Det är spännande med recensioner.
Många bokbloggare skriver om mina böcker. Både unga och äldre. För det mesta är de flesta ganska positiva till mina böcker. Då och då kan det komma någon negativ skribent, men över lag är det mycket positiva ord.
Det jag har upptäckt är att många olika åldersgrupper gillar böckerna. Men det som jag själv, som författare, upplever som lite märkligt är när det nästan alltid är de yngre läsarna, de som är i tonåren, som skriver att de nog är lite för gamla för boken. Sådant hör jag nästan aldrig från de äldre läsarna. Hur kan det komma sig? Det borde ju vara tvärt om!
Ibland tänker jag att böckerna kanske passar bättre för äldre. Även om det inte var min tanke från början. Från början riktade jag mig till yngre läsare.
Men de yngre är ju inte negativa. De bara tycker att de är lite för gamla. Annars är böckerna bra, skriver de.
Det här får mig att funder på om läsaren kan bli för gammal. Finns det någon gräns där vi går över och sedan kan vissa böcker inte läsas? Jag själv läser med glädje böcker som vänder sig till olika åldersgrupper. Ibland läser jag bilderböcker för mindre barn och upptäcker saker som för mig som gammal är nästan som ett äventyr. Kanske ser jag boken på ett annat sätt än om jag var fem år? Jag ser andra saker än vad det lilla barnet ser, men båda har vi en upplevelse.
Så tror jag att man måste läsa alla böcker. Jag öppnar boken och börjar läsa. Jag förväntar mig att varje gång få en stor upplevelse.
Här nedan finns länkar till två yngre bloggare som den senaste månaden läst Solbarnet och Månguden.
Bokugglan skriver i sitt inlägg om Månguden.
Elinasbokliv skriver om Solbarnet.
Blir så glad över alla dessa bokläsande bloggare. Det är nästan som en liten folkrörelse. En folkrörelse som bär fram läsandet.
Tack Elina och Tova och alla andra bokbloggare för att ni finns!
Monika
Julkalender
1 timme sedan