Idag lördag den 16 oktober,den sista lördagen innan jag ska åka ner till Lund för att prata med kirurger och andra personer på Aleris som kan göra det möjlig för mig att starta min resa mot ett bättre liv.....Vad är då så dåligt i mitt liv tänker jag...

jag är rädd helt enkelt,min mamma som gick bort vid 41 år och jag som snart är där...2 år kvar,bara 2 år

Jag vill LEVA länge till och se mina barn växa upp. Jag är inte klar med mitt liv än även om andra saker kan hända,det vet jag men med just detta att hälsan är så illa vid en övervikt som jag har.

5 dagar kvar...sover knappt nu,tänker på detta hela tiden,och vad kommer de säga??

TÄNK om de säger att jag inte får operationen,vad gör jag då??

Jag är så skitless på att hålla på med denna jäkla bantning som hållt på i över 20 år nu. Jag vill ha tillbaka mitt liv som jag var innan. Med träning,längtar ut i skogen,vara utvilad varje dag,vilja/våga umgås med människor igen. Och att inte länge behöva gå och vara rädd att få diabetes,hjärtproblem i tidig ålder,cancer pga fettma och allt annat skit som bara följer med detta missbruk som man har.

Nu räknar jag ner och hoppas på goda svar...kramziar

Jag har tänkt att starta min blogg pga att jag behöver skriva ner mina känslor,tankar och kanske hjälper och en och annan som är i samma situation som jag,nämligen har en övervikt som jag inte alls trvis med. Vem gör det förresten? Det finns många som säger att de trivs med sin vikt och det gör ingenting att de är överviktiga.

Hmmmmm-----Jo,en sak är bra, att de människorna har ett självförtroende och litar på sig själv och kan se sig själv i spegeln varje dag och tycka om sig själv. Det är jäe bra,men allt annat då?

Att alltid vara trött,inte orka springa,göra vissa aktiviteter som kräver mera kondis,styrka och uthållinghet på ett helt annat sätt an vad jag klarar av. Trött på att leta efter "tant" köäder för tydligen tror de som syr upp större storlekar att man ska gå i tält,eller mönster på tröjorna så man inte ser klok ut. Jag fyller 40 år mästa åt,det kan vara gammalt för många men inte för mig. Jag vill leva många år till och då menar jag leva.

Jag vill kunna ha hälsa med mig i många år till,finnas för min familj,barn släkt och vänner. Jag vill kunna vara aktiv i naturen,bestiga berg om så är.

Så vad kommer hända framöver är tänk???-------

En sak som jag tänk över i många år,haft för mig själv,läs,studerat noga och övervägt och nu kommit fram till att jag skulle gjort detta för massor av år sedan.

En GASTRIC BY PASS operation vill jag göra!!

Är trött på att jo-jo banta,upp-ner-upp igen ännu mera,sliter ihjäl mig,alla jäkla olika piller,pulver,viktväktare,dieter som jag provat under åren kostar bara massor av pengar,tid,ork som jag nu hoopas kunna få lite hjälp på traven till ett bättre liv.

Många tänker: varför ger du dig inte ut i spåren och går,springer,tränar osv,ät mindre osv.....jo,om det vore så lätt att säga till en som tar tex heroin att sluta ta sprutor,det är ju farligt...JAG vet att jag ska röra på mig,äta mindre osv...men har man ett matmissbruk som många faktiskt har som är överviktiga,eftersom förhållande till mat och motion inte riktigt stämmer,och därför går vi upp i vikt istället för de personer som har goda matförhållande och tränar regelbundet inte är överviktiga,då är inte det lätt------det vet ALLA!!!

Så i sommras gick jag till min vårdcentral,tog massor av prover och min läkare skickade in en remiss till varberg i hoppet att jag skulle få komma dit.

Så lätt var det inte utan köerna är låmga och vilken tur vi har en vårdgaranti här i Sverige.(Fast den kanske snart tas bort genom de blåa,hmmmmm)

Jag kunde inte få en operation i Varberg utan fick ringa ett nummer och det kunde inte bli bättre.

Nu skulle jag få hjälp på ett annat sätt genom en privatklinik som hjälper vårat landsting. Nu ska jag den 21 Oktober åka ner till Lund för en undersökning(håller tummar,tår och alla muskler,om jag har några) och se om jag kan få denna operation och att de tycker jag är lämplig att få göra den.

Detta var lite om mig,och jag återkommer nu regelbundet för att göra inlägg om mig och min vardag.

detta blir som terapi för mig inför operationen(om jag får den) och alla behöver stöd i livet och jag hoppas kunna ge någon det här..kram