Poetry Slam - Radio Halland och Hallandsfinal

"Lilla svarta du" - hyllning till koltrasten (foto: Maria Torbjörnsson)

På måndag 28/4 är det Hallandsfinal i Poetry Slam på Fox & Anchor i Halmstad.

Jag är en av finalisterna, så nu gäller det att ”ringa in” vilka dikter jag skall ha med mig till finalen.

De fyra vinnarna kommer att representera Halland under SM i Umeå.

Idag var vi tre finalister, som gästade Radio Hallands studio, i den tidiga morgonen.

Vi pratade om hur det är att tävla i poesi och läste också varsin dikt.

Jag valde att läsa min dikt ”Lilla svarta du”, min hyllning till koltrasten, som också är en sång.

Får väl ta och lägga mig lite i ”hårdträning” över helgen!

Marinaleda - en by med modet att ta bort arbetslösheten

En by utan arbetslöshet? Är det möjligt?

Jag har nyligen läst ”The Village against the world” av Dan Hancox. En bok om en by som går sin egen väg, en by som går mot världen.

Dan Hancox beskriver i boken den lilla landsortsbyn Marinaleda, som ligger i Andalusien, inte så långt från Sevilla. Ett område med gigantisk arbetslöshet, ibland upp mot 50 %. Men inte i Marinaleda, en liten by med ca 2800 innevånare, där finns nästan ingen arbetslöshet. 

Hur är detta möjligt?

Efter Francos död och sedan 1979 styrs staden av det lokala partiet CUT och den karismatiske borgmästaren Sánchez Gordillo. Partiet har, sedan 70-talet, mer än 70 % av rösterna i valen. Gordillo säger: ”att alla har rätt till arbete, bostad, sjukvård och kultur, det är mänskliga rättigheter, inte för en minoritet utan för alla.”
I byn finns ett stort jordbrukskooperativ, som är inriktat på en jordbruksnäring som kräver stora arbetsinsatser. Alla arbetar 6,5 timmar per dag och har en lön på 47 Euro per dag. Bostäder byggs gemensamt av innevånarna och materialet tillhandahålls av samhället och betalas sedan med 15 Euro i månaden. Byn innehåller också många sport och kultur-anläggningar som kan användas fritt och utan kostnad. Allt drivs i en slags direkt demokrati där alla får vara med och bestämma om både arbete och samhälle. Genom detta uppstår en stor delaktighet, människorna känner ett ansvar för både närmiljö och möjligheterna att utveckla byn. Vilket också har fått till följd att det inte längre behövs några poliser.

En utopi?

Ja, det kan verka så, men det är också en utopi som blivit verklighet.
Går Marinaleda sätt att lösa arbetslösheten att applicera på andra byar och städer?
Förmodligen inte, men tankarna och viljan att göra en förändring går att använda. Varje stad, varje bygd måste hitta sitt eget sätt. Alla samhällen bygger inte på jordbruk, men i varje bygd finns en drivkraft i människors engagemang. Att tänka mer solidariskt, att dela mer lika, både på rikedomar och på arbete. Både för vår gemensamma miljö och för allas bästa.

Jag tror det är bara viljan som saknas. Att alla goda krafter strävar åt ett mål: att alla skall ha arbete.

Men vill vi det? Vill vi verkligen att alla skall ha arbete?
Borde vi inte egentligen tagit bort arbetslösheten för länge sedan?
Att få ett arbete borde inte vara ett lotteri. Om du vinner tillhör du den lyckliga skaran, om du förlorar har du dragit en nitlott och blivit arbetslös.

Läs om Marinaleda, jag tror de har något att lära oss.

Monika

 

Äta kirskål - recept

Paj med kirskål och bacon

Våren är här och trädgården är full av kirskål. Inte särskilt trevligt för hobbyodlaren.

Men, kirskål går väldigt bra att äta, så använd fantasin, det finns nästan inga begränsningar.

Kirskål är rik på C-vitamin och protein och ett bra tillskott efter vintern. Krossade blad kan användas på utvärtes sår och för att lindra insektsbett. Dekokter kan drickas och lindrar vid blåskartarr och tarmbesvär, som ett sätt att förbättra matsmältningen.

Historiskt

Förmodligen infördes kirskålen som grönsak, i nordiska länder, redan några hundra år före vår tideräknings början, alltså under tidig järnålder. Den började odlas under medeltiden, där av att vi har trott att det var munkar som införde växten, och användes sedan som medicinalväxt fram till 1700-talet.  

Hur gör du?

Lägg dig bekvämt på knä, med en dyna under knäna. Nyp av de späda kirskålsbladen eller klipp försiktigt med en liten sax. På ca 10-15 minuter har du plockat en skål full med fina gröna skott. Var försiktig med att inte dra upp annat ogräs, och förvissa dig om att det du plockar verkligen är kirskål, andra växter kanske inte är ätbara, eller till och med giftiga.



Skölj kirskålen minst tre gånger

Skölj sedan skörden i minst tre sköljvatten och lägg upp bladen på ett hushållspapper mellan varje sköljning, rensa bort eventuella grässtrån eller annat som gömmer sig bland bladen. 

Lägg bladen i en plastpåse som du kan förvara i 5-6 dagar i kylen, eller lägg plastpåsen i frysen. Bra att ha till vintern.

Användningsområde:

Klipp av stjälkarna och klipp sönder bladen i mindre bitar.
Använd som ingrediens i olika sallader, soppa, stuvning, pesto, pajer, klippt på en macka o.s.v. Det är bara fantasin som begränsar.

Paj

Gör en vanlig pajdeg.
Fyllning:
Klippt kirskål, stekt bacon eller skinka, riven ost och vanlig äggstanning med ägg och grädde.

Svensk pesto:

Hasselnötter, solrosfrö, rapsolja, kirskål, salt, peppar, muskot och eventuellt lite senap.
Mixa tillsammans i en matberedare. Serveras med pasta. 

Köttfärs och gröt:

Finhacka och blanda bladen i köttfärs och gröt.

Läkeväxt:

Dryck som lindrar matsmältnings- och urinbesvär:
Torka bladen. Använd 3 tsk krossad ört och lägg i två koppar kokande vatten. Låt dra i 10 minuter. Sila och använd under dagens lopp.

Huskur mot gikt:
Lägg varma omslag med kirskålens blad på de värkande fötterna. Slå bladen runt en tå och lägg därefter fetvadd omkring samt gasbinda.

God aptit och lycka till i kirskålsbekämpningen!

 

Monika

Tove Jansson - arbeta och älska av Tuula Karjalainen

Tove Jansson och hennes underbara berättelser om mumintrollen är solklara favoriter för mig. Nästan varje sommar sitter jag i skymningen och läser mig igenom alla sagorna. En trevlig sysselsättning som jag skrivit om förut.

I år är det hundra år sedan hon föddes och i samband med detta har det utkommit en ny biografi som heter Tove Jansson – arbeta och älska av Tuula Karjalainen. Det var därför med stor spänning jag äntligen hämtade hem ett reserverat ex från stadsbiblioteket.

Toves liv var präglat av lusten till arbete, men också att älska, men det var arbetet som hon satte främst. Det egna skapandet i både ord och bild genomsyrade hela hennes liv. Redan som sextonåring började hon i konstskola. Föräldrarna var båda konstnärer och såg givetvis Toves talang och hos dem fanns också en önskan att hon skulle bli konstnär.

Tove vantrivdes i den vanliga skolan (till och med så dåligt att hennes mamma ”Ham” såg till att Tove blev befriad från mattelektionerna, något som för övrigt skulle varit helt omöjligt i dagens skola), så det måste ha varit en slags befrielse att få bara ägna sig åt konsten.

Redan 1939 påbörjade hon den första berättelsen om mumintrollen, kanske som ett sätt att fly från finska vinterkriget som nyligen startat. Krigsåren var en svår upplevelse och det var först efter kriget som hon skrev klart första boken och då också med de egna fantastiska illustrationerna. Under femtiotalet arbetade hon också med mumintrollen som seriestrippar. Hon hade kontrakt med den brittiska tidningen The Evening News och under sju år var hon tvungen att leverera många strippar per vecka.  Till en början var hon också mycket glad och nöjd med detta arbete, men efterhand kom tvånget att ständigt leverera att bli en mardröm. Men genom den stora spridningen av serien fick också historierna om mumintrollen tjugo miljoner läsare över hela världen.

Under hela sitt liv såg Tove Jansson mumintrollen som en bisyssla, för det var som konstnär hon helst ville arbeta. Ändå är det hennes skrivande som vi mest kommer ihåg.

Det har varit mycket trevligt att under en tid leva med denna biografi. På 90-talet gjorde jag en dramatisering av hennes historia ”Granen”, och fick då Toves personliga tillstånd att också göra en teateruppsättning. När jag läser denna biografi känner jag mig väldigt besläktad med henne, känner igen mig själv i den ständiga ivern att skapa, att ständigt vara på väg mot något nytt, men också i hennes förmåga att använda sin fantasi, och tyvärr det här med att aldrig vara riktigt nöjd.

Toves historier kommer att leva för alltid. Vi är många som älskar hennes fantastiska förmåga att berätta och illustrera.  

Monika

Mästaren och Margarita av Michail Bulgakov

Nu har jag läst klassikern Mästaren och Margarita av Michail Bulgakov, en roman som jag tänkt läsa många gånger, men nu har det äntligen blivit av.

Romanen skrevs redan på 1930-talet, men utgavs på 1960-talet, först 26 år efter författarens död.

Den handlar om märkliga saker i 1930-talets Moskva. En främling dyker upp och i hans sällskap finns en naken kvinna, en man i jockeymössa och en cigarrökande jättelik katt. Det är djävulen som kommit till Moskva och det utbryter en mängd panikartade och märkliga händelser. Främlingen börjar berätta om ett möte mellan romaren Pontius Pilatus och en ung upprorsman som gripits i Jerusalem.

Det här är en roman som känns väldigt modern, trots att den har mer än 70 år på nacken. När jag läser känns det som att den var skriven i dag, visserligen är den också tidstypisk i sitt beskrivande av miljö i Moskva och människorna, men de övernaturliga händelserna hade passat mycket bra i en nutida berättelse.

Det här är en roman som alla litteraturälskare bör läsa. I alla fall testa att läsa. En annorlunda och märklig historia.

Monika

Lydias hemlighet av Finn Zetterholm

För några år sedan gav jag bort en bok, som heter Lydias hemlighet, i julklapp. Så efter några år stod boken med den titeln plötsligt framför mig på en hylla i biblioteket och då tog jag med mig den hem.

Författaren Finn Zetterholm är välkänd som sångare, men kanske inte lika känd som författare.

Boken handlar om Lydia, en ovanlig flicka med intresse för konst. En dag möter hon en stor svart fågel som tar hennes favoritpenna. Sedan får hon ett mystiskt meddelande och när hon besöker ett konstmuseum tillsammans med sin morfar, det är då det börjar hända riktigt konstiga saker.

Lydia reser på en äventyrlig resa genom historiska tider och träffar kända konstnärer.

Den här boken är ett mycket bra sätt att lära sig om konst och konstnärer. En spännande bok, som också ger en bra historisk kunskap.

Kan rekommenderas både till ung och gammal.

Monika