En hund begraven

Av Reidar Jönsson

Det här är uppföjaren till en av mina favoritböcker - "Mit liv som hund". Jag såg med förväntan fram emot att få läsa denna uppföljare och jag blev inte besviken. Riktigt lika bra som den första är den inte men väldigt nära. Vi får möta en vuxen Ingemar och lyssna til hans berättelser om sin ungdom och åren till sjöss. Man kastas också rakt in i hans komplicerade relation till Louise.
Det är en berätelse om hur människor blir formade av sin bakgrund. En berätelse om en man som med mottot "det kunde varit värre" och med humorns hjälp försöker ta sig fram igenom livet. Detta funkar något så när för honom själv men inte för människor i hans omgivning.
"Det dunkade i kroppen som från en avlägsen smärta. Den kommer när Louise inte vill förstå att jag måste söka mig fram på mitt sätt. Jag behöver masker och förklädnader, coh jag behöver skrattet. Annars försvinner jag i ett hav av tårar. Förstod hon inte att jag berättade om mitt vansinniga liv som en gåva. Förstod hon inte att under allt bråte fanns en bild av mig. Är det mitt fel att en enda dag i mitt liv låter som en rövarhistoria? Varför passar inte mina erfarenheter in någonstans?"
Det är en underbar bok, fylld av humor, ensamhet, kärlek coh längtan, samt en massa härliga historier. Det går utmärkt att läsa boken utan att ha läst "MItt liv som hund" men jag skulle rekoommendera att läsa dom i rätt ordning. Man lär känna Ingemar bättre då. Han är värd att lära känna!

(Ingen av böckerna finns som ljudbok.)

Vegetariska fyllda paprikor

Nu är det så att jag, inspirerad av andr aohc mig själv, bestämt mig för att uppdatera den hrä bloggen till att bli även en matblogg. Matinspiration kan man aldrig få för mycket av. Eller hur?

Så jag sätter igång direkt med att ge er ett riktigt lyckat recept på fyllda paprikor.



Jag hittade receptet i
Allt om matsDatakokboken, men har modifierat det lite.

För två personer behövs (ungefär eller efter behag)
Fyra paprikor (i valfri färg)
2 dl couscous (fast jag tror det räcker med 1 för det blev lite mycket)
100 g fetaost
10 svarta oliver
1/5 rödlök (salladslök enligt grundreceptet men det fanns inte i affären.)
5 dadlar (aprikoser enligt grundreceptet men man tager vad man haver.)
En knippe mynta
Ett par klyftor vitlök
Lite solrosfrön

Så här gör man ungefär:
1. Sätt ugnen på 225 grader, dela och kärna ur paprikorna och grilla på en plåt i 25-30 minuter.
". Tillred couscousen efter instruktonerna på paketet.
3. Smula fetaosten, hacka oliver och lök, skär gurkan i tärningar och dadlarna i bitar.
4. Rör ihop couscous, feta, oliver, lök, gurka, dadlar och solrosfrön. Pressa i vitlök. Låt stå i kylen en stund och götta te sä tills paprikorna är klara.
5. Låt paprikorna svalna. Hacka mynta och blanda i röran. Fyll paprikorna med röran.
6. Servera, gärna med avokado som jag gjorde här.
Mums!

Till efterrätt gjorde vi en fruktdrink av melon, ananas, lime och mynta.

Julklappsböcker

Jag fick aldrig Mästaren och Margarita av pappa i julklapp eftersom han inte fick tag på den. Det var lite synd för jag ville hemskt gärna ha den. Jag får köpa den själv helt enkelt. På lillasysters inrådan köpte han "Oskuld och erfaranhet" av Tracy Chevalier. Lillasyster är mycket förtjust i den här förfatarnen så det blir spännande att läsa.

Själv köpte jag tre julklappsböcker.
Pappa fick "Stäppens krigare" av Con Igulden. Det här är en författare som jag bara älskar. Han skriver historiska romaner, fyllda av äventyr, spänning, krig och kärlek.
Jonatan fick Pratchetts "Goda omen". Jag har läst tre av Pratchetts böcker och den här tycker jag är absolut bäst. Lyckliga Jonatan som har den att se fram emot.
Så köpte jag också "Anders Sparrmans resa" av Per Västberg. Jag vet inget om den här boken eller författaren. Jag vet inte ens om det är en roman. Men eftersom min älskling är en äventyrlig person och intresserar sig för andra äventyrliga personer tänkte jag at den nog skulle passa. Jag googlade på upptäcktsresande och så hittade jag den här. Hoppas den är bra!

Av Jonatan fick jag en ipod - en fjärde generationens Nano. Det är med talsyntes så nu kan jag lyssna på både
daisy
och mp3-böcker på ett betydligt smidigare och trevligare sätt än förut.
Bara vi får igång talsyntesen någon gång. Den vill nämligen inte funka.

Bert och boysen

Av Anders Jacobsson och Sören Olsson

Jag älskar Bert! Och jag älskar Anders och Sören! Så mycket mer behövs nog inte sägas.
Det här var precis vad jag behövde i läsväg. Roligt och lättsamt och barnsligt.

Award

För ett bra tag sen fick jag en award från
Ulliga gulliga saker
Tack Veronica!

Eftersom det här bloggsystemet inte är så synskadevänligt har jag inte kunnat ge den vidare förns jag kunde få lite hjälp. Det har jag fått nu.
Tack älskling!

Jag följer inte så jättemånga bloggar så jag tänker bara ge den vidare till en person.
Det blir till
min lillasyster
och hennes underbara tv-spelsblogg!
Varsågod!

Ge den gärna vidare till någon.
Pussar till dig min syster!

Att tro på Mr Pip

Av Lloyd Jones

Ännu en bok fylld med ganska mycket hemskheter. Vi får uppleva världen från en svart söderhavsflickas perspektiv. Och hon får i sin tur uppleva världen genom en vit engelsk pojkes perspektiv genom högläsning av Dickens Lysande utsikter. Genom denna bok får barnen på den, av inbördeskriget, drabbade ön försvinna från sin egen värld av skräck och oro in i en annan. Men så småningom kommer verkligheten ikapp och de båda världarna smälter samman.

En absolut läsvärd bok men det finns dom som hyllar den mer än vad jag gör. Jag har även en känsla av att den kanske gör sig bättre på orginalspråk.
(Verkar inte finnas som ljudbok.)

Kul!

I onsdags hade vi avslutning i vår studiegrupp på Pastoralinstitutet. Då fick vi vissionera om vad vi trodde dom andra kommer att göra om fem år. Både Karolin coh vår lärare Bengt spådde om att jag skulle vara författare. Det vore ju toppen!
I klassen gjorde vi också en kul grej. Vi röstade om vad det skulle bli av oss i framtiden. Jag kommer, enligt denna röstning, bl a bli mediapräst och mästerbloggare. Ja, så det är ju bara att sätta igång!

Krönikör?

Igår hade vi en föreläsning som inspirerade mig väldeliga. Det handlade om at skriva krönikor. Jag blev grymt sugen! Det är verkligen nåt jag skulle vilja göra! Det vore hur kul som helst att få göra det i någon tidning men då gäller det att få in en fot någonstans. Jag har starka funderingar på att starta en "prästblogg" när jag väl är prälle. (Vilket ju är ganska snart...) Där skulle jag kunna skriva lite krönikor, lägga ut predikningar och berätta lite allmänt om livet som präst. Vad tror ni om det?

Julklapp

Idag ringde pappa och sa att han ville köpa en bok till mig i julklapp men att han inte visste vad jag skulle vilja ha. Det är rätt svårt att köpa böcker till mig eftersom ljudboksutbudet är lite begränsat. Oftast har jag redan hunnit införskaffa de böcker andra kan tänkas vilja ge mig. Mamma berättade för ett tag sen att hon köpt en bok till mig som lillasyster sedan upplyste henne om att jag redan hade. Stackars mamma. Så jag trodde inte jag skulle få nån bok i julklapp alltså. Men nu blir det en från pappa. Jag sa att jag önskar mig "Mästaren och Margarita". Hoppas nu bara han får tag på den. Jag är för det mesta inte så förtjust i att få reda på i förväg vad jag ska få i julklapp men den här gången är jag riktigt glad och nöjd.

Hett tips

Det är total utförsäljning av alla "fysiska ljudböcker" på:
http://www.ljudboken.se

Det är ingen särskilt billig sida i vanliga fall och inte min favoritsida att handla på men nu köpte jag fyra böcker för 335 kr inkl frakt. Det är bra! HOppas nu bara att alla finns i lager.

Kvinnan som var en fyr

Av Viveca Lärn

Jag tänkte ju att jag skulle ta och läsa en lite ljusare och trevligare bok än de senaste, så jag lånade "Kvinnan som var en fyr" på biblan. Jag tycker så mycket om Lärns böcker, särskilt de om Eddie och dom om Saltön. Så jag tänkte att det här blir bra det. Men jag blev ganska besviken... Visst var den inte så fruktansvärd som de två senaste jag läst men inte alls så härlig som jag hoppades på. I och för sig så är böckerna om Eddie inte heller bara ljusa men väldigt varma och med mycket humor. Och som sagt hade jag hoppats att den här skulle vara av samma slag. Men det var den alltså inte. Det var en sorglig historia om en mycket sorlig och ensam kvinna. En kort men ändå på något sätt seg bok. Jag saknade mycket av det typiska för Viveca Lärn och själva berättelsen gav mig inte särskilt mycket. Ändå var det helt ok läsning men lite så där en typisk "kvinnobok" som jag inte är så förtjust i. Synd men tur att jag inte har köpt den utan bara lånat.

Puh...

Åh vad jag önskar att jag kunde läsa studierelaterade grejer lika engagerat och med samma glädje som skönlitteratur. Det kan jag inte. Har nu suttit och läst åtta pm, skrivna av en kurskamrat, som jag ska opponera på nästa vecka. Uj uj uj vad svårt jag hade att fokusera och koncentrera mig. Och nu är jag helt slut. Ingen energipåfyllande läsning precis... Åh vad jag är glad att jag slutar plugga om en och en halv vecka! 21 år av mitt liv har jag på olika sätt ägnat åt studier. Snart snart är det över!

Tusen strålande solar

Av Khaled Hosseini

Jag älskade hans tidigare bok "Flyga drake" och den här är också otroligt bra. I "Flyga drake" Var fokuset män i "Tusen strålande solar" är alla huvudrollsinehavarna kvinnor. Boken skildrar hårda kvinnoöden, 30 år av Afganistans historia, ett krigsdrabbat Kabul, död, misshandel, terror, vänskap och kärlek.
Det här är en mycket bra bok som sagt, inte minst för att den med all önskvärd tydlighet öppnar ögonen för hur det kan vara att leva i ett muslimskt krigsdrabbat land. Ändå överträffar den inte riktigt "Flyga drake". Jag är ine säker på vad det beror på. Kanske för att berättelsen drivs på ett annat sätt i "flyga drake". Det troligaste är nog att jag läst lite för mycket elände på sistone. Jag hade konstant ont i magen när jag läste "Tusen strålande solar" och jag var rädd hela tiden för vad som skulle komma sedan. Jag behöver läsa något ljust som gör mig glad så här i novembermörkret och efter död och begravningsblocket på Pastoralinstitutet. Har någon något bra tips?
Jag måste också säga att jagä rmycket nöjd med slutet på "Tusen strålande solar". Hosseini är bra på att knyta ihop sina berättelser och lämnar inte sin läsare övergiven och förvirrad. Det är bra tycker jag.