Visar inlägg med etikett Bokmässan 2107. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Bokmässan 2107. Visa alla inlägg

torsdag 24 september 2020

Kulturkollo mötte: Jenny Colgan

 


Bokmässan har genom åren inneburit många möjligheter för oss i kulturkollogänget att samtala med författare. En av 2017 års möten var med Jenny Colgan och jag väljer att köra den i repris för den påminner om precis hur helt galet det kan vara på en mässa. En småsur författare som vaknar till när mamma Mu dyker upp och som till slut tinar upp en smula när vi börjar prata om bakning. 


Jenny Colgan är en omåttligt populär författare som själv beskriver sin utgivning med orden underhållning och verklighetsflykt och när Ulrica visar sin lilla börs med lunnefågelmönster så är samtalet igång. Lunnefågeltyget hos Bosse och Ester har liksom fått en rejäl skjuts, alla vill ha en Neil-börs och Jenny Colgan berättar att hon fått en hel del lunnfågelsaker tillsända sig.

Varför en välja en lunnefågel som husdjur till en singeltjej med ett litet bageri på strandpromenaden i Cornwall? Jenny liknar lunnefågelns sätt att röra sig med det lilla barnets, den vaggar fram och är både ursöt och mycket social. Man kan tänka sig att de med sin konstiga kroppsform inte skulle kunna flyga alls men det gör de, det är en ganska vanlig fågel där Jenny Colgan bor så valet var inte alls så långsökt som man kan tro.

Jenny Colgan har ju setts som en typisk chick-litförfattare som helst skriver om unga tjejer i karriären men nu börjar hennes huvudpersoner bli äldre, kommer det att sluta med att hon skriver om pensionärer om några år?

Hon menar att hon själv märkt förändringen, för ett tag sedan så läste hon texter som hon skrev i början av sin författarbana och då märkte hon att de böcker hon skrev då speglade hennes egna ungdomliga sätt att se världen. Det var en värld befolkad av bara jämnåriga ungdomar och karriärer men numer så ingår också barn och familj, att hjälpa sina gamla föräldrar osv och det gör att det blir en annan sorts böcker. Hon menar att en känsla för sammanhållning i en by eller en familj blir viktigare och hennes senare böcker handlar allt mer om en hel by eller en hel liten stad. Då kan man skildra alla åldrar sida vid sida och också det sociala samspelet i en stadsdel eller en by.

I Jenny Colgans senare böcker som t ex serien om bageriet på strandpromenaden eller bokbussen i skotska högländerna så bestämmer sig kvinnorna att avsluta sina karriärer som de haft hittills och bryta upp för att pröva något nytt och det är något som Colgan vill skildra, hon har själv flyttat många gånger, bytt länder och arbetsplats och trots att det kan kännas läskigt först så har det varit viktigt att våga bryta upp.

(här kommer Mamma Mu förbi och Jenny blir helt ko-nfunderad, vad gör en ko på en bokmässa? Snabbt får vi förklara att snart kommer Kråkan också flaxande … Jenny spånar genast på att det borde finnas en lunnefågel som vandrar runt här nästa år … )

Det har länge varit intresset för henne att undersöka vad man faktiskt kan göra med sitt liv, och att man hur man kan följa sitt hjärta genom att arbeta med saker där man ser snabba resultat, som ger tillfredställelse som t ex bakning.

Hur kommer det sig att Jenny Colgans senaste serier har utspelat sig på så avlägsna små platser? Hon berättar att hon, när hon fick en egen familj, blev allt mer intresserad av att bo på en liten ort, där det finns kor utanför dörren, och där det sociala samspelet kan bli kvävande för en del man för Jenny så är det spännande. I Skottland, där hon bor, är det dessutom svårt att få arbetskraft till de jobb som behöver göras. Naturen är så vacker och ändå vill ingen bo där? Hon gillar att skriva om platser dit man kan flytta, blomstat och bli accepterad för det man är.

På frågan om hon också är den där typen som gillar att vandra i bergen så svarar hon snabbt att nej, klättra uppför ett berg är inte hennes grej men att åka skidor nedför det går bra. Så länge det finns en kopp gluhwine som väntar. Hon promenerar med sin hund och uppskattar verkligen årstidernas växlingar men hon är ingen frisksportare. Precis som kvinnorna i hennes böcker så är hon mer hemmastadd inomhus i köket med bakning, matlagning och annat.

Kommer det då komma en kokbok med alla recept som nämns i böckerna? Nja, trots att Jenny Colgan provbakar och lagar allt som sedan kommer i böckerna så många gånger så att hennes barn är trötta på det så är det inget sådant på gång. Marknaden är full av duktiga kockar och bagare men vem vet? Kanske någon gång?

Är det en särskild tillfredsställelse med att faktiskt göra saker med händerna? Ja, precis. Tillfredsställelse är det rätta ordet, att sticka en tröja eller baka en kaka är något som ger äkta njutning och det är härligt att komma in i ett hus som doftar av nybakt.

Berätta för oss! Vad är det egentligen med julböcker och brittiska läsare egentligen? I Storbritannien är julfirandet något alldeles extra och liknar ingen annat lands. Alla serier som Jenny Colgan skrivit har en särskild julbok och så blir det också med den nya serien. The Summer Seaside Kitchen utspelar sig på en avlägsen ö i norra Skottland och dit återvänder en kvinnlig jurist för att övervaka byggnationen av en lyxig golfbana. Lokalbefolkningen vill absolut inte ha en rik amerikansk investerare och eftersom hon är uppvuxen på orten får hon i uppdrag att övertyga dem, inklusive hennes bröder som hon inte träffat på länge.I den nya serien kommer också syriska flyktingar spela en roll i berättelsen, Skottland behöver verkligen ny befolkning som kan föryngra och Jenny Colgan vill, utan att bli politisk, påminna om att det finns plats för många i det glesbefolkade landet. Där talar de gaelic och den kommande julboken  kommer att handla om de speciella jultraditioner som de har på öarna, en del ganska lika de som finns här i Norden. Det där med christmas-lit är ju inte en jättegrej här men visst är det lite mysigt med en härlig mys-lit!

(Och så kommer Kråkan förbi och fokus hamnar på Mamma Mu igen vilket är ganska bra för tiden är ute.)


tisdag 24 oktober 2017

för oss är natten ljus - Christoffer Holst

Veckans tema på Kulturkollo är flytt, flyttade, flyttat och kanske kan man med lite god vilja och ett skohorn klämma in Christoffer Holsts härliga karamell till roman under den rubriken. Att läsa För oss är natten ljus handlar nämligen om verklighetsflykt av bästa sorten. Man småler mest hela tiden när man får följa familjen Brickmans öden och äventyr i den glittrande staden New York under en ofrivillig lång mellanlandning orsakad av en fyradagars pilotstrejk.

Ja, man blir irriterad på den femtioåriga vinpimplande patetiska mamman, för att inte tala om den velige och ålderskrisande pappan med sin nya unga flickvän och egentligen så är det väl bara Oliver som man tar till sitt hjärta. Han, den överviktige gymnasisten som tröstar sig med potatisklyftor och musikaler på film och som har gått olyckligt kysst genom hela gymnasietiden. När han, efter att ha varit på sin farfars begravning, oväntat hamnar i New York så är drömmen om rampljuset, drömmen om scenen kanske inte så långt borta. I allafall inte om man har en faster som är i showbiz.

Ja, ni kan säkert gissa vad som händer och egentligen är det inte särskilt mycket handlingen som håller mig fast, det är med vilken värme som alla karaktärerna är tecknade. De är mallade och de är till och med ganska typiskt mallade men det är gjort med glimten i ögat och med en stor skopa värme. Jag saknade dock lite ångande sex, det hade inte alls gjort boken sämre. Snäll feelgood med humor och snabba repliker, den här boken väcker ett längt efter en resa till New York - staden som aldrig sover. 

onsdag 4 oktober 2017

Eleanor Oliphant is Completely Fine - en bok som berör ända in i hjärteroten

Eleanor Oliphant är tjejen som bygger upp sitt liv på rutiner och när hon går hem från jobbet på fredagseftermiddagen så vet hon att hon inte kommer tala med någon förrän måndag morgon igen. Hon undviker alla sorters sociala sammanhang och gillar siffror bäst men när hon en dag får problem med sin dator så kontaktar hon Raymond. Han visar sig vara en sådan där sliskig kille som hon egentligen tycker mycket illa om men han verkar kunna datorer. Eleanor har sett en bild på en artist och han ska bli mannen i hennes liv, hon måste bara ta reda på mer om honom. Och för det behöver hon en dator, och en smartphone. Vem kan hjälpa henne om inte Raymond?

Så börjar en trevande vänskap som sakta lockar Eleanor ut från sitt inrutade och in i minsta detalj planerade liv. Hon intalar sig själv att hon mår alldeles utmärkt som det är men egentligen tror hon inte ens på det själv. 

Ensamheten sipprar ut från sidorna och snart förstår man mer om vad som hänt Eleanor, för henne så är skalet ett skyddsvärn och jag tycker att Gail Honeyman gestaltar det på ett suveränt sätt. Det är feel-good med allvarlig kärna, man skrattar och gråter om vartannat och Honeyman navigerar skickligt runt de där klichéerna som så lätt smyger sig in när man ska skildra människor som av olika anledningar hamnat utanför gemenskapen i samhället. 

Boken fick jag på Harper Collins mingel på bokmässan och jag blev så positivt överraskad, det här är mycket mer än en lättviktig underhållningsroman och jag kan verkligen tipsa alla som vill ha en gripande och välskriven roman att köpa, låna, läsa. Jag lyssnade delvis på Storytel där den finns inläst på svenska under titeln Eleanor Oliphant mår alldeles utmärkt

PS. Om någon vill ha mitt engelska exemplar så hojta här så skickar jag den på posten! 


tisdag 3 oktober 2017

i mitt HJÄRTA finns du kvar - en bok om sorg och saknad


I mitt hjärta finns du kvar av Jennie Persson och Elin Lindell är en bok om sorg och saknad skriven för mellanåldrarna. I den får vi möta barn som berättar om sina erfarenheter av sorg när en förälder eller ett syskon dör och de personliga texterna blandas upp med fakta om hur begravningar kan gå till, hur man hantera sorg och saknad efter någon man mist, ord som förknippas med döden och fakta om olika religioners tankar om död och vad som händer efter döden. 

Ganska många av barnens historier handlar om föräldrars och syskons sjukdom och främst då cancersjukdomar. Jag kan tänka mig att en sådan här bok kan vara till stor hjälp för barn som vill läsa själva, vill fundera och tänka själva liksom ifred. Samtidigt så väcker den så många tankar och känslor att jag ändå tänker att någon vuxen bör finnas till hands om barnet vill diskutera och samtala om innehållet. Innehållet är bra, men inte enkelt. Hur pratar man och uttrycker sig om döden på ett enkelt sätt egentligen? Det här är en bok som inte förenklar eller bagatelliserar barns känslor, den berättar om döden mer ger också hopp och strategier för att leva vidare.

Det är säkert också en mycket bra bok också för vuxna som möter barn i sorg och saknad, kuratorer, sjukhuspersonal, lärare och socialarbetare. Jag ställer mitt exemplar i min hylla i skolan där jag samlar böcker om svåra ting. Rätt som det är så kommer den att passa perfekt. 


måndag 2 oktober 2017

kroppens ABC - given i mitt klassrum


Under en mässa så upplever man så mycket och får så många intryck att allt bara inte riktigt får plats i skallen. Jag insåg att jag glömt att skriva om den fina boken Kroppens ABC som jag köpte av författarna Lina Boozon Ekberg, Eva Emmelin och Linda Madsen häromdagen. Det är en fin faktaspäckad högläsningsbok avsedd för de yngre åldrarna men jag kan genast se ett användningsområde också för äldre barn. Mina elever skulle absolut kunna läsa de fina texterna och titta på de otroligt roliga och informativa illustrationerna som gjorts av Alaya Vindelman. För mig som bokstavsnörd så är formatet med de ofta kluriga, välskrivna texterna tillsammans med en illustration utformad som själva bokstaven en perfekt kombo. 
Författarna har valt ett passande (och ibland ganska oväntat) ord på varje bokstav som kan vara kroppsdelar, känslor eller kanske en sjukdom. Vissa är ord är ganska givna som Öron på Ö och Snopp och snippa på S men finns också känslorna med i O som i oro och  K som i Kärlek och E som i Eksem. För mig som levt med svåra eksem hela livet så har jag aldrig läst en barnbok med eksem, aldrig. Jag är glad över att nya generationer får en så fin bild av en sjukdom som kan vara mycket svår att växa upp med. För mig som lärare så blir jag extra glad när texterna handlar om många olika aspekter av t ex en kroppsdel. Örontexten handlar både om öronens delar men också om hörsel, hur det kan vara att inte höra och kort fakta om piercing. Liksom allt i ett - som jag gillar den helhetssynen! Bilderna är också genomtänkta så att många olika barn kan känna igen sig, oavsett familjebildning eller hudfärg så kan man hitta ett barn i boken som man kan identifiera sig med. Den speglar en mångfald som gör mig glad!

Jag kommer att använda den här boken mycket i undervisning, den ska packas upp och tipsas om redan idag! 


söndag 1 oktober 2017

Vinn Den lilla bokhandeln runt hörnet av Jenny Colgan

Vi har tre signerade exemplar inne på Kulturkollo,
in och tävla om en charmig roman!
Bibliotekarie som köper en bokbuss och flyttar till skotska höglandet,
vad kan gå fel? 

Kort möte med Kitty Crowther


Dagens inköp. Tre böcker till undervisningen, två muminmuggar och så Hägern. 

Jag har en teckning av en ALMA-pristagare i min bok! 


Jag är så dålig på selfies men Kitty Crowther ställde snällt upp.



torsdag 28 september 2017

Sara Paborn - Blybröllop


Sara berättar om hur kataktären Irene kom till henne när hon passerade ett hus som låg mitt i ingenstans. Den karaktären la hon i en ask och när hon började störa sig på oro i biblioteket där hon bodde så kom tanken om att skriva om någon som fått nog. Irene vill ge sig ut i krig mot fördumning, hon blir som en gerillasoldat som vill värna tystnaden och bildning

Irene lever i ett äktenskap där rollerna cementerats, han lägger kablar och det synliga är viktigt och får kosta. Andra värden som Irene värnar har blivit undanskuffade. Hon beslutar sig för att hon vill förändra sitt liv i grunden och när när hon finner blytackor i källaren så får hon iden att tillverka blysocker. Det blir ett vetenskapligt och poetiskt uppdrag och det blir närmast tabu att skildra en kvinna som faktiskt mördar sin man. Det provocerar, kan en kvinnlig bibliotekarie få lov att vara  sådan? 

Paborn ville skriva något där det lilla sinnliga livet fanns bredvid de större existentiella frågorna. Konst och litteratur som njutning är viktigt att lyfta fram och att man inte har en nyttighetsaspekt eller samhällsangelägenhet på allt man läser eller tar in.  

Min text om Blybröllop finns här på bloggen.