Det är aldrig kul att gå till tandläkaren

Jag sitter här nyduschad och fin och redo att snart ge mig av till höstens tandläkarbesök. Och hur trevlig tandläkare man än har, och jag har en väldigt trevlig med tillhörande trevlig sköterska, så är det aldrig kul att gå till tandläkaren.
Speciellt inte när man nu som jag, vet att en gammal lagning har börjat krackelera och en liten bit av en tand har lossnat.
Det innebär att man först får bannor av tandläkaren för att man inte kom dit direkt när det hände och sedan drar hon igång stora lagningsapparaten. Och givetvis kan det bli väldigt dyrt.
Å andra sidan vill man ju inte gå runt och se ut som Shane MacGowan i gapet.

Jah Hollis

Andra bloggar om: tandläkare, tandvård, kostnader, taxor, tänder, shane macgowan

Vilken lättnad att ha klarat tandläkarkollen

I dag var det dags igen, halvårskontrollen hos min tandläkare skulle klaras av och det fanns ingen chans att slingra sig undan. Före påsk hade jag planer på att försöka skjuta upp den, men i dag var det försent.
Så det blev ett par timmar på tåget; jag åkte redan vid tio på förmiddagen från övernattningslägenheten hem till min lilla hemstad, gick till tandläkaren och sedan åter till stan där jag jobbar.
Hur väl man än tycker att man skött gaddarna finns det alltid en gnagande (oj!) känsla av att man ska åka på lagningar och lidande och betala en massa för det.
Jag led en gång av tandläkarskräck efter hemska upplevelser hos Folktandvården under skoltiden och vägrade länge att sätta min fot hos en tandläkare.
Till slut insåg jag att jag var på väg att göra en Shane MacGowan och tog mod till mig. Jag hittade en vänlig, varsam och förstående kvinna som fixade det som fixas skulle, jag lyckades till och med ta mig igenom ett par rotfyllningar och nu är jag inte längre lika kallsvettig när jag sätter mig i stolen.
I dag kunde jag dessutom gå därifrån på gott humör i vårsolen. Allt var OK och nu är det inte dags förrän i höst igen.

Jah Hollis

Tandläkaren väntar

Ännu en arbetsdag(kväll) genomkörd med äran i behåll.
I morgon måste jag upp tidigt, åka tåg fem mil för att ta mig till tandläkaren.
(Och naturligtvis fem mil tillbaka för att jobba).
Jag ska få det avslutande projektet med att sätta in en guldkrona avklarat.
Slutnotan kommer att hamna på över femtusen kronor.
Jag kan förstå om folk drar sig in i det sista för att laga sina tänder.
Kom att tänka på några rader:

Well, once I was rather prosperous,
There was nothing I did lack.
I had fourteen-karat gold in my mouth
And silk upon my back.

Vem som ligger bakom dem? Gå hit och sök!
Där finns mycket att hitta, ett citat för varje tillfälle.

Jah Hollis