Ett dygn senare...

...så är Kärleken del 1 i trilogin Torka aldrig tårar utan handskar av Jonas Gardell utläst. Låg vaken till tre i morse, delvis på grund av den envisa snuvan som gör att jag får svårt att andas om jag ligger ner, men även för att boken var så jäklarns bra. För jo - förväntningarna höll. Ibland snörvlade jag inte enbart av förkylningen, det är en sådan fin, sorglig och grym bok! Den beskriver så väl allt man gör i kärlekens namn, i föräldraskapets namn, men att det kanske inte räcker. Den beskriver ett kallt åttiotalssverige som fanns när jag var barn och som jag är glad att jag var för ung för att uppleva på riktigt. Förstår inte riktigt hur jag ska kunna samla tankarna för att skriva en riktig recension senare, men jag har tid på mig. Nu lämnas boken vidare till mamma som väntat lika ivrigt som jag på den här stunden.