Är ditt hem...

Och skulle du vilja vara med i ett hemmahos reportage?

"Goa-Lina" är ett nystartat team, bestående av skribenten och stylisten Gúa Hlífarsdóttir och fotografen Lina Roos.

Mina funderingar och små alster, finner du främst här på min blogg, och Linas arbete finner du på hennes hemsida linaroos.se

Låter det intressant, är det bara att maila några helbilder från ditt hem till mig på hviturlakkris@live.se eller Lina på lina@linaroos.se
-Så kanske det är just ditt hem vi besöker för att föreviga i ett vackert reportage.
Vi ser framemot att höra ifrån dig..:)

Vakre Hjem...

Idag såg jag att Pernilles och Rickards fina kök/matrum är med i
Vakre Hjem.
Jag och vackra, duktiga Maria Isabel fick ynnesten att spendera några timmar i deras fantastiska hem och föreviga en liten del av det!

Detta är alltså ett av alla mina drömhus..:)

Lite smakprov på Marias underbara bilder, får bli dagens hälsning till er.
Hoppas ni gillar...

Foto: Maria Isabel Hansson
Text/styling: Gúa

Puss och kram och en solig måndag till er alla mina underbara!

Mitt rum andas känslor och doftar min dotter...

Och är med i Vakre Hjem nu..:)

Här kommer mängder av bilder, samt texten likaså.

Hoppas ni gillar..:)

-Detta är det rum som var mörkast och kändes minst när vi köpte vårt hus för tre år sedan.

Det var lila i olika nyanser av lila och för att komma dit fick man passera en trång korridor utanför, som lystes upp av en kall spotlight. Det var instängt och icke vår stil. Så en vinterdag samma år, började mannen riva. Han rev tills inget var kvar, utom den ursprungliga panelen. Och plötsligt hade vi ett utrymme där ljuset flödade.

Och med et par omgångångar vit färg på både väggar och golv, hade vi en efterlängtad mysvrå.

Efter en tid insåg vi dock att detta utrymme inte utnyttjades som vi tänkt. Vi var aldrig där och då kändes det självklart att något måste hända. För vår filosofi är att alla ytor i ett hem ska användas. Och jakten på spröjsade gamla fönster uppstod och gick bra. Vi fick tag på gamla fönster från ett växthus och så var vi igång igen, att bygga upp det som tidigare revs. Fast denna gång i ljusets tecken. Och genom att bygga in dessa fönster, lyckades vi med det och uppnådde äntligen det utrymme vi sökte. Ett rum fyllt av dagsljus som flödar från alla håll. Ett kreativt andningshål för arbete och inspiration, samt en fulländat vrå till vår dotter att bo i när hon pausar i sina studier i Göteborg och hälsar på oss här i Skåne.

Detta är också det rum som oftast byter skepnad. Just nu är det vinterklätt. Saker som stått i uterummet i somras, bor nu här, tillsammans med favorit klänningar och utgör ramen. Smycken på ett bokställ gifter sig bra med gamla släktfoton, på ett litet nött bord som räddades från tippen. Spetsar i en gammal trälåda med fack, värmer en vägg. Medan en väderbiten planka som agerar hylla värmer en annan, tillsammans med gamla böcker och dukar. Rostig gammal verktygslåda prydd med ängelbild får fullkomna fönstret. Och genom denna saliga blandning av saker, uppnås de konstraster som tilltalar oss i detta hem. - rufft och romantiskt.

Här inne räcker att sätta sig ner en stund och tankarna börjar spinna. Här andas det känslor och det är som väggarna viskar sina hemligheter sen de befriades från alla tapetlager. Hemligheter som jag tacksamt tar emot och försöker förvandla till något fysiskt.

Jag jobbar vid datorn, syr, pysslar och målar. Och för att inspirationen aldrig ska tryta, lägger jag mig på den gamla järnsängen, sticker näsan i kudden och låter doften av min dotter ge mig kraft och ro.

självporträtt av min Hlíf sen "02

Japp, dryg som jag är så visar jag detta idag på min blogg.


Min hyllning till vår lilla konstnärinna Hlíf.
En oerhört ödmjuk fin ung kvinna, som vet vad hon vill
och står stadigt med båda fötterna på jorden.
Med en talang, som hon valt som livets väg,
går hon nu sitt andra år på HDK i Göteborg, med inriktning textilkonst.
Och inget skulle kunna passa bättre.
(och nu tycker hon förmodligen att jag är jättepinsam..:)

Som en lycklig amatör, är jag fullt medveten om att bildkvalitén kanske inte är den bästa för en tidning, men jag är så nöjd.
För min del är det känslan jag är ute efter, och det jag hoppas varje gång jag tar en bild, kunna förmedla...

Puss och kram till er alla mina fina!

Är det en Bakis, eller...

Idag är jag orolig, på riktigt!
Jag tror att jag har åkt på någon hittills okänd sjudom!
Och vet ni varför?
jo, min febriga kropp och mitt täppta huvud är överens och de skriker oavbrutet samma sak..."BAKA!"
"Kom igen och baka!!!"
Va..?!?!?
Jag menar, jag gillar inte att baka, som ni redan vet. Jag är dålig på att baka. Punkt slut!
Men nu är det den enda tanke och känsla som finns i mitt liv. Så det är klart att jag är sjuk, på riktigt! Och jag får en olustig tanke av att det kanske är nåt att jämföra svinis med. Tänk om det är en bakis på gång, där ute i stora världen!...*orolig*
Må jag ha fel!
Men...det kan ju också vara KAKA, de skriker och jag hör fel. För det gör jag nu när locket i öronen sitter lika hårt som en kork i en flaska årgångsvin. Eller tänk om det då är RAKA! Japp, jag erkänner, benen skulle allt behöva en omgång. Men SKAKA då, eller VAKA till och med. "Kom igen och VAKA..!!!"
Japp, så är det nog! Liksom dags att vaka lite, efter alla timmar jag har sovit de sista dygnen.
Och en lättnad når mig nu, vaka är bara så mycket bättre än baka.
Men precis just i lättnadens nådiga famn, skriker de ännu högre än innan! Och nu låter det som...MAKA!?
Det kanske är så, att...
-jag ska baka en kaka och sen raka och skaka för att orka vaka och vara en bra maka..!?
-Eller...
-en bra maka, skiter i att baka, köper en kaka, allt för att orka vaka, raka och skaka..!?

Nej, jag vet int´, nu blev det för mycket. Jag tar en Alvedon och lägga mig på kudden igen. För som ni hör, så är jag långt ifrån frisk...


Och eftersom jag är sjuk, bjuder jag idag på sjukt många bilder från dagen då jag och Maria Isabel gjorde utereportaget som nu är med i Vakre Hjem, som jag nu äntligen har sett...:)
Det var lite roligt att titta på dessa bilder nu och som ni kanske ser om ni tittar, då är det mesta uppochner vänt, då man håller på med ett stämningsreportage. Synd att jag inte fotade utanför ramen liksom..:)
Kvalitén är väl sisådär, men det bjuder jag er också på..:)

världens sötaste Maria Isabel in action..:)

och så kom mörkret...
Kram på dig min goda!

Jag återkommer då huvudet åter är på skaft.
-*Må det ske*...

En lycklig amatör...

Hej mina goda!

Hoppas nu att ni inte blev rädda för mig efter gårdagens rebelliska cynism..:)

Men, men...så är det bara ibland. Att man på nåt sätt får nog och då är min första och bästa kanal att skriva av mig. Vilket jag gjorde och det känns bra.

Men idag så är jag bara en lycklig amatör.
Varför?
Jo, för att min styling på det gamla växthuset är på omslaget av Vakre Hjem, som kommer ut den 4 maj...*LYCKLIG*..:)
Jag stylade och skrev min första text i detta lilla reportage och bilderna står min kära vän Maria Isabel för. Och med henne som fotograf, är man räddad i alla lägen. Det kan jag bara lova. Hon är så duktig! Och jag kan nästan också lova, att hon är Sveriges snyggaste inredningsfotograf...(puss på dig vännen..;) Och ni som ännu inte besökt hennes blogg, kan göra det HÄR. Ni kommer inte bli besvikna!
Hon har för övrigt också fotat hos Nina...den nya serien om Villa Hartmann, som också börjar i detta numret....*Spännande*!!!

I övrigt...ska jag idag fota mitt vardagsrum för tävlingen på kanal5. Och då är den roliga resan gjord. Och jag säger helt ärligt att jag kommer att sakna den leken, massor.
Har haft otroligt kul. Och har med glimten i ögat, lagt ner tid och tanke i mina bidrag, som jag hoppas kan inspirera någon. För då är min amatörlycka fulländad..:)
Så får vi se hur det går. Hoppas så innerligt att det kan vara till hjälp på vägen mot min dröm. För jag har bestämt mig att detta är det jag vill göra! Tillsammans med en liten butik..!

Så jag går vågad mot strömmen och tror att det ordnar sig.
Fortsätter fokusera. Med vissheten om, att bakom molnet som jag innan inte såg, finns mina lyckoänglar och bara väntar på mig...

Ha en otrolig onsdag mina kära besökare!
Tack för alla varma tillrop och spår ni lämnar hos mig.
Ni är bara bäst!...Glöm aldrig det.

Största kramen min till er alla...och så ses vi snart igen...

Villa Humlebacken...

Hej alla mina kära vänner!

Idag är jag ivrig och faktiskt lite sur..:(
Inte sur, sur...utan för att mitt ex av Vakre Hjem ännu ej anlänt i brevlådan! Och jag vet att på sidan 93 i den tidningen finns reportage från Villa Humlebacken!
Och jag vill se det...NU!!!


Jag har såklart sett bilderna, för att jag fick vara med på denna resa. Men det är ju aldrig som att se det i tryck!
Ni kanske har sett det redan?!
Jag vet att Viveka har det och hon var nöjd! Och då är jag GLAD..:)
Och så oändligt tacksam för att ha fått vara med.

Vi har försökt fånga, den värme och den känsla, som de har lyckats skapa i sitt nybyggda vackra hus. Aldrig någonsin har känt en sån stark "gammal" själ, i ett nybyggt hus!
De har lagt ner kärlek och omsorg på allt. Från det platsbyggda köket, till knopparna på badrumsskåpen. Inget har lämnats åt slumpen.
Och det märks så fort man stannar bilen utanför deras entré!
Redan där, blir man omfamnad av atmosfären, där VÄLKOMMEN är etsad mellan björkarnas kronor.
Och jag kan bara intyga att...så är det!

Hoppas att ni känner det också i Marias fantastiska bilder!
Tack för att du tog med mig i detta underbara äventyr och Viveka och Micke , för att ni släppte in mig..!

Kram på er alla mina kära besökare!
Och ännu en gång...
Tack för alla varma hälsningar!

Så ses vi snart igen...

Tisdag likamed Tove...

Och nu har jag, äntligen fått se vårt reportage..:)

Och jag är bara så nöjd och tycker det är jätteroligt..:)
Klart att jag saknar vissa bilder, men det är ju, så. Alla får inte plats, tyvärr..:)
Vi plåtade ju, i september och jag hade två dagar på mig att förbereda och vara kreativ..:)
Lökväxter saknades, men vaddå. Det måste ju inte vara som alltid.
Vita rosor hade vi, men de är inte ens med..:)
Och jag som helst inte ville vara med på bild...hamnar på en hel sida!
Jag dog..!
Tänk så mycket rosor hade platsat på den sidan..:)
Ja, ja..

min gran..:)

och så lite dukning...

jag jobbade massor på min duk, den var skrynklig och inte ens fållad
och såg så där härligt ovårdat ut..:)
De skar bort det...tyckte nog kanske det var för mycket..*fniss*

TACK...ni underbara som skrivit så fina varma hälsningar till mig!
Jag är alltid lika överväldigad av att ni tar er tiden att stanna till härinne.:)
Och så oerhört tacksam!

''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''

En bildkavalkad från mitt fortsatta pyntande, blir min dagens hälsning.
Det känns som att jag inte har så mycket att berätta just nu.
Eller så är det alldeles för mycket...Vem vet..;)
Ibland är det skönt att låta tystnaden tala...

dessa paket får bo här bredvid kaminen tills granen kläs.
Sen bor de där.
Jag tycker det är mysigt.

Denna adventsstake får bo ovanför trappan...
klädde en gammal röd glasstrut och satte i en hyacint.

...dålig bild, jag vet.
Men ville bara visa var den finns nånstans..:)struten ger ett behagligt sken, fast än man inte ser det på bilderna.

Och den får bo i en silverskål. och en samling fattigmans silver får bo framför mitt fönster.
Tillsammans med en liten girlang och en liten tallkvist.

Ha det bästast alla mina vänner!
Glöm inte att ta vara på livets goda och ta hand om er.
Tänk på att det finns bara ett exemplar...

Största Kramen....