Generation Me

I USA har sedan 70-talet antalet personer med narcissistisk självbild ökat med 30%,
mest under 2000-talet.

Det är inte ert fel och nu talar jag inte till vuxna. För det är vårt fel men också förtjänst.

Hela världen byter spår och så här:
60- och 70-talister föddes till föräldrar som på sin höjd dök upp i skolan till kvartssamtal och rökte i bilen.
60- och 70-talister gjorde häftig backlash och blev curlingföräldrar.
80-, 90- och 00-talister bygger varumärken av sig själva.

IT förändrade vem som kan nåt hemma.
Förut: de stora Nu: de mindre. Iaf yngre.

MEN, och den här gången är inte everything before the but bullshit.

Den ökade självupptagenheten är, enligt artikeln När egot tar examen
"egentligen är ett rationellt sätt att förhålla sig till ett samhälle i förändring, ett samhälle där individen ses som en fri konsument i förhållande till det utbud som finns”.


Sånt tycker jag är coolt. Framåt ska vi ju. 

Känner DU nån som jobbar på Facebook? och dagens skrivtips såklart.

Tänk att ha ett helt hemligt liv. Ibland har jag det, kittlande men skitjobbigt. Och att jobba på FBs huvudkontor i Sverige som ingen vet var det ligger, aldrig kunna berätta för sina polare vad man gör.

Eller utbrista MEN ÅHHHHH!!! när alla går an om FB hit och dit.

Jag vill skriva en bok om det här, om människors verkliga liv, det med tusen bottnar. Jag vill göra allt annat än det jag borde.

Filmen häromdan, I dont know how she does it, var en liten feel goodpärla för mig.
Och så var LillaH med, precis som jag alltid hängde med min mamma. Och tusen fotoblixtar flashade oss men jag ser ut som en skurgumma på alla bilderna och har retuscherat bort mig själv. Framtiden är här och det är jävligt coolt.

Det finns en särskilt plats i helvetet för kvinnor som inte låter unga tjejer blomstra.

Skrivtips: Älta inte, släpp och gå vidare om det låser sig. Om saker ändå ligger kvar och pockar på uppmärksamhet kan du återvända till det i texten. Tid och distans gör ofta texter bättre.

Sexsamtal på FB mellan två författare

Författaren i sin logg:
Det ska FAN skriva om folk som blir förälskade. Allt i verktygslådan är nött och gammalt. Har de inte redan suckat, vankat, sett varandra i ögonen och sett varandra i ögonen? Har inte vågorna slagit mot stranden? Snön rasat från träden? Har inte riporna skrattat ute på skaren i natten medan man legat och sett på honom när han sover och ser ut som ett barn. Känslan är ny inuti alla älskande, men orden och uttrycken samma, samma, samma. Inget nytt under solen, hånar Predikaren i mitt huvud.

Lina Forss Testa att skriva att de ligger med varandra.
Wednesday at 10:26pm · Like

Författaren: Tack fina. Lina: ha haa, det gjorde de för första gången idag. En klassiker. På hans skrivbord. Vad ska man göra? Det är ju snö ute.
Wednesday at 10:31pm · Like


Lina Forss Nä, då är faktiskt skrivbordet ända stället. Fattar inte hur nån kommer på andra ställen faktiskt.
Wednesday at 10:31pm · Like

Författaren: Lina för helsicke: Var ska de göra det då? Bord är ju lite sexigt ändå. Eller är det bara "gäääsp"?
Wednesday at 10:37pm · Like

Lina Forss Bord ÄR sexiga. Faktiskt det mest sexiga jag kan komma på just nu, om det verkligen är så att vi måste ha det här samtalet här och nu. Lite som när jag var i mataffären med pappa och sa att jag måste köpa rakhyvlar. "Vad för nåra" sa han, "ska du raka armhålorna eller fittan?" Det samtalet var jag inte heller så himla säker på hade funnit rätt forum. Hejhopp underbaraste du!
Thursday at 10:46am · Like

Författaren Lina: Ha haaaaaa! Hejhopp min Guldlock!
Thursday at 10:50am · Like

Författaren Snart raderas din kommentar av fb-polisen, tror jag.
Thursday at 10:50am · Like

Lina Forss FB-polisen meddelar: Lina Forss borde inte få vara författare. Hon kan inte skilja på ENDA och ÄNDA. Men ändå.

En bild säger mer än tusen ord, eller?

Hittade den här upptejpad på en bensinmack. Undrar lite hur hon har det, Jessica.

Beröm på min vägg och vart jag ska idag

Fridah Jönsson Lina Forss

Lina! Jag har läst Kär I Kärleken nu, den var ju helt lovely! En av grejerna jag gillade mest var att du är uppdaterad på tonåringar utan att det blir pinsamt. Du använder liksom inga töntiga slangord som bara är fel, utan du har ju koll utan att vara en sån som anstränger sig för att just ha koll. Tusen tusen tack för att du skickade boken till mig, jag blev så glad. KRAM! Fridah

Kan man skriva finare? Kan man bli gladare?

Och nu, precis just nu eller iaf alldeles strax ska jag iväg till Värmdö Bokhandel och signera boken.
Är där 11-14, kom och säg hej om ni bor här så jag får se på er.

Beundrarpost

Om UM är som en jättelik ungdomsgård så är FB mina kompisars lekplats.

Vad hände med sex, eller se på tv?
Folk har sex på FB, med tv:n i bakgrunden. Jag inte tror, jag vet.

Men iaf (varför får inte vuxna använda förkortningar? Jag uppfanns inte före dem.)

Var med på FB i vaggan, gick ur för att jag spårade ur, hittade tillbaka igen. Och blir alldeles yr av lycka när jag sent en fredagkväll för nåt sånt här, från min förläggare:

Vill bara säga att jag har läst Turk och Timotej - och var är sista kapitlen?? Ni kan inte lämna mig i ovisshet. Sånt drag i storyn, formligen slukade den och mmmm mycket passion, I like!

Och jag som precis hade dragit mig hem från Le Bar Rogue, just som musiken höjdes och allt hade börjat gunga och hela jag ville vara kvar.

The social network

Avundsjuk på Alex mage och hennes träningslista

Godis är gott men ändå jäkligt äckligt, skrev just min kompis Mia på FB.
Idag har jag översatt Kär i kärleken till engelska, bara ätit godis och inte tränat.

Inte blev det bättre när småkussarna kom hit.

Alex har dansat magdans i köket. Hon är 17 år och jäkligt snygg. Hon ha gjort nya ​​Spotifylistor till mig.

Victor har brutit ner mig i armbrytning. Jag som varit obesegrad i 44 år. Han som är vänsterhänt och 13 år.

Felle har visat bilder från alla studentskivor, utklädd till Madicken och japan och jävlar vad jag också vill ha det så. Vara 18 och bara ha en dags paus för att sova mellan festerna. Åka ut till nån kompis land och bara krascha i 18 timmar.

Alltså, de är gullungar som jag älskar men jag vill inte att det ska vara hundra år sen då var nu.

Ok, kommer att slänga datorn i soptunnan imorgon om den inte börjar ladda upp bilder snart.

Beautiful Malice

Mysig middag på Bellmanmuseet på Långholmen, duggregn och eldar och havet och staden utanför.

Skriver mina böcker utifrån en känsla. Hela boken om Turk & Timotej är inkurad i ett mjukt moln av kärlek. Inte för att det gör det ett dugg enklare!

Vi håller på med det här hela tiden, Niklas och jag, sliter i känslorna som härjar. Känslor som löper som högspänning mellan två elektriska poler.

Klart det känns! Både gottar mig åt att få skriva en sån här bok och försöker förhålla mig till den.

Har kommit på att FÖRHÅLLA sig till grejer, är det enda man kan göra.

Det kunde jag INTE när jag var 13, 16, 17, 19. Allt var bara ett enda allt.
(Hur klarar ni det? Är så full av beundran hur tonåringar fixar livet. Vi slapp iaf lägga ut allt vi gjorde på FB. Alltså, jag gillar det, är helt galet förtjust i nytt bara för att det är det, men kontaktytorna är miljarder, myriader. Ooops, det här var visst ett annat inlägg.)

Nu försöker jag minnas att man kan stoppa en tanke innan den har hunnit bli en känsla. Innan man smäller igen dörren, krossar en spegel, river upp himlen för att allt känns så ÅHHHHHHHHHHHHHH.

Så jag ångestnjuter lite, medan jag letar musik som träffar rätt i hjärtat. Igår sjöng Armand Mirpour sig rakt in i mitt. Han hade sammetsögon.

Han spelade på bloggreleasen av Sanningen om Alice. Det var så mysigt att jag ska skriva ett helt eget inlägg om det. Ska bara sträckläsa ut boken först. Helst vill jag att Lo Kauppi ska komma hem och läsa för mig. Som igår, när hon i ljusblå spetsblus klev in ifrån mörkret och körde högläsning. Jag tror att Lo Kauppi ser ut som Katherine i boken. Jäklar vad jag inte kan hålla mig till ämnet idag. Tror att jag är väldigt glad.)

Lo Kauppi

Idag är det Westlife som knäcker mig. Turk & Timotej har det lite svårt i vår bok och jag blir inte kvitt känslan.