Pussy Riot skrämmer fegisen Putin

Rysslands nye tsar, Vladimir Putin, gillar att framstå som en tuffing och en stark ledare för det stora landet i öster.

Men frågan är hur tuff han egentligen och varför han är så rädd för folk som utmanar hans politik och vågar sig på att i demokratisk ordning vara kritiska?

Nu har det feministiska punkbandet Pussy Riot råkat ut för lill-tsarens vrede sedan de före det fuskangripna presidentvalet genomfört en snabb protestaktion i en katedral i Moskva.

Målet för protesten var Putin och hans metoder för att styra Ryssland.

Och Putins hantlangare grep tjejerna och satte dom i häkte. Alla utom två släpptes och de båda har nu börjat hungerstrejka i häktet.

Putin, Putin lille vän, vad är det som skrämmer dig så med att folk får säga vad de tycker?

Vladimir Majakovskij roterar i sin grav.

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om Musik, Politik, Punk, Feminism, Ryssland, Putin, Pussy Riot, Moskva, Hungerstrejk, Yttrandefrihet, Majakovskij

Alla tiders bästa quizresultat för vårt lag

Det var onsdag i går (jag skriver detta natten mot fredag) och som alltid på en onsdag var det quiz på favoritpuben Pickwick här i Malmö.

Quizmaster var Tim som just återvänt från sitt sommartillhåll i Grekland och som serverade en quiz som passade oss utmärkt.

Vi missade nämligen bara en endaste fråga och var därmed en ynka poäng för att ta hem full pott. Jag kan själv inte påminna mig att vi tidigare haft ett så lysande resultat genom hela quizhistorien.

Men kanske var det inte så dödens svåra frågor, eftersom vi tvingades till tie break mot ett annat lag för att avgöra det hela.

Och BV som är en erfaren ”slipsbrytare” agerade taktiskt och tog hem avgörandet och ännu en seger till Caltex & The Oxymorons.

Och vad var det då vi missade? Jo, vad det är för material som håller ihop rökelse i koner och stickor. Alltså det som binder doften från rökelsen och som brinner.

Någon som kan svaret? Vi är nämligen lite tveksamma när det gäller det som skulle vara det rätta svaret.

Dagens stora nyhet var ju annars givetvis att Libyens diktator Gaddafi efter ett segt inbördeskrig fått ge sig. Och det verkar som man gjorde processen kort med honom i stället för att ställa honom inför rätta.

Kanske inte världens mest övertygande sätt att starta en övergång till ett demokratiskt Libyen.

Men nu börjar det på allvar i de nordafrikanska länder som gjort sig av med sina diktatorer.

Ska man lyckas genomföra demokrati värd namnet?

Jag hoppas det, men jag är skeptisk.

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om Quiz, Pub Quiz, Pickwick, The Pickwick Pub, Malmö, Libyen, Gaddafi, Diktatur, Demokrati, Nordafrika

Rambo, var är du nu när vi behöver dig?

Det verkar som om Libyens diktator Kadaffi-Gadaffi-Khadaffi har förlorat allt förstånd nu, om han någonsin haft något.
Han verkar bara ha ett sätt att tackla det folkliga uppror som nu skakar det land som han styrt som sitt eget fängelse i 40 år nu: genom att ta livet av så många som möjligt som protesterar mot hans styre, hans egna landsmän.
Jag är emot dödsstraff och dödande i största allmänhet, men frågan är om man inte ska göra ett undantag för den här mannen som verkar vara bortom all hjälp.
Frågan är om det inte finns chans att rädda mängder av libyska liv genom att se till att Kadaffi-Gadaffi-Khadaffi helt enkelt förpassas till historiens sophög.
Av Calle Bildt och hans gelikar tycks det inte finnas mycket hjälp att vänta.
Rambo, var är du nu när vi behöver dig?

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om Khadaffi, Gadaffi, Kadaffi, Libyen, Diktator, Diktatur, Våld, Död, Carl Bildt, Rambo

Välkomna till sköna, nya SD-land

Hur många är det egentligen som blev förvånade över att Sverigedemokraterna kom in i riksdagen i valet i söndags?
Inte jag i alla fall, även om deras framgångar i många kommuner var oväntat stora.
Det låg i luften på något vis efter deras resultat i så många opinionsundersökningar, och varför skulle vi i Sverige (som styrts av egoismens förespråkare i fyra år nu) vara förskonade från det som drabbat nästan alla andra europeiska länder?
Jag känner med alla som är besvikna, ledsna och förbannade nu, och värst känns det att man tycks leva i hjärtat av SD-land när man bor i Malmö (även om det finns SD-enklaver här och var över hela landet, som till exempel i delar av Hässelby i Stockholm och i småkommunerer i norra landet).
Tro nu bara inte att malmöiter, eller skåningar i gemen, är några hopplösa fall som köpt SD-politiken rakt av. Precis som i Stockholm, visade massor av folk i Malmö i måndags sitt missnöje med SD-framgångarna (märk väl också att Skånepartiet, som väl lätt kunde tävla med SD när det gällde att så misstro mellan människor, efter valet tycks ha raderats ut).
Och jag hoppas att kampen mot alla partier som arbetar för att bygga upp denna misstro mellan människor ska fortsätta att föras på ett smart och värdigt sätt, inte med våld och odemokratiska medel.
Visst kan det låta trist att påpeka det, men vi lever i en demokrati och då kan det gå som det nu har gått i Sverige. Vi kan inte förbjuda folk att tänka eller rösta på ett visst vis, det gör man inte i en demokrati.
Däremot kan man uppmuntra folk att välja bättre alternativ.
Jag tror inte att alla de som nu röstat på SD är några slags neandertalare som plötsligt kommit ur sina grottor och som hatar allt och alla som inte är som dom.
Det måste gå att få många av dem att välja andra alternativ.
Förutsatt då att vi har bra alternativ att erbjuda alla.
Det tror jag är utmaningen.

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om Politik, Val, Sverigedemokraterna, SD, Främlingsfientlighet, Misstro, Politik, Malmö, Skåne, Almgården, Alternativ

Tennisen en prövning för demokratin

Visst hör idrott och politik ihop, men ska idrotten verkligen ta hela ansvaret för evighetskonflikten i Mellanöstern?
Det är väl en kort sammanfattning av hur det resoneras i olika läger inför helgens Davis Cupmatch i tennis i Malmö mellan Sverige och Israel.
Matchen, och vad som händer runt den, kommer ju också att vara en verklig prövning för demokratin, förmodligen på mer än ett sätt.
Nu har man i alla fall tagit bort högarna med gatsten som i ett utbrott av sällsynt urusel tajming placerats utanför Baltiska hallen där matchen ska spelas.
Men nu har en grupp som sägs vara nazister aviserat att de tänker gå med i det stora demonstrationståget genom Malmö på lördag. Det innebär att Gahrton och kompani (eller Gehrton som han får heta på ett ställe i DN) får ta ställning till om de ska tillåta nazisterna (som ju säger sig stödja det palestinska folket) ska få vara med i gemenskapen.
Kanske kan de släppa några av goddagspiltarna ur den autonoma delen av demonstrationståget lösa på nazisterna innan man ska tåga iväg?
Hoppas bara ni städar upp efter er innan ni lämnar Malmö.

Jah Hollis

Andra bloggar om: Davis Cup, tennis, Malmö, Baltiska Hallen, Demokrati, Demonstration, Nazister, Per Gahrton, autonoma, DN, Gatsten, Våld

Bloggvärlden gör sig själv till åtlöje

Bloggandet är enligt vad jag har läst en revolution utan dess like.
Vi som bloggar är demokratins bevakare och försvarare av en klass och upphöjdhet vi aldrig skådat förr.
Och vad är det då vi diskuterar?
Jo (enligt bloggportalen.se:s topplista):
• Lars hotad av juryn. Vad är väl finanskrisen mot denne demonproducents inhopp i det svenska nöjes-tv-träsket?
• Sex and the city-filmen får uppföljare. You don´t say!
• Lärarinnan strippade - inför hela skolklassen. Stora journalistpriset nästa?
• Storskrällen: Lars röstades ut ur Idol. Rent fördjävligt. Vad gör Reinfeldt åt detta?
Och så håller det på.
Jag börjar förstå dom som ser oss bloggare som en samling idioter.
El sucko grande!

Jah Hollis

Andra bloggar om: blogg, blogga, bloggare, demokrati, bloggportalen, diskussioner, Idol, Sex and the city, idioti

Vilken värld vill bombhotarna att vi ska ha?

Sverigedemokraterna har problem med att hitta ett ställe där de kan hålla sitt årsmöte. Av rädsla för våldsamma demonstrationer och efter bombhot har har de fått nej tack från de ställen som skulle kunna hyra ut lokaler i Sverige.
Nu har även det danska hotell som skulle kunna inhysa årsmötet backat ur, av säkerhetsskäl. Det ligger väl någon form av hot där bakom med kan man tänka sig.
Jag hyser inga som helst sympatier för sverigedemokraterna, men jag gillar att leva i ett land där vi har åsiktsfrihet och mötesfrihet. Så länge man inte predikar våldsamheter i någon form mot medmänniskor, eller uppmanar till brott som riktar sig mot andra människors liv och hälsa, måste man få säga vad man vill.
Hotar man att bomba eller spöa upp människor som har en annan åsikt än man själv har, är man ute på väldigt hal is.
Jag menar, vad är det för samhälle bomb- och våldshotarna till vänster och höger vill ha?
Ett samhälle där man begränsar livet för alla som inte tycker som man själv? En diktatur?

Jah Hollis

På Kuba ”kastar” man alltid folk i fängelse

Läste just några kommentarar till ett blogginlägg om Mikael Wiehe och hans syn på Kuba och demokrati. Egentligen är jag inte speciellt intresserad av Wiehe (men visst, han har gjort en del godkänd musik, det kan man inte ta ifrån honom) eller hans tankar om Kuba.
Dock är det intressant att följa de bägge sidornas argumentation i de här sakerna. För visst handlar det om två sidor, som båda givetvis anser sig ha rätt.
Men det finns mycket färger och försåtligheter i sådana här diskussioner. En som jag funderat över är varför man enligt en fraktion alltid ”kastar folk i fängelse” på till exempel Kuba. Enligt samma fraktion ”internerar” USA människor på Guantanamo.
Varför är det inte tvärt om? Att kubaner ”internerar” medan amerikaner ”kastar folk i fängelse”. Sug på den!

Jah Hollis