem själva som tycker att de inte kan hålla sig gömda sådär för alltid, om man lever så måste man ut i världen och göra rätt för sig?

Stjärtmes: Men att de får besök av samma person?

blåmesen: Är förstås konstigt, men det är ju allt i 1Q84

Stjärtmes: NHK-mannen är på sätt och vis alla tres största rädsla, kanske? Att bli upptäckta

blåmesen: Mm, och på något sätt: att risken för att bli upptäck kommer inifrån. NHK-mannen kan ju inte göra något annat än att stå och knacka, så länge de inte gör något själva så är de trygga

[...]

Stjärtmes: MEN ok. Ska vi fortsätta med att konstatera att Aomame har blivit heeeelt knäppp?

blåmesen: Har hon? Hon blev väl bara lite spontanreligiös och konstaterade att hon + tanten "tappat vreden"?

Stjärtmes: Men att hon, trots att det inte finns någon logik, tror att "det här lilla livet" hon bär på är Tengos. Vad tycker du förresten om upprepandet av "det lilla livet"

blåmesen: Vet inte riktigt vad jag ska tro. Kanske normalt att bli knäpp när man är gravid? He he.

Stjärtmes: Har vi något mer att tillägga re: Aomame?

blåmesen: Mja. Det var ju väldigt spännande att hon och Tengo lyckades missa varandra helt knappt!

Trodde först att detta var ett tecken på att de befann sig i olika världar

Stjärtmes: Typiskt va.☺

 Och att hon var en hårsmån från att bli upptäckt av U..

blåmesen: Och i samma veva fick vi ett inslag av någon sorts allvetande berättarröst som bara 'hej, jag är här nu i en halv sida och inte mer i hela bokserien'

Stjärtmes: Jag kan vara ärlig och säga att jag gav ifrån mig ett "!!!!"

blåmesen: A tror ju också att Sakigake är ute efter hennes barn?

Stjärtmes: Nu ja, efter att ha pratat med Tamaru

blåmesen: Även innan? Hon drömde ju mardrömmar om att ha blivit kidnappad av någon som bara väntade på barnet

Stjärtmes: Jaha! Men nu var det en fjäril med (puppaaa)

blåmesen: Det tänkte jag inte ens på... Men antar att vi är eniga om att det är T som är den mest intressanta karaktären för närvarande?

Stjärtmes: Ja, kul att se att munkhuvudet och den andra också jobbar. "kul"-kul

blåmesen: Vet inte om jag tycker det är bekvämt eller konstigt att samtliga som kommer i kontakt med ledarens livvakter väljer samma smeknamn för dem?

Stjärtmes: Konstigt såklart, men samtidigt är det ju fiktion ...

blåmesen: Jo, det är klart.

blåmesen: Tror du att den Fukaeri som skrev Luftpuppan är maza eller dota?

Stjärtmes: Jag har ingen aning!! Hon kan ju uppenbarligen agera själv osv

blåmesen: Jo, fast det har väl ändå känts som att det är något fel på henne

blåmesen: Nu när jag tänker efter är kanske T inte heller så spännande. Har inte hänt så mycket där heller, mer än att han träffat Komatsu och fått reda på att Sakigake vill att de ska återgå till sina normala pre-Luftpuppan liv

Stjärtmes: Lite segt också att det inte är förrän nu han funderar på maza/dota? Eller har han gjort det innan också? när han / vi läste Luftpuppan?

blåmesen: Jag har aldrig tänkt tanken förut faktiskt

Stjärtmes: Du och jag har ju diskuterat maza/dota-fukaeri innan (Här! stjs anm.)

blåmesen: Det har vi nog. Det hade jag i så fall glömt. Till förra träffen hade jag typ glömt att F var ledarens dotter

Stjärtmes: Ahh den här bokcirkeln :))

blåmesen: Mm. Jo.

blåmesen: Börjar luta åt att det ändå blir ett lyckligt slut på 1Q

Stjärtmes: Det känns bra att det börjar dra ihop sig

blåmesen: Så trött på alla karaktärer. Kan inte minnas att jag läst någon bokserie där jag bara känt att jag fått nog av karaktärerna

Stjärtmes: Murakami är ju känd och älskad för att inte hasta sig fram med sina handlingar

blåmesen: Ja, och när det bara är en bok är det mindre av ett problem i mina ögon. Nu har han inte-hastat i tre tjocka volymer

Stjärtmes: Ja, dessutom tappat i tempo katastrofalt. Jag vill bara att den ska ta slut. 

blåmesen: Peppnivå i fotknölshöjd m a o. När nästa träff? Ska vi dela på två eller ska vi läsa ut skiten tills dess?

Stjärtmes: Jag tycker att vi delar på två ändå??

blåmesen: Kanske bäst

Bookbirds läser: 1Q84, tredje boken (kapitel 7-12)

25 augusti 2015
Reviderad konversation. Innehåller spoilers!

Stjärtmes: Allt är skruvat
blåmesen: JA ALLT ÄR SKRUVAT. Men det känns ändå som att saker börjar falla på plats?
Stjärtmes: Jag vet inte var vi ska börja
blåmesen: Med A?
Stjärtmes: Att hon är gravid !!!
blåmesen: Ja, hon har visst lyckats bli distansgravid med Tengo på något sätt
Stjärtmes: Det är inte helt otroligt att hon blev gravid samma natt som T hade sex med F. Var det samma natt som hon mördade sektledaren?
blåmesen: Det var ju samma natt, den med åskvädret. Japp. Så tidsmässigt stämmer det, och om man släpper krav på normal biologi och sådär så är det väl acceptabelt. Men hur i hela världen kom hon på tanken att T kunde vara pappan egentligen?
Stjärtmes: För att hon är knäpp. Nä, jag har ingen aning. Det är så himla långsökt. Det kanske bara är en önskan?
blåmesen: Möjligen. Det är också intressant att hon tar beskedet med ett sådant jämnmod. De flesta skulle väl bli rätt rädda om de upptäckte att de var gravida trots att de inte haft sex? Eller börjat fundera över eventuella övergrepp eller nåt ditåt?

Stjärtmes: och att hon vill behålla det för att hon tror att det är hennes och tangos kärleksbarn
blåmesen: Undrar om vi kommer att få veta hur det går, boken slutar ju i december och barnet är beräknat till juni
Stjärtmes: Varför sa hon maza till den? Det var läskigt tyckte jag. Jag var till och med tvungen att smsa dig när jag hade läst färdigt det kapitlet
blåmesen: Nej, hon sa dota och den/det/hen svarade maza. Det är ju typ "daughter/mother"?
Stjärtmes: Men varför valde översättaren att behålla dota/maza här?
blåmesen: Jag tror att det liksom inte är riktiga ord på japanska heller, utan påhittade utifrån engelskan. Tror det fanns en *ÖA om detta i ettan eller tvåan! Borde vara i tvåan? Bläddrar igenom lite snabbt.

blåmesen: Kan inte hitta det sådär på rak arm, får efterforska till nästa gång. Vad tror du förresten om det vi fick veta om att Tamaru kanske har ett sjuttonårigt barn? Vad tillför det?
Stjärtmes: Inte att det är Fukaeri väl?
blåmesen: Hon är ju ledarens barn
Stjärtmes: Men hon är det enda barnet vi känner till, eller?
blåmesen: Jag fick spontant känslan av att det var någon sorts stilgrepp från Murakamis sida, att det skulle belysa hur A såg på sitt eget barn
Stjärtmes: Som en slags kontrast?
blåmesen: Men jag har också funderat mycket på vad som är syftet med olika stycken och vad M egentligen försöker säga med dem.

blåmesen: Okej, så A sitter i sin lägenhet med sitt märkliga barn och beter sig inte vad vi skulle kalla normalt. T då!
Stjärtmes: T har precis spenderat veckor hos sin pappa som ligger i koma och upplevt ännu ett märkligt ”samlag” med en tjej
blåmesen: Men han har också rökt hasch och fått nån sorts vision
Stjärtmes: det har jag inte skrivit ner! vad såg han?
blåmesen: Han såg Aomame! Och så sa någon/något till honom att han måste lämna katternas stad innan det blev för sent
Stjärtmes: Såg han a i hennes ”riktiga” tillstånd?
blåmesen: Gillade för övrigt beskrivningen av hur hans hjärna svängde långsamt "som om man lutat på en skål med risgrynsgröt" under inverkan av drogen

blåmesen: Han såg A som barn, hon sa att han måste hitta henne
Stjärtmes: Jaa just det. Jag kan inte riktigt greppa allt konstigt så det bara fladdrar förbi
blåmesen: Men innan han åkte hem gick han till sin pappa, och misstänkte honom högt för att nyttja sitt medvetande till att vara NHK-mannen! GALEEET
Stjärtmes: Ja det tyckte jag var läskigt!!!! Inte heller helt otroligt ????
blåmesen: Förstår inte a) hur han förstod att det eventuellt var så eller b) hur han förstod att det var viktig att han bad honom sluta med det? Om han bara trott att NHK-mannen terroriserade honom hade det väl inte varit någon fara, men om han nu lyckades så 'räddar' han ju A också?
Stjärtmes: Jag hoppas att jag aldrig stöter på någon som Nhk-mannen
blåmesen: Ja, det låter verkligen som en mardrömsgestalt

Stjärtmes: Tycker du att M börjar lägga ut svaren lite för lätt?
blåmesen: Blir också lite misstänksam...
Stjärtmes: eller så försöker han förleda oss bara?
blåmesen: Här är också [Ushikawa] ett utmärkt drag, eftersom han liksom återupptäcker saker som man som läsare redan fått veta men i många fall glömt. Jag hade till exempel glömt att Fukaeri var ledarens barn
Stjärtmes: Jag har glömt hur U kom i kontakt med T? i vilket syfte var det?
blåmesen: Var det inte så att han på nåt sätt fick reda på att T hade kontakt med Fukaeri? Jag minns inte heller detaljerna. Glömska klubben
Stjärtmes: U måste i så fall haft någon slags kontakt med sekten innan mordet på ledaren
blåmesen: Det hade han ju. Han gjorde ju t ex undersökningen av A innan de gick med på att låta henne behandla ledaren

blåmesen: Intressant också att U verkar bli allt mer avundsjuk på T ju mer han får reda på om honom
Stjärtmes: HAHA, jag har skrivit ”Tengo knarkar. Pånyttfödelse etc.” men fattar ingenting. Såg han sig själv födas?
blåmesen: Jag vågade inte börja läsa direkt efter förra cirkeln, för jag vågade inte lita på att jag skulle komma ihåg till idag.
blåmesen: Det var väl sjuksystern han rökte med som började svamla om att hon var pånyttfödd, att hon visste hur det kändes att dö osv.

Stjärtmes: ja, att U verkar bli mer avundsjuk på T är intressant! Märkte du förresten hur ingående M valde att beskriva Us ansikte? Han stannade verkligen kvar vid Us utseende
blåmesen: Ja, jag funderade på hur det var viktigt. (Han verkar ju onekligen tämligen ful)
Stjärtmes: Att folk inte vill sätta sig bredvid honom är kanske extremt
blåmesen: Jag förstår inte riktigt hur han lyckas göra undersökningar utan att folk blir misstänksamma om han nu har ett så egenartat utseende

Stjärtmes: Jag undrar vad han ska göra nu! Leta upp T? Det är ju inte så svårt
blåmesen: Ja, han ska väl börja följa efter T... som ju kommer att leda honom till A, ingen tvekan om det med tanke på hur nära varandra de verkar vara precis där vi slutade. Det sista som hände var väl att T tänkte att han måste gå till ett ställe där han kan se månen, känns inte helt osannolikt att han går till lekplatsen som A sitter och spanar på
Stjärtmes: Omg
blåmesen: (Men de kan väl inte träffas än? Det är ju mer än halva boken kvar?)

Stjärtmes: Hur ska U hitta A om A befinner sig i 1Q?
blåmesen: Jag förställer mig något sånthär: T och A finner varandra och flyr tillsammans med sitt ofödda barn ut ur 1Q-världen
Stjärtmes: Lamt
blåmesen: Hah! Nä, lyckliga slut är väl fint?
Stjärtmes: Befinner sig U också i 1Q? Spelar det någon roll i vilken värld de befinner sig i? Det är typ samma ändå?
blåmesen: Jag vet inte! A verkar inte tro det
Stjärtmes: Vi kanske inte ska fördjupa oss i skillnaderna mellan 1Q och 1984
det känns som ett hopplöst fall
blåmesen: Det gör det... Men kanske kanske att vi kommer att få veta det en vacker dag ändå!
Stjärtmes: Ja, ska vi knyta ihop säcken för den här gången?

fler diskuterade kapitel » 1-6, 13-18, 19-24, 25-31

Bookbirds läser: 1Q84, tredje boken (kapitel 1-6)

Det har blivit dags för att knyta ihop bokcirkeln för Haruki Murakamis 1Q84-serie. En introduktion till cirkeln och länk till samtliga berörda inlägg hittar du här.

14 september 2015, kl 18.30.
Reviderad konversation. Hög halt av spoilers!

Stjärtmes: Tycker dock inte att 1Q84 del 3 börjar speciellt väl. Så himla tråkigt.
blåmesen: Tycker du inte?
Stjärmes: Först trodde jag att Ushikawa var Komatsu (Tengos redaktör, blåmesens anm.), och då blev jag exalterad. Men vem är han?
blåmesen: Ushikawa är snubben som försökte ge Tengo pengar, "stipendie", i del 2. Beskrivs som äcklig av de flesta.
Stjärtmes: Nu hänger jag med. Det är väl rimligt att Murakami tar in en till spelare när hans andra huvudkaraktärer har blivit helt PASSIVA.
blåmesen: Helt sant att Ushikawa är den som är mest igång såhär i början. Aomame sitter i sin 'under jorden'-lägenhet och väntar på att Tengo ska dyka upp igen, och Tengo sitter vid sin fars sjukbädd och väntar på nåt som han inte riktigt vet vad det är

Stjärtmes: Är det typiskt att Aomame, som förut var stark och självständig, FALLER för en man hon inte träffat på jättelänge och typ helt ändrar sin plan bara för att få se honom igen? Och tycker att det är okej dessutom. Jag tycker att det är orimligt
blåmesen: Jag vet inte om jag tycker att hon var så stark före, hon kände väl sig ganska ensam och att tillvaron saknade mening? Men visst känns det lite konstigt att hon nu bara sitter där... Är det inte så att Murakamis karaktärer ofta är ganska enstöriga av sig?
Stjärtmes: jo, men skulle A göra något sådant? Är T så betydelsefull?
blåmesen: Han skriver ju att hon trivs bra med sitt eremitliv... Men jag förstår det inte riktigt heller. Jag har nog slutat vänta mig att Ms karaktärer ska bete sig på ett sätt som jag skulle kalla normalt eller trovärdigt

Stjärtmes: Murakami kanske vill göra A mänsklig? (Om vi inte hade bokcirklat hade jag nog slutat läsa för länge sedan.
blåmesen: Jag känner faktiskt inte alls likadant! Jag tyckte det kändes både spännande och hemtamt att få komma tillbaka in i Murakami-världen.
Stjärtmes: Jag hade önskat att Murakami tagit upp spänningen från där han avslutade den i andra delen.)
blåmesen: Hur mänskligt är det att isolera sig helt och bara träna, äta, sova och sitta och spana på en lekplats?
(Stjärtmes: Nu var det lite som att han på något sätt började om på nytt, fast i en annan ände?)
Stjärtmes: jag menar, att hon fick typ känslor, för en annan person som inte var en tjejkompis

Stjärtmes: jag hoppas att det händer något snart
blåmesen: Det tror jag! Om inte annat har vi ju den mystiska NHK-mannen. Tror du det är Ushikawa?
Stjärtmes: Läskigt om det är han! Men inte helt otroligt.
blåmesen: Inte för att jag riktigt kan förstå hur han skulle ha hittat As gömställe
Stjärtmes: det kanske är så han jobbar
blåmesen: Han är ju hur som helst inte någon som skulle hålla sig för god för att gå och skrika utanför folks dörrar
Stjärtmes: åå okej, nu har du trissat upp spänningen! Bra.
blåmesen: Tycker att införandet av U som huvudperson är ett spänningsmoment i sig!

Stjärtmes: En annan grej jag irriterar mig på är Murakamis ever so complimentary beskrivningar av kvinnor.
blåmesen: Något speciellt fall du tänkte på?
Stjärtmesen: Ja, på sidan 53 (fungerar i både inbunden- och pocketupplaga, b:s anm.) där Tengo ser en kvinna han hade kunnat tänka sig ligga med (en av sjuksystrarna som vårdar Ts pappa, b:s anm)? Himla detaljerad bild.
blåmesen: Är inte relevansen i den beskrivningen just att han träffar (minst) en trevlig och snygg sjuksköterska, men liksom inte kan få sig själv att bli intresserad eftersom han bara tänker på A?
Stjärtmes: Men han har väl inte sett A sen de var pyttesmå? T är så himla sexuell.
blåmesen: Han såg ju ...dota? (har så svårt för hans begreppsvärld ibland)-A i luftpuppan i pappans sjukrum
Stjärtmes: Var inte hon pytteliten? Eller var hon vuxen?
blåmesen: Det var barnversionen. Men det verkar väl heller inte vara ett rent sexuellt intresse.
Stjärtmes: jag tycker ändå att det var en omotiverad beskrivning

blåmesen: Jo, det finns i och för sig ett gäng sådana. Det har väl varit både omständliga beskrivningar av As träning och någons matlagning och kanske någon musik också på sistone?
Stjärtmes: Ja, den där sinfoniettan igen ... Hur kom hon att tänka på den?
blåmesen: Var det inte bara något hon brukat träna till tidigare?
Stjärtmes: Det var väl något som T brukade lyssna på också? Jag kopplade Sinfoniettan till honom
blåmesen: Det stämmer att T också lyssnar på den...

blåmesen: Det känns som att det kanske är meningen att man ska läsa de tre böckerna i en följd? Det är lite svårt att hålla koll på allt. Eller är det som vanligt meningen att det ska finnas lösa och/eller otydliga trådar? Jag läste gamla blogginlägg för att fräscha upp minnet och slogs av hur kritiska vi låter bitvis. Kan helt ärligt säga att jag tyckte första sex kapitlen i den här delen var bra läsning!
Stjärtmes: Jag var ju superexalterad när jag började läsa den, men sen var det ju bara en A som ville vänta och T som också väntade på något. Och U kom inte heller någon vart konkret, hans teorier är dock väldigt pricksäkra.
blåmesen: Ja... vi får väl se hur lång tid det tar innan det händer något, typ innan NHK-mannen lyckas stjälpa saker över ända. Jag undrar också vad som kommer att hända när året tar slut. De befinner ju sig i 1Q84. Vad händer på nyårsnatten då? (Vet att boken slutar då, men ändå)
Stjärtmes: Ja. A får ju vara i lägenheten tills dess. SEN DÅ? Tänk om trilogin slutar öppet. Typiskt.

Stjärtmes: Men det här att T skriver på ett eget luftpuppan-manus?
blåmesen: Ja, det är kanske lite konstigt? Ett tag trodde jag ju att hela 1Q-serien kommer att visa sig vara Ts eget verk, men det känns ganska orimligt i det här skedet
Stjärtmes: Mm, just det. Vad bra det hade varit!
blåmesen: Det är ju lite otydligt vad som är verkligt och vad som är... 1Q. Det hade varit häftigt, men samtidigt: Sjukt egotrippad författare T hade varit.
Stjärtmes: Som dessutom porträtterar sig själv som en med dåligt självförtroende.Har alla hans karaktärer dåligt självförtroende?
blåmesen: Eller gör han det? Det är väl mer U som har dåligt självförtroende? T är ju t ex medveten om att han är bra på sitt jobb, eller vänta, det är de kanske allihop.
Stjärtmes: T kanske är mer medelmåttig iofs. T beskriver inte sitt utseende lika mycket som han beskriver sina kvinnor

Stjärtmes: Ja, det är väl bara att bita ihop och hoppas att något händer. Men ingen av dem kan väl dö? De har väl egna kapitel hela vägen? (hehe)
blåmesen: Det är det. Jag är inte modstulen - U kommer att se till att något händer. Man får ju förresten inte göra så men... läser man innehållsförteckningen så är det sista kapitlet "Tengo OCH Aomame:" Är inte det spännande så vet jag inte vad som är det. (Vi kommer att dö samtidigt..? Eller kommer de bara att lämna 1Q84 tillsammans?)
Stjärtmes: oj. ja. Försvinner in i solnedgången - end scene.
blåmesen: Mindre Murakamiskt blir det knappt? (Hoppas jag har fel)
Stjärtmes: (dog de eller gick de bara ut á la astrid lindgren?)
blåmesen: Aha! Den sortens öppet slut?
Stjärtmes: NÅJA. har du något att tillägga? Det känns som att det bara är jag som har luftat mina irritationer
blåmesen: Inte direkt. Jag är som sagt ganska taggad fortfarande!
Stjärtmes: Skönt att någon av oss är det.

fler diskuterade kapitel » 7-12, 13-18, 19-24, 25-31

Bookbirds läser: 1Q84, andra boken (kapitel 18-24)

15 april 2014
Reviderad konversation
Innehåller spoilers

Blåmesen: Det blir bara konstigare och konstigare
Stjärtmes: Jag tror jag tappade bort mig i slutet. Fick aomame ens gå utanför dörren??
Blåmesen: Han skrev ingenting om det. Det verkar som att han bara gick därifrån
Stjärtmes: Hon såg Tengo, som hade letat efter henne, och tvekade att gå ut
Blåmesen: Jaha, nu pratar vi om olika ställen. Hon var väl antagligen tillsagd att inte gå ut, men brydde sig inte när det väl var Tengo det gällde
Stjärtmes: Det här med att hon kände att hon helt plötsligt var "inuti" T?
Blåmesen: Ja, jätteskumt! Men det var ett väldigt väl sammanhängande avsnitt vi läste den här gången. Tydligare kopplingar mellan Tengos och Aomames delar än tidigare tyckte jag
Stjärtmes: Och det här att båda tänkte på Alice i underlandet efter varandra.

Stjärtmes: Jag fattar inte riktigt. Är Tengo också i 1Q84 nu? OCH vem är den Fukaeri vi känner? Maza eller dota?
Blåmesen: Ja, det har jag också funderat på! Det verkar ju som att det är dota
Blåmesen: Tengo är tydligt i IQ84, det kom han ju på själv också
Stjärtmes: Ja, dota, eftersom 1 hon inte kan bli gravid
Blåmesen: Och 2 hon verkar lite allmänt dysfunktionell?
Stjärtmes: Ja, men det trodde jag berodde på att hon var instängd i 10 dagar och inte pratade med någon

Blåmesen: Spännande detta med att Tengo hamnat i en värld som han själv varit med och hittat på, att månen ser ut som han hittat på den och så
Stjärtmes: Jaaaaa vad är detta? Sorcery.  Och att little people har börjat dyka upp ...
Blåmesen: Det var spännande att äntligen få "läsa" Luftpuppan, genom Aomame
Stjärtmes: Det är märkligt att vi inte fick läsa den tidigare. Allt hade varit mycket mer logiskt. Och märkligt att Tengo inte refererade till luftpuppan, när han tänkte på Fukaeri? Typ "hon är så här för att hon har varit med om det här"
Blåmesen: Ja, det tycker jag också är konstigt. Det verkar som att Tengo tolkat Luftpuppan bildligt / som något fiktivt. Gillar inte little people och inte luftpuppemänniskorna heller
Stjärtmes: Varför hade de gjort en tioårig Aomame-kopia tror du? Eller var det en Tengo-kopia?
Blåmesen: Borde inte vara en slump att den dyker upp precis när Aomame skjutit sig
Blåmesen: Menar du att T och A skulle vara samma på något sätt?
Stjärtmes: Nä, jag mindes inte vilken kopia det var i puppan bara
Blåmesen:Det var en tioårig Aomame. Tror du att Aomame verkligen dog? Och varför tror du att hon ville dö när hon upptäckte att hon inte kunde komma ut ur IQ84?

Stjärtmes: Jag tänkte jättemycket på Matrix. Filmen/idén
Blåmesen: Oj. Varför då, eller var såg du kopplingen där menar jag?
Stjärtmes:1Q84 känns inte verklig, så det kanske är en dröm bara. Det blir som att dö i ett tv-spel
Blåmesen: "but it wouldn't be make believe if you believed in me"
Stjärtmes: Ååå jag pallar inte. Så mycket mindfuck
Blåmesen: Fast i Matrix dör de ju på riktigt också. Murakami gillar mindfuck

Stjärtmes: Jag vet inte om Aomame dog på riktigt. Hon kanske gjorde det och så får vi i trean följa tioåriga aomame? Jag tror nästan inte att hon dog på riktigt. Hela storyn faller ju i så fall?
Blåmesen: Det vore ju extremt konstigt
Stjärtmes: Jag har inte vågat se hur trean är uppbyggd
Blåmesen: Han skötte sitt slut snyggt i alla fall, M. Var inte så sugen på att läsa vidare, men nu kan man ju inte låta bli. Jag har inte heller tittat i trean än
Stjärtmes: Haha ja eller hur!! Jag hade tappat sugen för att läsa den här sista delen, men nu. Det var ju minst två kopplingar till Alice i Underlandet!
Blåmesen: Man kanske borde läsa om Alice + Sofies värld innan trean :p

Stjärtmes: Men om Fukaeri är en dota - var tog mazan vägen? Hade inte Fukaeri-dotan också rymt?
Blåmesen: Det var väl Fukaeri-mazan som rymde först?
Stjärtmes: Ja, den Fukaeri vi känner rymde väl också?
Blåmesen: Det verkar ju så. Frågan är också om dotan och mazan har någon sorts gemensamt medvetande. Hur kan annars vår F, om hon nu är dota, veta allt om 'riktiga F's uppväxt?
Stjärtmes: Det kanske kom med, när de skapade henne?
Blåmesen: Möcket möjligt
Stjärtmes: De måste ha fått olika erfarenheter sedan dess, men historian är ju samma
Blåmesen: Det är sant. Vad tror du om Tengos pappas koma?
Stjärtmes: LÄSKIGT. Kan vara ett little people-trick
Blåmesen: Inträffade inte den precis samtidigt som ledaren dog? Tänker också att det kan vara little people
Stjärtmes: Alternativ två är ju att ledarens krafter överfördes till Tengos pappa... Nä. Jag tyckte att det var skumt att de inte ringde Tengo förrän efter tre dagar.
Blåmesen: Kan hålla med om det. Det var också lite spännande att F svarade för "det var ju viktigt"
Stjärtmes: Mmm!!! Hur kunde hon veta vem det var? Om inte Tengo har telefonsvarare
Blåmesen: Nej, grejen var ju just att hon inte kunde veta. Om hon inte har någon form av övermänskliga krafter, vilket ju de flesta verkar ha
Stjärtmes: Hon verkar ju ha det!! Att hon visste vart aomame var
Blåmesen: Men hon sa också att Aomame skulle hitta Tengo och sen gick A och sköt sig
Stjärtmes: Var dotan receiver och mazan perceiver?
Blåmesen: Fukaeri var preceiver och Tengo receiver?
Stjärtmes: Hela Fukaeri-grejen är så märklig, ska det vara tydligt att hon är dota tror du?
Blåmesen: Dota är perceiver och maza receiver enl little people
Stjärtmes: Men var inte Fukaeri mottagaren?
Blåmesen: Så det borde vara så att Fukaeri är dota. Men om det var meningen att man skulle fatta det tror jag att det hade varit tydligare. Eller också är det meningen att man ska tänka efter
Blåmesen: Nix
Stjärtmes: Aha
Blåmesen: Tror jag i alla fall. Nu blir jag osäker
Stjärtmes: Jag tror hon förklarade det för Tengo någonstans, vad de var
Blåmesen: Jo, det har hon gjort. Men jag minns inte var
Stjärtmes: Det kanske inte spelar någon roll... förutom att Tengo har blivit någon av dem
Blåmesen: Jo, vänta här. Mina anteckningar från kapitel 22: "Tengo kommer hem till F. Hans pappa är i koma sen 3 dagar tillbaka (samtidigt som ledaren dog?). F perceiver, T receiver. F säger att A kommer att hitta T." Men hur kan en dota stå upp mot little people? Det är ju de som fabricerat henne på nåt sätt
Stjärtmes: Ja, det är märkligt. Och var är den riktiga Fukaeri?
Blåmesen: Oklart. Ogillar hånskrattar-little people otroligt mycket
Stjärtmes: Det känns inte heller bra att vi inte är så "allvetande" som det känns ibland. Det är först när Aomame läst luftpuppan som vi börjar se little people
Blåmesen: Det är sant! Precis som vi irriterar oss över hur långsamt Tengo inser att han hamnat i 1Q så går det långsamt upp för oss att vi har det

Blåmesen: Vad tyckte du om överanvändningen av fetstil i kapitlet där Aomame är i sin lgh och funderar över vad hon ska göra?
Stjärtmes: Jag blev lite irriterad. "Hur ska jag göra?" haha
Blåmesen: Det hade liksom framgått att hon inte visste det även om han hade använt normal font.  framförallt när han inte använt fetstilt nästan alls i övrigt
Stjärtmes: Det kändes lite som att han bara ville få slutet överstökat, tyckte jag, eller att han inte riktigt hade någon plan för hur han skulle avsluta den
Blåmesen: Ja, fast det är väl lite av grejen när man vet att det ska komma en bok till och han lyckades ju som sagt ändå att få upp någon form av spänd förväntant inför del 3
Stjärtmes: Hur slutade den? Vet Tengo om att han är i något som kallas 1Q84 förresten, eller tror han att det fortfarande är 1984? 
Blåmesen: Nu tänkte jag mer på stämningen i hela den sista biten vi läst (sjukt mycket mer spännande än de tidigare delarna) än på någon särskild fras
Blåmesen: Jag tror inte han har sagt 1Q nån gång
Stjärtmes: Jaa. Det hände sjukt mycket mer saker under de här fem kapitlena än under hela första halvan!! (läs: aomame-kapitlen)
Blåmesen: Verkligen!
Stjärtmes: Och han använde Orwells 1984-ref på ett nytt sätt: det här att gud ser allt
Stjärtmes: Aomame blev ju religiös igen, innan hon sköt sig
Blåmesen: Det la jag i och för sig ingen betydelse i

Stjärtmes: Vad gör vi nu?
Blåmesen: Pausar lite? Jag har trean som pocket hemma i bokhyllan


Slut på andra delen. 


fler diskuterade kapitel » 1-2, 3-7, 8-11, 12-17

Bookbirds läser: 1Q84, andra boken (kapitel 12-17)

26 mars 2014 / Dagen efter Nymphomaniac (för Stj)
Reviderad konversation
Innehåller tusen kilo spoilers

Blåmesen: Fast jag vet inte om jag kan hålla isär kapitlen nog för att diskutera kapitelvis... Trots anteckningar
Stjärtmes: I kapitel 12 sade Fukaeri att Tengo måste åka till hans "katternas stad" för att renas
Blåmesen: Ja! Vad hände där?! Är Tengo den nya 'recievern'? Eller perciever. Vem som nu var vem
Stjärtmes: Men de två var ju ett?
Blåmesen: Fukaeri var reciever och hennes pappa, ledaren, var perceivern? Var det inte så?
Stjärtmes: Jo, och så fick Tengo samma "sjukdom" som hennes pappa och Fukaeri låg med honom(?!!?!?!)
Blåmesen: Jag är inte riktigt nöjd med banan Murakami valde för Tengo. I min värld är Tengo på väg över på den onda sidan
Stjärtmes: Hände det här innan eller efter Aomame dödade mannen?
Blåmesen: Jag tror det hände efteråt...
Stjärtmes: Jaa.. så genom att döda mannen kunde Aomame rädda Tengo = Tengo blir den nya religiösa ledaren??
Blåmesen: Ja, det verkar ju inte bättre
Stjärtmes: = Little People kommer inte göra något för att förstöra Fukaeri + Tengo. Nu förstår jag! Jag har alltid sett F+T som unseparable
Blåmesen: Å andra sidan så kommer Tengo att vara förstörd

Blåmesen: Men hur kommer det sig i så fall att Tengo i början av det avsnitt vi läst är lite obekväm med att Fukaeri är där och inte riktigt vet hur han ska hantera att hon är i hans hus?
Stjärtmes: Kanske för att hon inte är myndig? Heehee... Nej men hon är kanske svår att ha att göra med i överlag
Blåmesen: Det är sant. Här vill jag också notera att när jag läser Fukaeris sätt att prata så uppfattar jag inte att hon delar upp orden på ett konstigt sätt utan snarare tänker jag mig att hon pratar långsamt
Stjärtmes: Jag också! liksom trevande också
Blåmesen: Jag undrar hur det ser ut på originalspråk
Stjärtmes: Jag tror att de har tecken för stavelser som de slår ihop, så typ likadant kanske?
Blåmesen: I alla fall! Nu åkte ju Tengo på att bli ond i och med att han hade sex med Fukaeri. Och samtidigt börjar han leta efter Aomame? Vid sämsta möjliga timing

Stjärtmes: Jag vet inte riktigt om jag förstod ledarens förklaring till 1Q84 vs 1984. Var Tengo och Aomame i samma värld?
Blåmesen: Det lät ju som att de gjorde det, men jag är fortfarande osäker
Stjärtmes: Var de i samma värld innan, om de inte var det innan Aomame drogs till 1Q84 på grund av Tengos känslor för henne? Väldigt förvirrande
Blåmesen: Så det ÄR Tengo som är boven i dramat?
Blåmesen: Vänta nu ringer mamma
Stjärtmes: Ok! Men Tengo & Aomame måste ju ha funnits i samma värld, åtminstone när de gick i samma klass som kids och sedan "försvann" Aomame till 1Q84 (järnvägsväxel-metaforen och allt det där). Enligt ledaren var detta för att Tengo var farlig för Little People och eftersom Aomame var den enda han älskade, hamnade hon i 1Q84 - hon blev oåtkomlig för honom / han fick inte det han ville ha

Blåmesen: Förlåt! Hon kom förbi med Amanda Svenssons nya & en ny krukväxt (jag dödade en av mina gamla)
Stjärtmes: (!!!!!!!!!) Är de fina?
Blåmesen: Krukväxten? Boken? Båda?
Stjärtmes: Båda!
Blåmesen: Boken är rosa men fin, skyhöga förväntningar. Krukväxten är en standard Dr Westerlundh, men luktar gott!
Stjärtmes: "Rosa men fin" haha <3

Blåmesen: Ska vi återgå till boken? Jag får inget grepp om Tengo, vi kanske skulle gå över till Aomame? Som vanligt känns det inte som att det händer så mycket i hennes avsnitt
Stjärtmes: Nej hon väntar ju bara, ytterst tråkigt
Blåmesen: Fast de första kapitlen var ju spännande! När hon till slut dödade ledaren för att rädda (hmm) Tengo, och sen knappt kunde ta sig hem eftersom Little People ställde till med oväder
Stjärtmes: Jag tyckte det var skönt att få någon slags förklaring till 1Q84, äntligen
Blåmesen: Jag tror inte riktigt jag greppade den
Stjärtmes: Jag har fått läsa det flera gånger... vet inte riktigt om det är meningen att man ska fatta helt
Blåmesen: Det är fantastiskt oklart. Det påminner mig också om någon annan bok/film, men jag kan inte komma på vilken just nu

Stjärtmes: Tror du att T och A träffas någon gång?
Blåmesen: Ledaren sa ju att de aldrig kommer att göra det. Och det känns inte så lovande just nu. Aomame sitter passiv i sitt skyddade boende och Tengo har börjat leta, precis när Aomame går underjorden

Blåmesen: Vad tyckte du om när Tengo jämförde människor med hudceller?
Stjärtmes: Det minns jag inte ens! När gjorde han det? Vad sade han?
Blåmesen: i kapitel 16. En reflektion om att man förlorar ett antal hundra tusen hudceller varje dag, de bara försvinner, och att människor kan göra likadant
Stjärtmes: Oj. Det kanske stämmer. Det stämmer ganska bra på mitt liv åtminstone #sanningsdan
Blåmesen: Haha. Men samtidigt är det en lite konstig inställning. Typ: "min flickvän försvann... men det är ju naturligt att människor försvinner"/Tengo
Stjärtmes: Vissa människor är i ens liv under en viss tid bara, sedan tillkommer nya och så vidare
Blåmesen: Det är i och för sig sant
Stjärtmes: Vissa människor som man pratar med regelbundet kanske inte så här "försvinner" som hans flickvän. den förklaringen passar ju bättre in på aomames och hans "relation"
Blåmesen: Fast man går ju inte runt och grubblar över en hudcell man förlorat
Stjärtmes: Haha nä, det är en jättekonstig metafor!!! Man kanske ska börja använda det, när man till exempel ser tillbaka på sitt liv: "mina vänner var som hudceller". Inte särskilt smickrande.
Blåmesen: Inte direkt, nej

Stjärtmes: Okej, ett sista inlägg re: 1Q84!! Jag lyssnade precis färdigt på "It's only a paper moon" som nämndes i kapitel 13

Utdrag från låten:
Yes, it's only a canvas sky
Hanging over a muslin tree
But it wouldn't be make-believe
If you believed in me

Without your love
It's a honky tonk parade
Without your love
It's a melody played in a penny arcade

(!!!)
Blåmesen: Hm
Stjärtmes: Jag vet inte om det är meningen att man ska läsa in något i referenserna
Blåmesen: Jag tror man kan göra det om man vill. Uttrycket honky tonk parade har inte åldrats med värdighet

Blåmesen: Men nästa gång då? Vi läser till slutet?  Fast jag förväntar mig inget slut

Blåmesen: Jag är förresten oerhört avundsjuk på att både Tengo och Aomame har förmåga att stänga allt ute för att ägna sig åt en specifik sak. Typ: Tengo blir förlamad och har sex med en minderårig. Dagen därpå bara: sätter sig och skriver på sin roman, låter inget störa
Stjärtmes: Hahaha jaaa. Och att ingen av dem pratar om det?
Blåmesen: Vilken paper moon lyssnade du på?
Blåmesen: Fast Fukaeri är ju som hon är
Stjärtmes: med ella fitzG
Blåmesen: Jag också! Fast nu testar jag Paul McCartney
Blåmesen: Vad tror du då? Får vi något slut alls?
Stjärtmes: Kanske inte

fler diskuterade kapitel » 1-2, 3-7, 8-11,  18-24 (snart)

Bookbirds läser: 1Q84, andra boken (kapitel 8-11)

12 MARS 2014 / Den soliga onsdagen
OBS Reviderad konversation
OBS Innehåller spoilers



Blåmesen: Jag gjorde väldigt snabba anteckningar, ville inte störa läsandet för mycket nu när jag tyckte det började bli spännande
Stjärtemes: Ja!! Det hände sjukt mycket grejer den här gången
Blåmesen: Verkligen! Men så har vi också passerat halva boken nu

Blåmesen: Ska vi ta oss kapitelvis igen?

Stjärtmes: I kapitel 8, som handlar om Tengo, åker T och hälsar på hans pappa. På tåget läser T en berättelse om katternas stad, i vilken huvudpersonen i historien inser att det är en plats där han ska "gå förlorad på", för att han på något vis har blivit osynlig.
Blåmesen: Jag tyckte att novellen om katternas stad var fruktansvärt obehaglig
Stjärtmes: Jag också. Den kändes lite som Spirited Away, tyckte jag!
Blåmesen: Ja, något ditåt!

Blåmesen: Och så kom han fram till sin pappa och insåg först, i receptionen, att han inte var någon vidare son (inte hälsat på på länge, sjaskig), och sen: att hans pappa inte var hans biologiska pappa
Stjärtmes: Hans mamma hade lämnat dem när han var liten och så hade hans "pappa" tagit hand om honom som om han var hans biologiska.

Stjärtmes: Var hans pappa dement också? Han hade någon sjukdom i alla fall, som gjorde att han glömde saker och sade underliga saker.
Blåmesen: Japp. Så det är hela tiden lite oklart hur "med" han är.

Blåmesen: Inte så intressant för handlingen, men diskutabelt: s 145: "/.../ Varför kan jag inte älska mig själv? Jo, därför att jag inte kan älska någon annan. Genom att älska en annan människa och bli älskad tillbaka finner man ett sätt att älska sig själv på. /.../"
Stjärtmes: Vad tycker du om det?
Blåmesen: Det känns som ett diametralt motsatt påstående, jämfört med vad man oftast får höra
Stjärtmes: Ja, det är sant. Man ska ofta börja med sig själv.
Blåmesen: Det skulle kunna vara något kulturellt betingat i och för sig, ungefär som det här med realismen som vi tog upp vid förra tillfället
Stjärtmes: Det är märkligt (och intressant!), med kulturella skillnader. Det är så tydligt i väst att det just är individen som är viktig, åtminstone just nu. Jag vet inte hur det är i Japan, men kanske att kollektivet är viktigare
Blåmesen: Det är möjligt. Eller också är de också ett uttryck för tomhet; tomhet i pappans huvud och i Tengos hjärta
Stjärtmes: Du menar att han behöver någon att fylla ut sitt hjärta med och att han sedan ska kunna känna sig hel eller tycka om sig själv?
Blåmesen: Nåt ditåt

Blåmesen: Kapitel 9 då! Aomame kommer in till ledaren som lägger alla kort på bordet à la film där skurken prompt ska berätta hela sin plan (varpå hjälten får tid att stoppa den)
Stjärtmes: Världens öde ligger i Aomames händer och hon tvekar

Blåmesen: Jag blev frustrerad när hon tvekade. Hon var villig att ge upp vad lite hon hade att hålla fast vid i sitt liv för att utföra uppdraget och när tillfället väl infinner sig tvekar hon

Stjärtmes: Vi kanske inte ska blanda in religion i det hela, men vem var det som kom på att småtjejer skulle ligga med honom? Har det funnits andra ledare, med samma åkomma som hans tidigare??
Blåmesen: Det kan man verkligen fråga sig! Vaddå "det är deras jobb"???
Stjärtmes: Hur länge har den här tron funnits egentligen? osv.
Blåmesen: Mm. Vi kan ju alltid hoppas att vi får lite fler svar framåt. Pratade de inte om vem som namngivit Little people?

Stjärtmes: Aomames historia har varit ganska utdragen tycker jag. Det är inte mycket som händer i dem, utan man får den bitvis
Blåmesen: Håller med. Tengos kapitel sträcker sig över typ en dag, Aomames över max en halv och i det här fallet: typ en timme? Sedan har jag i och för sig inte antecknat så mycket om kapitel 10 heller. Bara att Fukaeri och Ushikawa dyker upp igen!
Stjärtmes: Just det! Fukaeri var också kryptisk
Blåmesen: Som hon brukar vara

Blåmesen: Jag minns inte riktigt vad Ushikawa sa. Men han blev visst inte så glad över att Tengo inte ville ta emot stipendiet.
Stjärtmes: Han förstod inte varför T inte ville ta emot pengarna. Enligt Ushikawa hade de andra (jag antar att han menar den där förläggaren som jag har glömt namnet på) utnyttjat T och trots det ville T skydda dem.
Blåmesen: Fukaeri antydde väl något liknande, eller i alla fall att de liksom inte hade något att förlora nu utan måste vara tillsammans

Stjärtmes: Sedan hade T frågat om Yasuda, kvinnan som T låg med och som hade försvunnit
Blåmesen: Just det, det gjorde han. Och Ushikawa förnekade allting
Stjärtmes: Ushikawa nämnde Ts mamma. Nu citerar jag Ushikawa: "Det jag vill säga är att det finns tillfällen här i världen då det är bäst att inte veta något. Till exempel vad beträffar er mor också. Det skadar er att få reda på sanningen. Om ni får veta sanningen, måste ni dessutom ta på er det ansvar det medför."
Blåmesen: Det ska bli väldigt spännande att se hur vad som hände Tengos mamma har med historien i övrigt att göra
Stjärtmes: Ja! Jag hoppas att det inte bara är en lös tråd som inte leder någon vart, utan att det faktiskt är något viktigt, det som hände Ts mor.

Blåmesen: Och så kapitel 11 då. Aomame fixar inte att döda ledaren, trots att han vet att det är det hon kommit för att göra och ber henne göra det. Med ursäkten att hon vill att han ska lida?
Stjärtmes: Hon kanske vill att han ska dö på ett mer plågsamt vis. Hennes metod verkar nästan vara något som man ser fram emot
Blåmesen: Och samtidigt: så länge han lever kommer han antagligen ligga med småflickor?

Blåmesen: Jag blev också fundersam i det här kapitlet på om inte Tengo och Aomame lever i samma värld trots allt
Stjärtmes: Hur då?
Blåmesen: Det har jag förstås inte skrivit något om... Jag ska titta efter. ... Ja just det, det var för att Tengo omnämndes igen. Men det är i och för sig inte något bevis för något alls. s 199: "Om du tar mitt liv här, ska jag i gengäld se till att rädda Tengo Kawanas liv. Så pass mycket makt har jag fortfarande"

Blåmesen: Även: "Det finns ingenting i den här världen som inte tar ett steg utanför hjärtat."
Stjärtmes: Det fick mig att tänka på NSA igen. "Jag vet allt om dig."

Stjärtmes: Och JUST DET. Ledaren hade ju magiska krafter
Blåmesen: Ja. Ledaren verkar ha både psykiska och fysiska 'superkrafter' av något slag

Stjärtmes: Och fortsättningen, när han säger att Tengo Kawana råkat "bli en existens som har en inte så liten betydelse för oss"
Blåmesen: Ja. Om det är Tengo som skriver så syltar han in sig själv rejält...

Stjärtmes: Nej men minns du inte att hon trädde in i en "ny värld" i första boken, förresten?!?!
Blåmesen: Det gör jag inte. Jag vet att hon hittade på 1Q84 men vet inte riktigt varför. Minns du mer/kan du upplysa mig?
Stjärtmes: Jag tror att hon gjorde en massa research och det var mycket som inte hade hänt som hade hänt innan? Hon gick under en bro eller in i ett rum vid en motorväg, minns jag. Det måste ha varit i början.
Blåmesen: Ja, det här med att hon promenerade runt vid en motorväg minns jag, men inte så mycket vad hon tänkte på (mer än sitt eget utseende)
Stjärtmes: Ja, jag minns inte heller mer än så. Det står inget om det på bloggen heller ... Heeh

Blåmesen:Och nästa kapitel heter Sådana som inte kan räknas på fingrarna. Låt mig gissa att det är Fukaeri som åsyftas. Det ska bli spännande att se vad som händer! Antar att vi delar återstoden i 2 bitar?


Fler diskuterade kapitel » 1-2, 3-7, 12-17, 18-24

Bookbirds läser: IQ84, andra boken (kap 3-7)

24 februari 2014; tisdagskväll med vårkänsla

Reviderad konversation, kan innehålla spoilers.

blåmesen: läste precis klart sista sidan. Framförhållning javisst
Stjärtmes: jag har anteckningar!

Förberedelsearbetet var som vanligt av yppersta kvalitet. Vi fortsatte raskt med att försöka sammanfatta vad som hänt i avsnittet.

Stjärtmes: vad hände under kap 4?

Stjärtmes: Så, Aomame fick i uppdrag att träffa sektledaren

blåmesen: Och hon fick tag i en pistol, för att kunna ta sitt liv om det skulle gå snett. Ayumi hittades mördad

Stjärtmes: = aomame kände att hon inte skulle sakna något från sitt nuvarande liv

Stjärtmes: När Ayumi hittades mördad blev Aomame väldigt skakad, vad jag förstod det som?!

blåmesen: Hon grät ju för första gången sedan... hennes andra kompis? (minnet sviker mig lite här) tog sitt liv

blåmesen: och så träffade hon sektledarens livvakter och bedömde dem vara amatörer, och där slutade vi. Bra cliffhanger den här gången också

Stjärtmes: ja! Vad hände med Tengo?

blåmesen: Vi fick tydligare indikationer på att det är han som hittar på hela den parallella berättelsen. Hans flickväns man ringde och sa att hon inte skulle komma över mer. Och Ushikawa ringde. Och så fick vi en otroligt utförlig berättelse om när han lagade mat.

Stjärtmes: Jaa nu minns jag. "Han beskrev en värld där två månar svävade bredvid varandra" 
Stjärtmes: Vilket hade hänt hos Aomame

Stjärtmes: Men hon vågade inte fråga tantens livvakt om det, så hon kan ju ha hallucinerat?

blåmesen: Jag tycker det känns lite skumt att han skriver en roman där hon tänker på honom hela tiden

blåmesen: Från kap 4 om Aomame: "Det här är verklighetens värld, full av sprickor, inkonsekvenser och antiklimax"

Stjärtmes: Men det är kanske något önsketänkande från hans sida...

blåmesen: Ja, eller bara en önskan om att få det att kännas mer autentiskt. Det som stör mig med romaner i vilka de skriver romaner är att jag tycker det blir svårare att sjunka ner i boken helt, att inte ta avstånd i och med att man kommer att tänka på att det man läser också bara är något som någon suttit och skrivit
blåmesen: (Jag borde definitivt läsa om Sofies värld)

Stjärtmes: Vad kände du för Murakamis Lolita-referens angående Tengo och "I hans minne var Aomame en mager liten flicka som ännu inte hade fått bröst" ?

blåmesen: Nu har jag ju inte läst Lolita. Men jag reagerade spontant på att Murakamis diskussioner/funderingar om sex aldrig är erotiska utan snarare lite aparta

Stjärtmes: Jag tänker att han kanske försöker avsexualisera sex och det kvinnliga utseendefixerandet i överlag. Beskrivningarna är som du skriver, just aldrig erotiska, utan som en del av handlingen. Som med matlagandet. Och musiklyssnandet egentligen

blåmesen: Precis. Vill man tänka sig det som ett inlägg i debatten om samtidens syn på sex så kan man väl säga att han avdramatiserar, kanske. Försöker framställa det som något naturligt och som något som är lika mycket en del av vardagen som mat och musik, precis som du säger

/.../

blåmesen: Något jag däremot tycker är spännande är hur mycket man kan utläsa om Tengo genom att läsa om Aomame / hur hans berättelse speglar hans liv

Stjärtmes: Oj, det har jag inte tänkt på!

blåmesen: I kapitel 6 ringer Ushikawa och antyder att han representerar någon med "långa armar", och i kapitel 7 tänker Aomame precis samma sak om sekten

Stjärtmes: Ja, just det! Det reagerade jag också på.

blåmesen: Och kapitlet där Tengo går runt och tänker på Aomame följs av ett där hon tänker på honom

/.../

blåmesen: Murakami brukar vara lite... urballat, på ett sätt som hans eget liv förhoppningsvis inte är

Stjärtmes: M, som läser en kurs i japansk litteraturs gränser mellan fantasi och verklighet, har berättat att det finns en annan tradition i japan i jämförelse med kanske västvärlden. så länge som författaren har upplevt någonting, är det realism, hur denne än väljer att porträttera det.

blåmesen: Det låter coolt.

Stjärtmes: Jag tyckte att det tog väldigt lång tid för Aomames del att komma till skott! Nästan samtliga kapitel om A handlade om väntandet?

blåmesen: Ja, det var mycket väntan. Men så är väntan också något som är ganska spännande

blåmesen: I all sin plötsligt händer det inte igen-het

Stjärtmes: Att hon inte kunde kasta sin fikusplanta.

blåmesen: Vad handlade det om egentligen? Respekt för liv? (Hypokrit?)

Stjärtmes: Jag tror att Ayumis död fick henne att inse att hon dels inte var odödlig och dels var ensam

Stjärtmes: hon kanske inte ville "förlora" ännu en sak

blåmesen: Det är möjligt

/.../

Stjärtmes: Ytterligare tecken på att Aomame är i en parallellverklighet: Aomame ifrågasätter sin verklighet och det är mer prat om att vara i flera verkligheter, medan Tengos delar mer handlar om berättandet och skrivandet av berättelsen.

blåmesen: Du menar att man diskuterar vad som är verkligt mer ju mer fiktivt det blir?

Stjärtmes: ja, typ!

blåmesen: Eller också håller Murakami på att lura oss igen...

/.../

Stjärtmes: Kul att Orwells 1984 inte nämns förrän 115:e sidan i andra boken?? Finns det några tidigare indikationer på att det ska finnas en koppling mellan den och 1Q84, förutom titeln?

blåmesen: Jag håller med om att kopplingen till 1984 inte är helt tydlig

/.../

Stjärtmes: Jag har börjat uppskatta det ibland väldigt långsamma i berättelsen, att M har vågat beskriva vissa passager väldigt långsamt, som matlagandet, därför att det går långsamt även i det verkliga livet, eller att det borde göra det

Stjärtmes: Haha: tänk om Aomame är Tengo i en annan värld bara? Fast det går ju inte, om de har träffat varandra.

blåmesen: Jag gillar det också! Även om det blev bjärt kontrast mot mig själv som just när jag läste den passagen höll på att laga mat och sms:a och skicka mejl. Har ingen respekt för läsandet längre tydligen

blåmesen: Min uppfattning är att Aomame finns i Tengos värld men där har han inte träffat henne sedan de var små, och därför hittar han på en berättelse om hur hon har det nu

Stjärtmes: jaa ååh som en liten pojkes fantasier

Stjärtmes: Det gör dock hela berättelsen ganska tråkig..

Stjärtmes: Om Aomame skulle vara påhittad

blåmesen: fast gör den verkligen det?

blåmesen: Blir berättelsen om Tengo tråkig bara för att den är påhittad?

Stjärtmes: Nej kanske inte, haha! men jag hade hoppats på att de berättelserna skulle vävas ihop på ett annat sätt!
blåmesen: Det kan de fortfarande göra, #Sofies värld

blåmesen: Nu behöver jag förresten gå jättesnart

Stjärtmes: En sista grej då!

Stjärtmes: T som smittbärare???

blåmesen: smittbärare???

Stjärtmes: Menas det som smittbärare av dåliga tankar?

Stjärtmes: han som ringer T från sällskapet

Stjärtmes: säger att t (och fukaeri??) är smittbärare

blåmesen: där läste jag nog lite snabbt, får jag erkänna

blåmesen: men det är ju än så länge väldigt oklart vad sällskapet egentligen är ute efter

blåmesen: mer än att de inte gillar T och F

Stjärtmes: just det! han säger att T och F är smittbärare och att sällskapet har vaccin mot viruset ehh..

Varpå samtalet avslutades för denna gång.

fler diskuterade kapitel » 1-2, 8-11, 12-17, 18-24