Har jag bisarr musiksmak, eller?

Och vad gillar du för musik då?
Den frågan har man ju fått då och då, och den är alltid lika omöjlig att besvara.
Jag brukar klara mig undan allför långa utläggningar genom att svara att det jag gillar musik av många olika sorter och att det säkert finns bra musik i de flesta genrer, även om jag ännu inte hört något som jag gillar i till exempel svensk dansbandsmusik eller operett.
I princip håller jag med Jimi Hendrix som sade att det finns två sorters musik: bra och dålig.
När jag åkte hem från jobbet natten mot lördag lyssnade jag på Vaken i P3/P4 där man spelade önskelåtar. I snabb följd fick jag höra God Save the Queen med Sex Pistols och 800 grader med Ebba Grön, så det var ju en bra start.
Sedan följde en dubbelönskning som tog ungefär en tredjedel av min hemresa att ta sig igenom: Hotel California med The Eagles och Stairway to Heaven med Led Zeppelin.
Och jag tycker båda är fantastiska låtar, något jag misstänker en och annan inte håller med mig om. Eagles och Zeppelin var väl ett par av de mer hatade banden när punken rörde om i grytan andra halvan av 70-talet.
Men jag kan försvara mitt innehav av Eagles första Greatest Hitsplatta och Led Zeppelins fjärde.
Och Hotel California är en suverän låt när den spelas som i videon här ovan, även om Joe Walsh ser osedvanligt fånig ut när det är dags för honom att bryta in i solot.

Jah Hollis

Andra bloggar om: musik, punk, sex pistols, dansband, ebba grön, led zeppelin, eagles, hotel california, stairway to heaven