Har förlagt en av mina resekompisar. En av dockorna är försvunnen. Eller tre om man ska vara petig för de två små har också försvunnit i sin kurragömmalek. Fick tipset att lägga en sax och nyckelknippa i kors i fönstret. Nåja, Kan ju inte skada. Får väl återkomma om resultatet... 

Tema nr 34 Dikt

362/365

En av mina absoluta favoriter.

Alf Henrikson.

Temalista

~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~

365 Foton 2018

Jag kan inte kommentera hos blogspot om inte Namn/Adress är aktiverat.

Att slå in presenter.....

• Gör i ordning ett stort utrymme på bordet för att slå in presenten.
• Gå till garderoben och hämta påsen som presenten ligger i och stäng dörren.
• Öppna dörren och ta ut katten ur garderoben.
• Gå till skåpet och hämta presentpapper.
• Gå tillbaka och ta ut katten.
• Gå till skrivbordet och hämta snören, rosetter, etiketter, etc.
• Lägg presenten och tillbehören på bordet för att förbereda inslagningen.
• Ta upp presenten ur påsen.
• Ta bort katten från påsen.
• Öppna kartongen för att kolla presenten, ta upp katten ur kartongen och lägg tillbaka presenten.
• Lägg ut papperet för att räkna ut vart du ska klippa.
• Försök att räta ut papperet, inse att katten är under papperet och ta bort den.
• Klipp papperet till sätt storlek, se till att klippa rakt.
• Kasta det första papperet som katten klöste sönder när den lekte med saxen.
• Klipp till ett nytt stycke papper genom att sätta katten i påsen som presenten kom i.
• Sätt presenten på papperet.
• Vik upp sidorna på papperet för att täcka presenten, fundera över varför kanterna är för korta, kom på att katten är mellan presenten och papperet. Ta bort katten och försök igen.
• Ställ något på presenten för att hålla papperet på plats medan du klipper tejpbitar.
• Ägna 20 minuter åt att försiktigt försöka få bort tejpen från katten med hjälp av ett par nagelsaxar.
• Tejpa ihop paketet. Försök att få kanterna så fina som möjligt.
• Leta efter rullen med snöre. Jaga katten genom huset för att få tillbaka snöret.
• Försök att binda snöret kring presenten med band åt båda håll.
• Rulla upp bandet igen och tag bort papperet som är trasigt sedan katten lekt med bandet.
• Upprepa steg 10 - 18 tills du bara har ett pappersark kvar.
• Skippa steg 10 - 15 för att spara tid och reducera risken att förlora det sista arket. Hämta en gammal kartong som är i rätt storlek för papperet.
• Lägg presenten i kartongen och bind ihop den.
• Knyt upp snöret, öppna kartongen och ta ut katten.
• Lägg allt inpackningsmaterial i en påse tillsammans med presenten och gå till ett rum som går att låsa.
• När du har kommit in i det låsbara rummet, lås dörren och börja packa upp allt igen.
• Ta upp katten igen, lås upp dörren, ställ katten utanför dörren, stäng dörren och lås igen.
• Lägg ut det sista pappersarket. (Detta kommer att bli svårt i det trånga utrymmet i badrummet, men gör ditt bästa.)
• Inse att katten redan har rivit sönder papperet. Lås upp dörren, gå och leta igenom alla skåp och lådor efter förra årets papper. Kom ihåg att det är slut för att katten hjälpte till med inslagningen förra året också.
• Gå tillbaka till det låsbara rummet, lås dörren. Sätt dig på toaletten och försök att få presenten att se presentabel ut med alla rivna pappersdelar.
• Stäng lådan, slå in i papper och täck väldigt försiktigt revorna med tejp. Knyt rosetter och sätt band för att gömma det värsta ställena.
• Sätt på en etikett. Slappna av och beundra ditt hantverk, gratulera dig själv för att du klarade av ett sådant svårt jobb.
• Lås upp dörren och gå till köket för att göra dig en drink och ge katten mat.
• Spendera 15 minuter med att leta efter katten innan du fattar det uppenbara.
• Packa upp presenten, öppna kartongen och tag ut katten.
• Hämta alla trasiga pappersark, mata katten. Gå till det låsbara rummet för ett sista försök. Se till att dörren är låst.
• Tag den minst trasiga och skrynkliga pappersarket, försök att använda papper med samma mönster.
• Försök att slå in presenten i en massa bitar av papper, bind ihop den med ett nu slitet band och dekorera 
• med den nu slokande rosetten. Sätt på en etikett och lägg presenten i en påse för att ingen ska se katastrofen.
• När du ger bort presenten så le sött när mottagaren försöker gömma sitt ogillande över att få ett sånt dåligt inslagen paket.
• Lova dig själv att nästa år låta affären slå in den förbannade saken åt dig.
• Le för dig själv eftersom att du vet att mottagaren kan ha fått en katt.

Hmmm. Undrar var det uttrycket kommer från? Mamma brukar säga det :) Bara för det kom jag av mig alldeles o har helt glömt vad jag egentligen skulle skriva om. Sökte på uttrycket och hamnade i en blogg/artikel, skriven av en professor och det var rätt kul läsning. Jag måste säga att jag säger (eller snarare skriver) hårddra, fast det de facto heter hårdra. Min syster brukar säga huller som buller. Vet inte var hon fått det från. Någon egenkonstruktion antar jag. 

Jaaooo. Just ja. Stopp och belägg. Jag gjorde en sån där knaskoppling bara. Har slut 365or igen :D Tvärnit i fotoarkaden. Nä. Det har jag inte alls. Har bara inte dedikerat bilder till ett specifikt tema. Lite rörigt med färdiga bilder både på Lapptoppen o Bänkburken. 

Hos oss är det stopp om vi får belägg - ning. Brukar säga det åt Maken. "Kan inte du fotografera en sån där beläggning så vi får se hur den ser ut?" Han skakar bara på huvudet... Kan inte förstå varför. *blond* 

Vandrade runt lite i sajberspejs i mitt letande efter ett gammalt uttryck, oäven. Det kommer visst från tyskans uneben som betyder ojämn. Jag kan ju vända näsan åt andra hållet o dra till England för uneven, så kommer vi ännu närmare den svenska stavningen. Orden betyder inte exakt samma sak med oävet (som alltid används i negerad form, dvs inte oäven/-t, inte så oäven/-t eller böjda former därav) men samma kategori i alla fall. Inte så pjåkigt. Inte så dåligt. Uneven är ju ojämnt o något inte oävet är ju inte helt fel, dvs inte så ojämnt. 

O hittade en blogg som hade fått denna dikt tilldelad sig: Hördd. (ja med två d). Den skrevs av Birger Norman: 

Oföre i farsta.
Ostäda.
Odiske.
Ovädre.
Sänga obädde.

Otvätte,
okamme å oraka.
Skjorta oknäfft.
Krägan opåtejen.
Böxen opresse.
Strompen ostoppe.
Skona oborste.
Å ena hängselströppen oi.

Att något är o-whatever säger de i Makens hemtrakter också. Inte bara i Jämtland o strax norr om mellansverige (VÄGRAR säga Norrland, även om det enligt alla meteorologer o nyhetsuppläsare tillhör "Norrland", kan k-a-n-s-k-e dryfta mig till att säga södra norrland, men det bär mig emot, landskapen har namn även där, Medelpad, Ångermanland osv). Birger Norman säger sig ha hittat på oi, men jag vet då att de sagt så i Pitetrakten. Tomas Ledin sjunger mycket om oäte och annat ogjort i sin hyllning till farmor och Höga Kusten. Är du oäten unge? Snabb fråga i meningen, Har du ätit, är du hungrig? 

Nåt mer nära för mig är att än är halva tåget olastat. Inte så konstigt. 

Vad vi en gång upplevt, förlorar vi aldrig. Allt vad vi älskat blir en del av oss. 

/ Helen Keller

Brev från en mor till en dotter:

"Min kära flicka, den dag du ser att jag börjar bli gammal, ber jag dig ha tålamod, men framför allt, försök förstå vad jag går igenom. Om jag upprepar samma sak tusen gånger, avbryt mig inte genom att säga: "du sa samma sak för en minut sedan"... Lyssna bara. Och minns tiden då du var liten och jag skulle läsa samma saga kväll efter kväll, tills du somnade.

Bli inte arg på mig när jag inte vill ta mitt bad, och genera mig inte. Kommer du ihåg när du var liten och jag fick springa och jaga dig ifatt dig för att få dig att duscha?

När du ser hur okunnig jag är när det gäller ny teknik, ge mig tid att lära mig och se inte på mig på det där sättet ... Kom ihåg min älskade, hur jag varje dag tålmodigt lärde dig många saker, som att klä dig själv, kamma ditt hår och ta itu med livets alla möjliga frågor... Den dag du ser att jag börjar bli gammal, ber jag dig ha tålamod, men framför allt, försök att förstå vad jag går igenom.

Om jag tillfälligt tappar koll på vad vi pratar om, ge mig tid att minnas, och om jag inte kan, bli inte nervös, otålig och frän. Du skall veta att för mig är det viktigaste att vara med dig.
Och när mina gamla trötta ben inte låter mig gå så snabbt som tidigare, ge mig din hand på samma sätt som jag erbjöd min hand till dig när du skulle gå för första gången.

När den dagen kommer, var inte ledsen... bara var med mig, och ha tålamod med mig, när jag färdas på resan mot slutet av mitt liv. Jag värdesätter så högt den tid vi delat tillsammans, där glädje och kärlek alltid varit det viktigaste för mig.

Med ett stort leende och den enorma kärlek jag alltid har haft för dig, vill jag bara säga, jag älskar dig... min älskade dotter."

Snurrar just nu på facebook: