Om vi fortsätter promenaden i Södra Rosengången från Alchymisten (nu fårstår man varför jag BEHÖVER en stor clematis som sveper in den) och uppåt så kommer vi först till Duc d´Orleans, en gallica som jag inte har någon bild på än. Sedan kommer en av sommarens verkliga höjdpunkter, gallican (en del anger den som centifolia) Incomparable d´Auteuil. WOW säger jag bara. Jag nästan svimmade av första gången jag såg den i blom, den är rusktigt snygg. Nu är ju alla rosor som sitter i det här avsnittet nya för året, så jag hade nästan inte väntat mig någon blomning alls, bara etablering. Jag var så fylld av själva blomman så jag glömde alldesels att lägga mig ner (så små är plantorna) och stoppa näsan i den. Det får bli till sommaren (om inte vintern tagit kål på den!!!!!!)
Ja, där är hon ju - med sina enastående sidenkjolar!
SvaraRadera