Inlägg publicerade under kategorin Strömquist, Liv
Strömquist, Liv: Den rödaste rosen slår ut ***
Först så gillar jag som vanligt bildernas variation, från grovhet till små, små skrivstilsmeningar.
Sen gillar jag det övergripande tilltalet om kärleken. Sen gillar jag att den liksom aldrig tar slut. För till sist minns jag väldigt lite och ångrar att jag inte markerade med mina gröna postitlappar i alla fall. För vad trodde jag, att det var Modesty Blaise/Fantomen/Seriemagasinet jag skulle läsa igenom bara för skojs skull? Som i ungdomens dar.
Min slutsats blir ändå att Strömquist lyckas ganska bra med att skildra detta skräckinjagade ämne: kärlek. Men jag blev lite yr av all variation. Kanske är jag ingen serieläsare trots allt. Eller så måste jag använda mina markeringslappar, alltid.
Strömquist, Liv: Uppgång & fall ***
Ja till Liv gav verkligen mersmak men nu tror jag att inspirationen tryter lite för Strömquist. Det bitska ironiska träffsäkra nedslagen i nutiden finns liksom inte riktigt. Synd på så viktiga och upplysande tankar som Strömquist har. De går inte fram.
Läst 2016
Strömquist, Liv: Ja till Liv **** (Hci)
Min första Liv men det blir nog flera.
För efter ett tag måste jag säga att jag skrattade och höll med och häpnade över hur slående Strömquist uttrycker sig! Satir som blir humor, men inte för satirisk så att skrattet fastnar i fördomsfällan eller moralismens dito. Säkert gör den det ändå för många men med distans till sig själv och omvärlden så måste jag hålla med om att mycket sanningar uppdagas även om det sägs med ett gapflabb och en djävulsk blick. Eller tack vare det.
Läst 2012
Citatet
Jag tror att vi enbart bör läsa böcker som biter och sticker oss. Om den bok vi läser inte ruskar oss vakna som ett slag mot huvudet, varför då göra sig besväret att läsa den över huvud taget?
Franz Kafka
Lite väl drastiskt men det ligger nåt i det.
email:
h55n/at/yahoo.se