Glas och Aska är en nyutkommen roman från Bonniers. Författare till den här ambitiöst tjocka boken är Ann Syréhn Tomasevic. Innan jag började läsa de över 530 sidorna vände och vred jag på det vackert vinröda omslaget. Det är stilfullt med organiska lövslingor i guld med några små fotografiska bilder att upptäcka bokens historia i. Annika Lyth står för omslaget där det vackra, men lågmälda kvinnoporträttet från 1903 i övre vänstra hörnet drar ögat till sig. Omslaget är inte bara elegant, det ger också en trovärdig tidsinramning.
Boken innehåller två parallellhistorier. Den modernare och pågående utspelar sig på 1980-talet. Grundhistorien börjar i 1890-talets Alsace och spänner över två världskrig och en hel del geografi fram till ett möte med nutiden. Boken omfattar ungefär 100 år av storeuropeisk historia. Och en del amerikansk också visar det sig.
Huvudpersonen Lilly växer upp i en välsituerad familj med öppet sinne för omvärlden. Krig, skador och sjukdom drabbar familjen, men innan dess åker Lilly som nygift för att bosätta sig i Wien med sin man. Efter ytterligare två män, en i Berlin och en i Amerika återkommer Lilly efter åtskilliga år till den österrikiska huvudstaden där bokens svenska berättarjag journalisten Amanda möter henne.
Till bokens nackdel hör att det är svårt att ta till sig, få närhet till, huvudpersonerna. Alla sidor till trots. Och att Lilly hamnar som bondhustru på Amerikas landsbygd känns lite malplacerat. Men det är väl så livet kan te sig ibland!
Medan jag läste tänkte jag åtskilliga gånger på vilket arbete det måste vara att skapa en sådan här roman. All fakta som ska fram och in i boken, alla trådar som ska knytas samman och alla sidor som ska skrivas. Jag känner beundran för författarens gedigna arbete. Jag läser i presentationen att Ann Syréhn Tomasevic är gymnasielärare och det är kanske det som gör hennes debutbok så lämplig som pedagogisk roman för alla som vill repetera, eller genom skönlitteraturen lära sig mer om Europas närliggande historia.
Glas och Aska
Ann Syréhn Tomasevic
Bonniers
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar